Italien hjälper Skåne!

Om några timmar ska jag på ett seminarium där en rapport om effekterna för Skåne av en ESS etablering i Lund presenteras. Ett oväntat och glädjande besked kom från Rom. 

Italien stöder en etablering av ESS i Lund rapporterar Svd och Sydsvenskan 

Redan nu finns stöd från de baltiska länderna och flera nordiska länder. Men stora länder, som England, Tyskland och Italien är nycklarna för en framgång. Förhoppningsvis visar Italien vägen för de andra länderna. 

I kristider är satsningar på infrastruktur och forskning de nödvändiga recepten för att stärka vår konkurrenskraft. ESS är en satsning forskningsinfrastruktur, d.v.s. både forskning och infrastruktur. Det ska bli intressant att se vad rapporten visar på för effekter och vilka åtgärder som krävs för att uppnå största effekt i Skåne.  

Metall är som vanligt vettiga!

När IF Metall och arbetsgivarna kom överens om minskar arbetstid i utbyte mot lönesänkningar var det många som ropade att den svenska modellen därmed var åsidosatt. Jag har svårt att se denna överenskommelse som  ett undantag från den svenska modellen. Båda parter förväntar sig att arbetstidssänkningen är tillfällig och ett recept för att hålla ned kostnaderna i väntan på att konjunkturen vänder. Det är skillnad på strukturomvandling och konjunkturarbetslöshet. Jag instämmer med dem som säger att strukturomvandlingen inte ska mötas med konstgjord andning där företag överlever därför att lönerna går ned. Men det vi ser nu är en kraftig global avmattning som sänker efterfrågan på industriföretagens produkter.  

Nu visar beräkningar att det är fördelaktigt för båda parter framför att varsla vederbörande, se svd här.  

Arbetstagaren undviker uppsägning och arbetsgivaren höga uppsägningskostnader. Än en gång visar IF Metall vägen som ansvarstagande och de verkliga förkämparna för den svenska modellen. 

Har statsministern bytt åsikt över natten?

I kvällens TV-debatt i Sveriges Television betonar statsminister Fredrik Reinfeldt att kommuner och landsting har ett eget ansvar för att hantera det vikande skatteunderlaget som är en följd av konjunkturnedgången. Det rapporterar en rad tidningar om t.ex.  sydsvenskan    

Men på en träff med fackföreningsrörelsen för någon dag sedan lät det annorlunda, rapporterar svd

Hur sjutton tolkar man detta? Kan verkligen statsministern byta åsikt över natten. Nja.., Jag gissar att statsministern a) tycker att stöd till kommuner och landsting är viktigare än höjning av a-kassan och b) vill signalera till kommun och landstingspolitiker att de måste göra sin hemläxa och inte kan sitta med armarna i kors och vänta på pengar från högre ort. Kanske vill han också distansiera sig mot Mona Sahlin, som tycks ha en egen sedelpress, ty hon har ju pengar till allt. Intressant att se hur snabbt alliansregeringen gått om S när det gäller förtroende för den ekonomiska politiken. Inte många år sedan budgetdisciplin var Göran Perssons paradgren. 

Jag hoppas att kvällens Reinfeldt är ett uttryck för signalpolitik och taktik och att det i vårpropositionen satsas på ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Konjunkturavmattningen har kommit med en sådan fart på grund av finanskrisen att det inte vore rimligt att offentlig anställda varslas för att balanskravet ska upprätthållas. Den nuvarande krisen har till skillnad från 90-tals krisen inte sina rötter i inhemska förhållanden, utan i en global avmattning. Låt oss därför inte bemöta dagens kris med 90-talets politik. 

 

Kilometerskatt för tunga fordon? Ett trubbigt redskap!

Framtidens miljöproblem fortsätter att diskuteras. Region Skånes klimatberedning föreslår att man ska införa en kilometerskatt för tunga transporter. Om detta skriver Kristianstadsbladet här 

Som jag skrev i tidigare inlägg är det viktigt att det kostar att smutsa ned miljön, därav vikten av att ha högre skatter på koldioxid-utsläpp och behovet av att införa trängselavgifter i Malmö/Lund-området på sikt. Men kilometerskatt känns som ett trubbigt verktyg för att öka tågtransporternas andel. En liknande invändning framför den statliga myndigheten SIKA i en rapport   

En invändning rör att de tekniskt avancerade lösningar, som behövs för att kunna beräkna exakta körsträckan, kan bli väldigt kostsamma. Det kan även bli svårt att beräkna skatten i det enskilda fallet. Och var drar vi gränsen för vad som ska räknas som tunga fordon? Ett trubbigt redskap som synes. Jag tror att det är bättre att ha kraftfulla generella verktyg som omfattar alla ( trängselavgifter, bensinskatter) framför selektiva åtgärder som riskerar att skjuta förbi målet.  

 

Växtvärk i Skåne!

Sydsvenskan skriver här om växtvärk i kollektivtrafiken och framtidens kommunikationer i Skåne. Jag tror att bilen får allt svårare att konkurrera mot tåg, buss och andra smidiga transportsätt. I synnerhet för de som rör sig i storstadsområden. Jag är inte emot bilen som sådan, men visst finns det två tydliga faktorer som talar emot den. 

1) Tiden. Vem vill sitta i bilkö på E 22an på morgonen när man samtidigt kan få lite arbete gjort på tåget eller bussen? 

2) Priset. Redan idag är bilen ett dyrt alternativ och profetiorna om bensinpriset i framtiden stärker skillnaden. 

Punkt 2 talar för att det finns ett utrymme för att använda biljettpriset/biljettintäkter som en del i att finansiera utbyggnaden av kollektivtrafiken. Idag kostar ett månadskort i hela Skåne 1060 kr (studenter undantagna). Vid första anblicken en saftig summa, men prisvärt jämfört med att ta bilen. Och trots allt är det jämförelsepriset som är det intressanta. Är medveten om att det är en icke-populistisk hållning, men inte mindre sann för det. 

Framtidsåtgärder

- en ny bro mellan Själland och Skåne

- trängselavgifter/koldioxidskatter. Det ska kosta att smutsa ned miljön och båda förslagen innebär att den som förorenar betalar ( eller internalisera de externa effekterna som ekonomerna skulle säga) 

- Light rail; tänk tåg, kör buss 

I tider av finanskris har staten flyttat fram positionerna. Det gäller inte minst satsningarna på infrastruktur. 400 miljarder kronor satsar regeringen. Helt riktigt, staten måste ta sitt ansvar där marknaden inte fungerar.