Öresundsregionen kan bättre

I helgen har debatten om huruvida Skåne har vunnit på Öresundsbron eller inte fortsatt. Se även tidigare inlägg

Gunnar Wetterberg anlägger ett spännande perspektiv på frågan. Budskapet: "Danskarna kommer att behöva den svenska arbetskraften och vilja etablera sig på den svenska sidan. Se till att utbilda danska studenter i Sverige så att de har kunskap om den svenska marknad där de kommer att arbeta".

Frostberg skriver om Handelskammarens Öresundsindex och om behovet av att tillväxten i Öresundsregionen tar fart igen. Det är naturligtvis inte bra att det går åt fel håll. Men med tanke på att indexet framförallt sjunker därför att antalet pendlare minskar är jag inte orolig över integrationen mellan Sverige och Danmark. Däremot manar det till eftertanke. Vi behöver mer gemensamma strategier mellan den svenska och danska sidan kring infrastruktur, kompetensförsörjning och kultur. På så sätt skapar vi en mer attraktiv region.

Lärlingssystem en lösning på ungdomsarbetslösheten

Ny statistik över ungdomsarbetslösheten från Arbetsförmedlingen är mycket intressant läsning. Som ni ser ökar arbetslösheten kraftigt, men från en låg nivå. Det var verkligen "all time high" på arbetsmarknaden precis före finanskrisen. Några axplock i övrigt:

• Att ungdomsarbetslösheten i Skåne är högst i storstäderna är en myt. Kommuner i sydvästra Skåne som Lund, Lomma, Kävlinge och Vellinge ligger klart under riksgenomsnittet. Kommuner som i övrigt tycks vara välmående, se Sydsvenskan och Gustav Georgsson
• Akademikerarbetslösheten är inte heller det största bekymret. Visserligen tar det alltför ofta för lång tid för unga akademiker att få jobb, var fjärde är utan sysselsättning 1 år efter examen, men tids nog får de faktiskt jobb. För Skånes del har vi redan tagit initiativ om studentmedarbetarsystem. Det ger högskolestudenter en chans att få in en fot på arbetsmarknaden.

• Arbetslösheten bland unga är högst i typiska industrikommuner i norra Skåne. Det är framförallt dem som har gått yrkesförberedande gymnasium som är arbetslösa.

De nya siffrorna belyser ännu tydligare behovet av att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknaden. Danmark är ett föredöme med sitt lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker där direkt på arbetsplatsen istället för på en gymnasieskola. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats, samtidigt som lärlingen får betalt under studietiden istället för att genomgå praktiska gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att få en inkomst. Utöver utbildningskontrakt är eleven även anställd direkt av arbetsgivaren och erhåller en lärlingslön som är något lägre än en full lön.

Media

Skd, Svd

Biogas ger fantastiska möjligheter för Skåne

Jag har skrivit mycket om behovet av satsningar på biogas och Skånes potential på området, se här

Idag refererar media till en studie utförd av energiforskaren Pål Börjesson vid Lunds tekniska högskola.

"Bäst i klassen i undersökningen, där biogas, etanol och biodiesel i olika varianter har studerats, blev biogas från gödsel. Den blev 140 procent bättre än bensin och diesel och därmed mer än klimatneutral. Men även det alternativ som enligt rapporten är minst bra var fortfarande dubbelt så bra som EU:s direktiv om att biodrivmedel ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen."

Det här visar behovet av att se möjligheterna med alternativa drivmedel i omställningen av vår fordonsflotta. Jag har tidigare uppvaktat nationella myndigheter och politiker med anledning av behovet av infrastruktur för biogasen. Skåne har ett fungerade gasnät i väster men endast ett delvis utbyggt nät i öster. På grund av distributionsproblem kan den stora produktionen av biogas i Kristianstad bara delvi kan användas som fordonsgas. Med ett regionalt gasnät skulle denna gas nå den stora efterfrågan av fordonsgas i Skånes västra delar.

Media

HD

SvD

Sydsvenskan

Aktiva politiker i Region Skåne

Kristianstadsbladet har gått igenom alla yrkanden och debatter från Regionfullmäktige de senaste fyra åren. Tydligen är undertecknad ganska aktiv. Jag blev lite överraskad, ty ofta hejdar jag mig från att gå upp i debatten när det mesta redan är sagt.

Granskningen visar att en väldigt hög andel har varit uppe i talarstolen någon gång. Det är positivt och det tycks skilja sig en del från hur det fungerar i kommunerna, se här. Jag kan tänka mig att en förklaring är att många av de som sitter i regionfullmäktige är vana talare från kommunfullmäktige i hemkommunen. En annan förklaring kan vara att det är en väldig bredd på frågorna så att man som ledamot känner sig manad någon gång under mandatperioden.

De tre viktigaste besluten under mandatperioden:

• Utbyggnaden av E22 till motorväg. Den gör att vi skapar goda kommunikationer för hela Skåne. Utbyggnaden stärker kollektivtrafiken eftersom framkomligheten även ökar för busstrafiken.
• Hälsoval Skåne. Det är en jättesatsning på sjukvården nära medborgaren, som dessutom ger den enskilde och de som arbetar i vården mer egenmakt.
• Alla beslut som rör etableringen av forskningsanläggningarna ESS och Max Lab IV. Det betyder massor för Skåne i allmänhet och för Lund i synnerhet. Vi har beslutat att Region Skåne ska stötta finansiellt på lite olika sätt. Någon gång genom att Region Skåne har köpt mark, en annan gång som direkt finansiering av Max Lab IV.

Det är positivt att media granskar vad vi som politiker gör i de politiska församlingarna. Granskningen är viktig för att medborgaren ska ha möjlighet att följa "sin ledamot". Man är inte en bättre ledamot bara för att man är uppe i talarstolen. Men det är viktigt att demokratin bärs upp av många ambassadörer och att ledamöter känner ett ansvar att stå upp för sina frågor. Även i talarstolen.

Lärarnas status måste höjas

Idag skriver utbildningsminister Jan Björklund på temat "Elever ska inte vara med och bestämma lärarens lön" Vi minns förslaget om stämpelklocka och reglering av lärarnas arbetstid. På senare tid förslaget att elevernas omdömen ska ligga till grund för lärarens lön. Det är symptomatiskt att förslagen gäller lärare och inte läkare. Det säger en hel del om läraryrkets status. Det pågår ett experimenterande kring lärarkåren som många andra akademikeryrken slipper undan.

I ett tidigare inlägg hänvisade jag till en rapport från Handelskammaren som lyfter fram att det är lärarens kunskapsnivå som är viktigaste faktorn för elevernas resultat. Rapportens slutsats:

"En genomgång av den akademiska litteraturen visar att det inte finns något stöd för att klassernas storlek, resurser, organisationsform påverkar elevernas studieresultat. Istället är det lärarnas kunskapsnivå och lön som spelar roll."

Många har åsikter om hur skolan kan bli bättre. Det är inte så konstigt eftersom vi alla har gått i skolan och har en egen erfarenhet av skolan. Mot bakgrund av att forskningen så entydigt lyfter fram lärarens betydelse måste politiken riktas in på att lyfta läraryrket. Reglerade arbetstider, elever som sätter lönen och låga löner är steg i fel riktning.

Media och bloggar

Dyslexia

Skolan i Media

Funderingar öven en kopp kaffe

Öresundsbron löser inte alla problem

Öresundsbron är inte tillräckligt för att öka tillväxten i Skåne. Det visar SEB i en analys som presenterades igår, se Sydsvenskan. Slutsatserna stämmer med en rapport som Handelskammaren presenterade för en tid sedan. Den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll i Skåne, men det sker från en låg nivå och fortfarande är utbildningsnivå alltför låg. Öresundsbron har skapat en större arbetsmarknad, men inte fått samma effekt på nyetableringen av företag i Skåne.

Det kan också uttryckas som att det blir för lite företag och nya produkter av den forskning som bedrivs. Om detta skriver Svenskt Näringslivs Rolf Elmér på Aktuella frågor

"Det är nödvändigt för att skapa nya företag och tillväxt inom ett område som vi är erkänt duktiga inom i Sverige och som har stor exportpotential. Det är genom utveckling av nya industrigrenar och kunskapsföretag som är anpassade till framtidens behov som vi kan skapa tillväxt och nya jobb i Sverige."

Det är lockande att stämma in i Handelskammarens slutsatser om vilka åtgärder som behövs:

"Skåne behöver mer infrastruktur för att få med östra delarna i den positiva utvecklingen, och att satsningen på kunskap måste ökas ännu mer för att hämta hem potentialen."

Klart att vi ska ha ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Danmark

Besked från den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson: "Det dansk-svenska skatteavtalet behöver omförhandlas", skriver sydsvenskan

Det är ett mycket angeläget besked. Givetvis ska principen om att man betalar skatt där man bor även gälla i Öresund för de som bor i Skåne och arbetar i Köpenhamnsområdet. Visst är det viktigt att kommuner och landsting kompenseras för skattebortfallet, men framförallt är det viktigt för den enskilde att det finns en tydlighet mellan inbetalning av skatt och användande av välfärdstjänster.

Alla gränshinder är av ondo för att skapa en mer integrerad Öresundsregion. Sedan tidigare har det rört sig åt rätt håll när det gäller reseersättning för pendlare.

Sju punkter för "Mer internet i Skåne"

Igår presenterade undertecknad och Gilbert Tribo ett sjupunktsprogram "Mer internet i Skåne". Presentationen genomfördes tillsammans med IT-företagare i Örsundsregionen. På T-kartor hade man mycket gott att säga om rapporten, se här

IT-entreprenörerna Dennis Rosinder och Michael Hoffman framhöll att det handlar om tillgänglighet. Dennis ser ni på bilden och Michael fanns med på länk via Skype under presskonferensen i Malmö.

• Vi vill göra en ordentlig nysatsning på informationsteknik inom Region Skånes verksamheter. Den tillgång till Internet som skåningen är van vid i vardagen gör halt vid porten till många av våra verksamheter. Det är hög tid för ett öppet stadsnät i hela Skåne, skåningen ska kunna surfa oavsett om man befinner sig i Simrishamn eller i Kävlinge.

• Vi vill locka nya resenärer till kollektivtrafiken som idag väljer bilen. För dessa resenärer är det extra viktigt att tåget får karaktären av en arbetsplats. Folkpartiet i Region Skåne vill nu införa gratis uppkoppling med bra kvalitet på alla bussar och tåg i Skåne.

• Den skånska patienten skall kunna surfa från sjuksängen och det skall bli lättare att jämföra kvaliteten hos sin vårdcentral på en hemsida där "officiell" information finns att tillgå. Med ett eget rum på nätet hoppas vi att patienten ska få större överblick över sin journal och sina kontakter med vården.

• Vi vill också utveckla trafikinformationen för våra skånska resenärer. I realtid ska man i alla kommuner kunna veta hur länge det dröjer tills bussen kommer.

Media och bloggar

SR

Unga människor måste kunna köpa en bostad

Idag presenterar Finansinspektionen ett förslag att man inte kan låna mer än 85 procent av bostadens värde. Till skillnad från Mats Odell tycker jag att det är ett svagt förslag. Trubbigt och oflexibelt. Det ligger något i den kritik som Mäklarsamfundet framför:

"Det här hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Folk kommer att sitta kvar i sina hus och för den som är ny på bostadsmarknaden i attraktiva storstäder blir det svårt att köpa bostad även om man har fast inkomst. På lång sikt kan det även påverka arbetsmarknaden, unga kan tvingas tacka nej till arbeten för att de inte har råd att köpa bostad, trots att de skulle klara räntor och amortering."

Låt mig vara mycket tydlig med att jag är orolig över bostadsprisernas utveckling, dopad av låga räntor och obefintligt bostadsbyggande, se tidigare inlägg här om hur tillgångspriser stiger. Men jag tror att det är fel strategi att omöjliggöra för en ung familj i hyresrätt att köpa hus eller lägenhet genom att kräva hög insats. Det viktigaste är att bankerna ställer krav på att låntagaren kan betala räntekostnader även om räntorna stiger. Flera vänner som nyligen köpt lägenhet intygar att de faktiskt kräver detta. Amorteringskrav känns som en bättre åtgärd, även om jag är tveksam till att lagstifta om det. Finansinspektionen borde lägga energi på att granska bankerna och deras "policy" snarare än att föreslå förändringar i lagstiftningen.

Hur ska den som är erbjuden ett jobb i Malmö eller Lund och som saknar "insats" från tidigare boende kunna hitta en lägenhet och därmed kunna acceptera jobberbjudandet? Redan idag ställer många banker krav på 10 procent insats, men har en flexibilitet gentemot kunden om kunden inte kan hosta upp 100 000 på ett bräde (vilket väldigt få kan, se här). Det är exempelvis möjligt att i gengäld kräva högre amortering

Media och bloggar

SvD SvD2 Sydsvenskan DN

jab

En dag i politiken: regionfullmäktige sammanträder

Idag sammanträder Regionfullmäktige. Huvudnumret är Årsredovisningen, som i stora stycken är positiv. Enda delen som får kritik är kulturen, där uppföljningen av kvaliteten kan bli bättre, se här

Det är en blandad bild av Region Skånes ekonomi. Överskotten de senaste tre åren gör att det inte är en krisstämpel på ekonomin. Men stora pensionsskulder gör att det är en ansträngd ekonomi. Det ska man ha respekt för. Som politiker är det lockande att "bränna på" när ekonomin ser stabil ut. Men i ett långsiktigt perspektiv är det stora utmaningar som måste hanteras. Se tidigare inlägg här och här

Debatten har till stora delar handlat om insatser för att skapa fler jobb. Jag konstaterar att Socialdemokraterna besvarade frågan om vilka åtgärder de har för att skapa fler jobb för ungdomar med tystnad.

Media och bloggar
Fredrik Axelsson

Vad hände med devisen "Det ska löna sig att utbilda sig?"

Nu börjar det hetta till i debatten om ekonomisk politik. Imorgon presenterar de rödgröna sin skuggbudget och då får vi se hur alla vallöften ska finansieras. En skattehöjning är redan presenterad, nämligen att jobbskatteavdraget ska försvinna och fasas ut för de med inkomster över 40 000 kr/månad.

Ekonomistas kommenterar förslaget och visar en intressant figur, se här Finanspolitiska rådet, där Ekonomistas-medlemmen Martin Flodén ingår, analyserade effekterna av en utfasning av jobbskatteavdraget och kom fram till följande slutsats:

"En utfasning innebär visserligen att höginkomsttagare i mindre grad får tillgång till avdraget, men samtidigt tenderar utfasningen att minska inkomsterna för medelinkomsttagare, främst därför att de väljer att arbeta färre timmar."

Det har en negativ effekt på antalet arbetade timmar, vilket knappast är vad Sverige behöver. Men det riskerar även att få negativa konsekvenser för försörjningen av kompetenta människor. Skattehöjningen gör att drivkraften att utbilda sig och ta mer ansvar på arbetsplatsen (chefsposition) sjunker. Medianlönen för en mellanchef är omkring 40 000 kr, se här. Vem vill ta det extra ansvaret som mellanchef på ett företag eller som socialchef i en kommun om det inte betalar sig i plånboken?

Problemet i Sverige är inte att utbildning lönar sig för mycket, utan att det lönar sig för lite. Vi har redan en värnskatt som i praktiken är en "extraskatt" på utbildning. Nu vill de rödgröna lägga ännu en "extraskatt" på utbildning. Vem vill investera i en utbildning (CSN-lån och utebliven inkomst) om livsinkomsten ändå inte blir högre än för den som inte investerar i en högre utbildning?

Forskningen pekar på att det är just de långsiktiga effekterna som är störst (val av utbildning, pension, etc) av en förändring i marginalskatter för de med "högre" inkomster. Signaturen Pontus på Ekonomistas tipsar om en ny studie av Chetty et al här

Devisen det ska löna sig att arbeta borde kompletteras med "Det ska löna sig att utbilda sig". Det är långt kvar till principen om hälften kvar

Media och bloggar

SvD

DN

Tomas Tobé