På Dagens nyheters debattsida skriver debattören Per Kågesson under rubriken "dumdristigt av politikerna att verka för höghastighetståg" Kritiken riktas mot den statliga utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74) som leddes av Gunnar Malm. Kågessons kritik liknar den kritik som nationalekonomen Lars Hultkrantz framfört sedan tidigare, se här
"Kostnader saknas, intäkterna (nyttan) är överskattad och kvalitetssäkringen brister."
Utredaren Gunnar Malm påpekar själv (och har varit mycket tydlig med detta) att det inte finns tillräckligt robusta modeller för att få fram en högkvalitativ "cost-benefit analys". Således är Kågessons och Hultkrantz larmrapporter inga nyheter.
Från Kågessons artikel:
"Flera tunga remissinstanser påpekar att Gunnar Malm inte klargör vad syftet med investeringarna i höghastighetsbanor är och vill veta vilka problem de är avsedda att lösa. Tänkbara motiv kan vara kapacitetsbrist, önskemål om kortare restider, reducerade utsläpp av klimatgaser eller förhoppningar om positiva effekter av regionförstoring."
Det är en mycket relevant fråga och det är möjligt att olika intressenter/partier har olika skäl till att ställa sig positiva till höghastighetsbanor. Den som likt jag själv har träffat Gunnar Malm vet att han tonar ned höghastighetstågens effekt på klimatet. För de stora resurser som satsas finns det bättre lösningar (alternativkostnaden är följaktligen hög).
För Gunnar Malm och undertecknad handlar det om att skapa större tillgänglighet, inte bara för människor i storstadsregionerna utan också för dem däremellan. Tidsvinsten är den stora vinsten och stärker tågtrafikens konkurrenskraft, se här och här En förväntad effekt är regionförstoring där arbetsmarknadsregionerna blir större, vilket ökar regionernas konkurrenskraft.
Jag menar att det i dessa sammanhang är viktigt att lyfta blicken och ställa sig frågan "hur vill vi bygga morgondagens trafiksystem?" Min utgångspunkt är att tågtrafiken är en självklar del i detta samhällsbygge och att den har större kapacitet och konkurrenskraft än vad som är fallet idag. Det längre tidsperspektivet ställer också krav på oss som beslutsfattare att se dynamiken i samhällsutvecklingen, t.ex. i form av urbanisering och behov av tätare kommunikationer.
