Studentrabatten i Skåne är inte snål

Tidningen Lundagård skriver om att vi vill utveckla och behålla studentrabatten i den skånska kollektivtrafiken, se här.

Studenter är en grupp som har släpat efter i inkomst under de senaste åren. Det gäller även doktorander, som också kan använda sig av rabatten. Som doktorand har jag haft förmånen att ha en doktorandanställning med "riktig" lön och inte utbildningsbidrag, men alla är inte så lyckligt lottade.

I Skåne är rabatten procentuellt sätt lägre än i Stockholm och Göteborgsregionen. Men jämförelsen med Stockholm är svår att göra eftersom det är mer tätbefolkat i Stockholm och de har en tunnelbana som vi inte kan konkurrera med. Jämförelsen med Göteborgsregionen är mer rimlig och då är det billigare att åka kollektivt i Skåne, se tidigare inlägg här

Det viktigaste är prisnivån, inte storleken på rabatten. Vi har använt stora resurser på att investera i kollektivtrafiken, nya tåg och fler bussar. Ta buss 171 Södervärn-Ideon - den går numera var femte minut i rusningstid för att möta kundernas behov. Det är en nödvändig kvalitetsförbättring, som kostar pengar.

Jag tror att det är viktigt att vi utvecklar rabatten efter studenters önskemål, både när det gäller omfattning och utformning på själva rabatten.

Skåne vs Västra Götaland 5-0

Handelskammaren i Västsverige har jämfört kollektivtrafiken i Skåne och Västra Götaland, se länk här, och här Rapporten hittar du här

Som skåning är det rolig läsning, Skåne vinner nämligen med 5-0 och är bättre på allt. Det är både billigare och snabbare att åka kollektivtrafik i Skåne.

1-0 Resandeutvecklingen.

Under de senaste tio åren har resandet med kollektivtrafiken i Skåne ökat med 73 procent i Västra Götaland är ökningen 24 procent. De boende i Skåne reser i genomsnitt 182 mil med kollektivtrafiken varje år, de boende i Västra Götaland 126 mil.

2-0 Kundnöjdhet.

I Skåne är 75 procent nöjda med kollektivtrafiken, i Västra Götaland 64 procent.

3-0 Kostnaden för pendlaren.

Ett månadskort för tåg- och bussresor mellan Lund och Malmö (ca 20km) kostar 690 kronor. Ingen prishöjning under 2010. En områdesladdning som gäller mellan Lerum och Göteborg (ca 20 km) kostar 995 kronor och höjs till 1015 kronor nästa år.

4-0 Hastigheten på kollektivtrafiken för pendlaren.

Resan i Skåne är ungefär 25 procent snabbare än i Västsverige.

5-0 Samhällets kostnader.

Skattebetalarna i Västra Götaland betalade 1,12 kr per kilometer (totalt 2,3 miljarder kronor) på kollektivtrafiken, motsvarande siffor för skånska skattebetalare är 44 öre (totalt 930 miljoner) under förra året.

Det här illustrerar mycket tydligt hur viktigt det är att ha en samlad aktör (Skånetrafiken) som ansvarar för kollektivtrafiken. (Jämför med Västra Götaland där kommunerna och regionen äger Västtrafik.) Men det handlar också om att våga satsa, att våga köra kollektivtrafik där bilen kör, utan att bussen ska stanna i varenda tätort. Det handlar om att vara kundfokuserad och att anpassa sig efter kundernas behov. Exempel; Skånetrafikens mycket generösa resegaranti.

Men det finns givetvis mycket att förbättra:

1. Punktlighet. Framförallt tågtrafiken måste bli bättre. Citytunneln kommer att underlätta mycket, men "signalfel" är alltför ofta en irriterande faktor för oss som resenärer och som inte har med tunneln att göra. Regeringen satsar stora pengar på underhåll av väg och järnväg, jag hoppas att det ska minska problemen.
2. Skapa gräddfiler för kollektivtrafiken så att bussar har större framkomlighet. Vi måste våga prioritera kollektivtrafikens framkomlighet på bekostnad av annan trafik.
3. Skapa större kapacitet. Ett sätt är att införa spårvagnstrafik. Vad ska vi med spårvagnar till? får jag ofta höra med anledning av planerna på att ha spårvagnstrafik i Malmö, Lund och Helsingborg. "Det fungerar ju bra som det är". Kruxet är att kollektivtrafiken är i vägen för varandra, bussar som hindrar framkomligheten för andra bussar. Kapacitetmässigt är spårvagnen överlägsen. Dessutom mer estetiskt tilltalande, men det kanske inte hör hit.

Skolan kan lära av hälsoval

Idag börjar Socialdemokraternas kongress. En av de stora stridsfrågorna är om friskolor ska få gå med vinst. Det är klart att de ska få göra, vilket företag vill vara verksamt om man inte får gå med vinst?

Jag tycker det är märkligt att skoldebatten handlar om "vinst" och inte om hur vi får högre kunskap bland eleverna. Faktum är att systemet med skolpeng och friskolor har mycket att lära av de modeller med Hälsoval som har utvecklats runt om i landet. Jag är en stor vän av friskolor. Men skolsystemet bör förändras på ett antal punkter:

• Friskolor har ingen skyldighet att ta emot elever när skolan tycker att det är fullt. Kommunala skolor har å andra sidan ett krav att kunna ta emot alla, eftersom kommuner måste garantera den enskildes skolgång. Det aktualiserar Svd här Det rimliga vore att ingen aktör (friskola eller kommunal skola) fick neka någons val. I hälsovalet får individens val aldrig nekas och det har upplevts som rättvist och stärker individens valmöjlighet.
• Skapa lika villkor mellan friskolor. Samma krav, exempelvis i form av skolhälsovård, ska gälla för alla skolor.
• Skapa verklig möjlighet att välja. Idag upplever jag gymnasievalet som att föräldrar och elever får hem en massa reklam om olika skolors förträfflighet. Men det saknas objektiv information om lärartäthet, betygsnitt, etc. Den här typen av kvalitetsindikatorer finns på webbplatsen "mina vårdkontakter" för de olika enheterna i Hälsovalet.

Inför budget 2010: Stora satsningar på kollektivtrafiken!

Idag presenterar femklövern budgetsatsningar på kollektivtrafiken för 2010. Inlägget går också att läsa på femklöverns blogg, se här

Skånetrafiken har idag drygt 200 000 dagliga kunder och marknadsandelen uppgår till cirka 20 procent av allt resande. Det innebär att kollektivtrafiken idag tar marknadsandelar från bilen. I konkreta siffror handlar det om att närmare 130 miljoner resor gjordes förra året i Skåne.

En viktig förklaring till resandeökningen är den förändrade synen på Skåne som en del av en större region. Detta är en fantastisk utveckling av den skånska kollektivtrafiken som givetvis måste uppmuntras, värnas och förstärkas. Det är således avgörande att vi lyckas knyta samman bra boende med kultur, nöjen samt goda arbetsmöjligheter genom en effektiv och prisvänlig kollektivtrafik.

En utökad kollektivtrafik ger också stora miljövinster vilket ligger i linje med Region Skånes klimatmål och höga ambitioner inom miljöområdet.

Idag presenterar Femklövern sina satsningar för hur Skåne ska få den bästa kollektivtrafiken i landet:

Skånetrafiken får i uppdrag att ta fram fler attraktiva turistpaket, företagslösningar och resor med koppling till kultur- och idrottsevenemang. Det blir inga höjningar av biljettpriserna i kollektivtrafiken nästa år.

• Studentrabatten gäller även 2010. Studentrabatten som infördes på prov tidigare år har blivit en succé och femklövern låter därför försöket med studentpriser fortsätta även nästa år.
• 30 miljoner kronor öronmärks för att förbättra informationen till resenärerna, öka framkomligheten för busstrafiken samt genomföra anpassningar för funktionshindrade.

De närmaste åren står Region Skåne inför stora utmaningar och redan år 2020 väntas Skåne ha ett fördubblat resande jämfört med 2006.Vårt mål är att Skåne ska ha den bästa kollektivtrafiken i landet och den styrande Femklövern har beslutat att nå målet genom kraftfulla investeringar, öppenhet för ny teknik och plånboksvänliga priser. Vinsten av detta, i form av en sammanknuten arbetsmarknadsregion och stora miljövinster, är så värdefull att den knappt kan beräknas i pengar.

Viktiga förslag för framtidens universitetsjukhus

Idag presenteras förslag som ska utveckla den skånska universitetssjukvården.

• En gemensam ledning för de båda sjukhusen bildas. Bent Christensen blir ny chef för Skånes Universitetssjukhus.
• Det bildas en forskningsplattform under namnet "Universitetsmedicinskt centrum Skåne". Det betyder att ledningen för Medicinska fakulteten kommer att samarbeta med sjukhusledningen på ett mer strukturerat sätt än idag.

Vi har ställt oss är följande framtidsfrågor: Hur skapar vi Sveriges bästa universitetssjukvård? Hur ser vi till att vi även i framtiden har världsledande medicinsk forskning i Skåne?

Beslutet idag handlar om att ta bort de hinder som blir problem i framtiden.

• Det handlar t.ex om olika kulturer och styrsystem och att ledningen fungerar bättre när det finns en chef/ledning.
• Det handlar om att undvika dubbelarbete inom till exempel administration.
• De investeringar som sker i ny teknik, utrustning och byggnader kan optimeras och struktureras utifrån vad som är bra för Skåne och inte respektive sjukhus.
• Det underlättar samarbetet mellan Lunds Universitet (medicinska fakulteten).

Behovet av gemensam ledning aktualiseras av det fall med en patient på ögonkliniken, som hamnade i kläm mellan olika strukturer, se sydsvenskan här. För att undvika sådana händelser i framtiden tror jag att det är nödvändigt att ha en gemensam ledning och styrning.

Ett fördjupat samarbete med Lunds Universitet möjliggör framstående klinisk forskning och möjligheter för oss att bli mer konkurrenskraftiga inom sjukvård och forskning i Norra Europa. Det kommer att vara bra för både Lund och Malmö. Det ligger i linje med den statliga utredning om klinisk forskning som presenterades i maj i år (Stendahl-utredningen) och betyder att vi drar lärdom av det arbete som redan påbörjats i Nederländerna med mycket gott resultat.

Ibland handlar politik om att lyfta blicken från det som kortsiktigt verkar rimligt (låta det vara som det är) och ta långsiktiga beslut (förändra en struktur som funnits länge). Jag är övertygad om att vi om 10 år kommer säga att der var rätt beslut.

Media

Sydvenskan

Rosengårdsbarn behöver också vaccinera sig.

Sydsvenskan skriver under rubriken "rykten får många att tveka om vaccin", här, att föräldrar på basis av nyhetsrapporteringen inte vågar ge sina barn vaccin mot svininfluensan. Särskilt påtagligt är det i Rosengård i Malmö.

Det är viktigt att samhället påtalar att påföljderna av svininfluensan troligen är värre än biverkningarna av vaccinet. Det här visar att vi har brustit i vår förmåga att få ut vårt budskap bland de som inte enbart hämtar information från svenska medier.En fråga som infinner sig är om vi har haft information på fler språk än svenska?

Jimmy Åkesson har också ett ansvar.

Igår kommenterade jag Sverigedemokraternas kongress, se här

Idag förtydligar partiledaren Jimmy Åkesson sin syn på Islam och muslimer på Aftonbladets debattsida

"Muslimer är vårt största utländska hot" säger Åkesson i sin artikel som är en dräpande anklagelse fylld med generaliseringar om vad muslimer tycker och tänker. Islamologen Jan Hjärpe menar att det är hets mot folkgrupp, se här. Det är jag inte rätt person att bedöma. Men det är klart att byter vi ut ordet muslim till en annan grupp så börjar vi onekligen att göra våra kopplingar.

I debattartikeln är Sverigedemokraterna tydliga med att muslimer inte är välkomna till Sverige. Jimmy Åkesson gör nämligen ingen skillnad på extremism (islamism) och troende muslimer som kör buss (för att använda en stereotyp), utan pratar om muslimer i allmänhet i Sverige. Det går inte att bunta ihop alla till en klump på Sverigedemokratiskt maner.

Jag är inte förvånad av tonen. Min politiska motståndare i Region Skåne och tillika partisekreterare i SD, Björn Söder, har från Regionfullmäktiges talarstol använt ord som "massinvandring", "islamisering" och "hotet från det mångkulturella".

Jag tror tyvärr att det här spär på känslan av "vi" och "dom" i det svenska samhället. Retoriken svärtar ner på alla invandrare i Sverige, oavsett om man är troende muslim eller inte.

När jag skriver på bloggen om invandringsfrågor brukar jag alltid få ett antal mejl från läsare, de flesta med andemeningen att jag inte förstår att det finns en konspiration i världen som drabbar oss i Sverige.

Media

SvD

DN

Sverigedemokraterna stänger gränserna!

I helgen har Sverigedemokraterna haft kongress i Ljungbyhed här i Skåne. Jag måste säga att jag är lite förvånad över de tagna besluten och inriktningen. Ibland tror man att Sverigedemokraterna faktiskt vill ha en viss trovärdighet och inte enbart prata om att invandrare är problem. Men dagens beslut att minska ned biståndet (Sydsvenskan här) visar att partiet driver en nationalistisk politik utan engagemang för vad som händer utanför Sveriges gränser.

Den tidigare linjen "Hjälp dem där borta – inte här hemma" har nu förpassats till devisen "Hjälp dem aldrig- de får klara sig själva".

Mycket av retoriken har handlat om att "värna svenska arbetares rättigheter". Vän av ordning undrar såklart vad som avses med "svensk". En femtedel av Sveriges befolkning har rötter i andra länder, såväl från grannländerna Finland och Danmark såsom Irak, Iran och länder på Balkan.

Ibland ursäktar sig Sverigedemokraterna med att "vi är inte emot invandring som sådan, utan de som inte sköter sig". Problemet är bara hur man skiljer skötsamma från olydiga? Hur det ska gå till har jag aldrig fått svar på.

Alla människor, även de som kommer till Sverige, har ett ansvar för att försörja sig själv. Som medborgare har vi rättigheter och skyldigheter. Vi har rätt att inte bli diskriminerad på basis av vårt ursprung och/eller efternamn. Vi har skyldighet att söka arbete och förkovra oss. Den politiska uppgiften är att se till att ställa krav på människor samtidigt som vi motarbetar diskriminering. Vi blir ett fattigare samhälle om vi stänger gränserna.

Media

Sydsvenskan

Om vikten att politiker är pålästa, exemplet FRA avskräcker.

Idag debatteras FRA-frågan i Sveriges riksdag. Svenska dagbladet gör en undersökning av kunskapsnivån hos beslutsfattarna i Försvarsutskottet, det utskott som ansvarar för frågan, se här

Jag testade själv Svd:s test och fick 3 av 4, trots att jag inte betecknar mig som särskilt insatt i frågan. Nu vet jag inte om det samma frågor, men så svåra är de inte. Jag tror att den låga kunskapsnivån är mycket olyckligt och problematiskt. Människor har nämligen större respekt och förståelse för tagna beslut om politiker är pålästa.

Om jag gör en jämförelse med när vi införde Hälsoval Skåne upplevde jag att en av våra uppgifter i mötet med kritiker var att visa på att politik ibland är komplext och inte svart eller vitt. Det var viktigt att visa att vi som beslutsfattare är medvetna om att ett nytt system kan få negativa konsekvenser, men att vi gör bedömningen att fördelarna ändå överväger.

I min roll som regionråd har jag lagt märke till att det är viktigt att visa att jag är insatt och kunnig, ty annars tas jag inte på allvar.

Min uppmaning till medborgarna är att ställa krav på sina valda politiker. Kryssa personer som man vet kommer att vara insatta i de frågor som de ansvarar för.

Kampen mot gränshinder fortsätter..

Sydsvenskan skriver idag att flera gränshinder håller på att försvinna för Öresundspendlare. Det handlar om att en svensk som arbetar i Danmark att vara kvar i svensk a-kassa.

"En arbetslös Malmöbo som blir timanställd i Danmark kan numera kombinera den inkomsten med utfyllnadsersättning från svensk a-kassa." Det är givetvis otroligt positivt att Öresund ses som en arbetsmarknad, att ersättningar inte är kopplade till vilken sida sundet man arbetar.

Jag upplever att socialförsäkringsminister och skåningen Christina Husmark Persson har ett mycket starkt engagemang för Öresundsintegrationen.

Även om dagens besked ger individen rätt till a-kassa även om man enbart är timanställd på danska sidan finns ett problem i att ersättningsnivåerna är olika. Det är alltså inte raka rör mellan inbetalningar och ersättningar, vilket skapar en osäkerhet för den enskilde. Jag ar tidigare bloggat om behovet att föra över frågorna på EU-nivå, se här

Här är min prioriteringslista på hinder som måste elimineras inom kort:

1. fungerande kollektivtrafik

2. Göra det möjligt att få betald praktik, även om den genomförs på andra sidan sundet.

Skickar brev till DSB First

Idag skickar jag ett brev till DSB First och den danska trafikmyndigheten med anledning av att man beslutat att hoppa över ett antal stationer, se sydsvenskan

Det ska bli intressant att se hur responsen blir. Rimligen bejakar dem min invit om ett möte och en lösning där resenären står i centrum. "Kunden har alltid rätt" som bekant.

Såhär inleder jag mitt brev:

"Jag skriver till Er med anledning av att försenade Öresundståg inte längre stannar vid Tårnby och Örestad i Köpenhamn. Den nya körplanen gör att pendlare måste byta tåg på Kastrup om det är förseningar. Denna förändring har inte fallit väl ut hos Öresundspendlare och som regionråd med ansvar för infrastrukturfrågor i Skåne är jag förvånad över att Ni har sökt en lösning som denna. Det är min förhoppning att vi omgående ska nå en lösning som är bättre ur pendlarnas perspektiv. "

Orimligt agerande av DSB och danska myndigheter!

Sydsvenskan rapporterar om att försenade Öresundståg inte längre stannar vid Tårnby och Örestad i Köpenhamn. DSB Firsts nya körplan gör att pendlare måste byta tåg på Kastrup om det är förseningar.

Vad håller danskarna på med? Det är visserligen kamp på "parken" på lördag, men måste kampen tillämpas i trafiken också? Öresundspendlare ska kunna lita på att tågen stannar på utsatta stationer. Ännu märkligare är att DSB First och den danska trafikstyrelsen genomför detta utan att samtala med Skånetrafiken, som är huvudmannen på den svenska sidan.

Agerandet är fullkomligt oacceptabelt. När man planerar trafik måste man ta hänsyn till resenärerna, oavsett om resan slutar på "fel" sida bron. Politiskt arbetar vi på olika sätt med att involvera danska och svenska kommuner i arbetet med att minska gränserna i Öresund. Vi arbetar också med att göra tekniken på respektive sida mer likvärdig, så att transportsystemen ska hålla ihop. Men vad hjälper det om vi inte samarbetar i praktiken? Vad hjälper det om pendlare inte kan lita på att tågen går i tid?

Jag kommer att skriva ett brev till DSB och den danska trafikstyrelsen och föreslå en träff där danska och svenska trafikhuvudmännen träffas. Det självklara målet är givetvis att hitta en lösning där resenären inte kommer i kläm.

Klarsynt av Jan Björklund: äntligen besked om HH-tunneln

Idag presentera ett mycket glädjande besked. Folkpartiets partistyrelse ställer sig bakom en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

I sydsvenskan säger Jan Björklund:

" Öresundsregionen kan bli den mest dynamiska tillväxtregionen i Nordeuropa. Förutsättningarna finns. Men förbindelserna över Sundet är avgörande. Det är hög tid att planera för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör."

I Skåne upplever vi ofta att statens företrädare i Stockholm inte förstår Öresundsregionens storhet. 3,7 miljoner medborgare och 25 procent av Sverige och Danmarks BNP finns i regionen. Därför är det glädjande att Jan Björklund så tydligt visar medvetenhet om våra behov.

Jag delar uppfattningen att alternativet att tillåta (last)biltrafik måste utredas och tas i beaktande. En investering i en fast förbindelse kostar gissningsvis mellan 10-15 miljarder kronor och då är det viktigt att bygga långsiktigt där flera trafikslag får utrymme.

Det är en glädjens dag idag.

Media

Sydsvenskan

Strukturomvandling i praktiken, exemplet Sibbhult.

Idag besökte jag Färe Industricenter i Sibbhult. Exemplet representerar strukturomvandling i praktiken. Att fordonsbranschen hamnat i en avgrundsdjup kris har knappast undgått någon. 2006 drabbades den skånska orten Sibbhult. Då beslutade Scanias ledning att lägga ned verksamheten vid växellådsfabriken i Sibbhult. Orten, som var starkt identifierad med Scania-fabriken, upplevde samma undergångsscenarion som nu Trollhättan och delvis Olofström i Blekinge går igenom.

I Sibbhult kunde insatser från Region Skåne och andra offentliga aktörer tillsammans med ett exemplariskt uppträdande från Scanias ledning vända nederlaget till ett föredöme. I Färe Industricenter, lokaliserat på det gamla Scania- området, finns många företag etablerade med hundratals arbetstillfällen. Trots finanskris arbetar idag mer än 200 personer på området.

På mötet diskuterade vi hur gick denna omställningsprocessen till? Vilka verktyg användes? Vad kan vi lära från exemplet Sibbhult i dagens turbulenta kristid?

Jag fick veta mer om hur man vänt den negativa utvecklingen efter Scaniafabrikens nedläggning till en framgångssaga för innovation och miljöteknik. Miljöteknik är ett område där Sverige är en av de ledande och där det finns stora exportmöjligheter. Det var intressant att ta del av företagens tankar om framtiden och de nya verksamheter som etablerat sig.

Exemplet Sibbhult visar också den svenska modellen när den är som bäst. Fackförbunden bejakade behovet av förändring och Scania visade förståelse för behovet av att ge de anställda möjlighet att börja på något nytt.

Staten måste ta ansvar för att bygga ett gasnät

Idag fattar regeringen beslut om att satsa 150 miljoner kronor på biogas som fordonsbränsle. Det är naturligtvis ett välkommet besked. Skåne har förutsättningar att vara ledande inom biogasområdet. Utöver att Lunds universitet har en ledande position inom biogasutvecklingen så är finns det också en god tillgång på råvaror från lantbruket och livsmedelsindustrin.

Det är bra att staten stöttar forskningen och utvecklingen av biogas som fordonsbränsle. Det ligger ett stort allmänintresse i att vi så snart som möjligt kan ersätta oljan med mer miljövänliga alternativ.

De 150 miljoner kronorna är tänkta att sätta fart på industriell produktion av biogas vilket innebär att ett enskilt företag kan få ett bidrag på upp till 25 miljoner kronor. Det långsiktiga målet är att få i gång en storskalig biogasproduktion.

Jag hade dock gärna sett att resurserna hade gått till bygget av ett naturgasnät, snarare än till enskilda satsningar på privata företag. Det räcker inte att stötta teknikforskningen. Det krävs också en betydligt bättre infrastruktur så att det blir lättare för den vanlige medborgaren att använda sig av biogas.

Staten måste bygga ett hyfsat finmaskigt gasnät med god tillgänglighet på den avreglerade gasmarknaden. Genom att koppla systemet till det befintliga naturgasnätet är det möjligt att transportera gasen med minimal miljöpåverkan.

Media

SR SDS SvD