På DI debatt; Några förslag för att hantera extrajobbförbudet i Öresund

Idag skriver jag tillsammans med Per Tryding, vice VD på Handelskammaren i Dagens Industri om vikten av att ta bort det s.k. extrajobbsförbudet. Tyvärr finns inte artikeln på nätet ännu, men här är ett axplock av innehållet i artikeln:

"Vår utgångspunkt är att alla typer av gränshinder är hämmande för ekonomisk utveckling. I Öresundsregionen minskar byråkratiska gränshinder både människors rörlighet och ekonomisk tillväxt. Företag och enskilda vittnar om den tid och energi som går åt för att navigera rätt i brytningen mellan de svenska och danska regelverken. Flera gränshinder har hanterats och eliminerats av den svenska och danska regeringen under de senaste åren. Men det återstår fortfarande flera gränshinder som hämmar utvecklingen."

"Ett i Öresundsregionen sådant omtalat gränshinder är det s.k. extrajobbsförbudet. En person med inkomster från både Sverige och Danmark riskerar att få betala både svenska och danska arbetsgivaravgifter på den danska lönen. Därför kräver de flesta danska arbetsgivare att svenska anställda skriver på ett avtal där de förbinder sig att inte ta bisyssla i Sverige. Det drabbar såväl den internationellt eftertraktade forskaren som ett 19-årigt kassabiträde som extraknäcker i Köpenhamn. Regelverket rimmar illa med ambitionen att skapa en modern och flexibel arbetsmarknad där det blir allt vanligare att den enskilde har flera anställningar samtidigt."

Ett sätt att hantera problemet är att förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen kompletteras med ett svenskt-danskt avtal som gör det möjligt att ha arbetsgivare på båda sidor Öresund. Ett annat förslag är att se till att svenska och danska myndigheter ändrar sin tillämpning av regelverket.

Öresundsregionen kan bättre

I helgen har debatten om huruvida Skåne har vunnit på Öresundsbron eller inte fortsatt. Se även tidigare inlägg

Gunnar Wetterberg anlägger ett spännande perspektiv på frågan. Budskapet: "Danskarna kommer att behöva den svenska arbetskraften och vilja etablera sig på den svenska sidan. Se till att utbilda danska studenter i Sverige så att de har kunskap om den svenska marknad där de kommer att arbeta".

Frostberg skriver om Handelskammarens Öresundsindex och om behovet av att tillväxten i Öresundsregionen tar fart igen. Det är naturligtvis inte bra att det går åt fel håll. Men med tanke på att indexet framförallt sjunker därför att antalet pendlare minskar är jag inte orolig över integrationen mellan Sverige och Danmark. Däremot manar det till eftertanke. Vi behöver mer gemensamma strategier mellan den svenska och danska sidan kring infrastruktur, kompetensförsörjning och kultur. På så sätt skapar vi en mer attraktiv region.

Lärarnas status måste höjas

Idag skriver utbildningsminister Jan Björklund på temat "Elever ska inte vara med och bestämma lärarens lön" Vi minns förslaget om stämpelklocka och reglering av lärarnas arbetstid. På senare tid förslaget att elevernas omdömen ska ligga till grund för lärarens lön. Det är symptomatiskt att förslagen gäller lärare och inte läkare. Det säger en hel del om läraryrkets status. Det pågår ett experimenterande kring lärarkåren som många andra akademikeryrken slipper undan.

I ett tidigare inlägg hänvisade jag till en rapport från Handelskammaren som lyfter fram att det är lärarens kunskapsnivå som är viktigaste faktorn för elevernas resultat. Rapportens slutsats:

"En genomgång av den akademiska litteraturen visar att det inte finns något stöd för att klassernas storlek, resurser, organisationsform påverkar elevernas studieresultat. Istället är det lärarnas kunskapsnivå och lön som spelar roll."

Många har åsikter om hur skolan kan bli bättre. Det är inte så konstigt eftersom vi alla har gått i skolan och har en egen erfarenhet av skolan. Mot bakgrund av att forskningen så entydigt lyfter fram lärarens betydelse måste politiken riktas in på att lyfta läraryrket. Reglerade arbetstider, elever som sätter lönen och låga löner är steg i fel riktning.

Media och bloggar

Dyslexia

Skolan i Media

Funderingar öven en kopp kaffe

Öresundsbron löser inte alla problem

Öresundsbron är inte tillräckligt för att öka tillväxten i Skåne. Det visar SEB i en analys som presenterades igår, se Sydsvenskan. Slutsatserna stämmer med en rapport som Handelskammaren presenterade för en tid sedan. Den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll i Skåne, men det sker från en låg nivå och fortfarande är utbildningsnivå alltför låg. Öresundsbron har skapat en större arbetsmarknad, men inte fått samma effekt på nyetableringen av företag i Skåne.

Det kan också uttryckas som att det blir för lite företag och nya produkter av den forskning som bedrivs. Om detta skriver Svenskt Näringslivs Rolf Elmér på Aktuella frågor

"Det är nödvändigt för att skapa nya företag och tillväxt inom ett område som vi är erkänt duktiga inom i Sverige och som har stor exportpotential. Det är genom utveckling av nya industrigrenar och kunskapsföretag som är anpassade till framtidens behov som vi kan skapa tillväxt och nya jobb i Sverige."

Det är lockande att stämma in i Handelskammarens slutsatser om vilka åtgärder som behövs:

"Skåne behöver mer infrastruktur för att få med östra delarna i den positiva utvecklingen, och att satsningen på kunskap måste ökas ännu mer för att hämta hem potentialen."

Lärarnas skicklighet bestämmer skolresultaten; SKL borde skärpa sig

En av de mer läsvärda rapporterna senaste tiden kommer från Sydsvenska industri -och handelskammaren. Rapporten "Sätt lärarna i första klass", se här visar att receptet för en bra skola är att ha bra lärare. En genomgång av den akademiska litteraturen visar att det inte finns något stöd för att klassernas storlek, resurser, organisationsform påverkar elevernas studieresultat. Istället är det lärarnas kunskapsnivå och lön som spelar roll.

Lön är viktigt av två skäl. Från rapporten:
"För det första kan lön som varierar med resultat få lärare att förbättra sin egen insats som lärare. För det andra så innebär högre lönenivå att fler personer med talang för läraryrket väljer att bli lärare. Den senare effekten verkar på sikt, men en del tyder på att det är den viktigaste."

Många har åsikter om hur skolan kan bli bättre. Det är inte så konstigt eftersom vi alla har gått i skolan och har en egen erfarenhet av skolan. Mot bakgrund av att forskningen så entydigt lyfter fram lärarens betydelse måste politiken riktas in på att lyfta läraryrket. Därför är det glädjande att alliansen idag presenterar sitt förslag om en lärarlegitimation, se DN

"Tanken är att endast de som har legitimation ska ges fast anställning i skolan. En person kan bli legitimerad på två sätt, dels genom lärarexamen, dels genom annan akademisk ämnesutbildning kompletterad med praktik och ett års pedagogisk utbildning."

Handelskammarens rapport borde skickas till Sveriges Kommuner och Landsting, som av någon märklig anledning vill reglera lärarnas arbetstid. Det gör knappast yrket mer attraktivt. Se Lars-Henric Ekstrands artikel "Inspiration kan inte schemaläggas"

Media
Sydsvenskan
SvD