Om Skånes låga skattekraft: Det handlar om utbildning, infrastruktur och företagande

Hur står det egentligen till med Skåne? Den frågan aktualiseras av en artikel i dagens sydsvenskan 
Det är en ganska spretig bild som framkommer när man tittar på statistiken. Å ena sidan har Öresundsbron och närheten till Köpenhamn skapat en dynamik och tillväxt i Sydvästra Skåne som har förändrat landskapet i grunden. Charlotta Melander utvecklar sina tankar i en rapport för Sydsvenska Handelskammaren, se här 


Å andra sidan har Skåne lägst skattekraft i landet och en alltför låg utbildningsnivå. Klassiska industriorter    som te.x. Perstorp har haft svårt att hantera att många jobb har försvunnit och inte kunnat ersätta dem med nya. Malmö är en alltför delad stad, men även Skåne som helhet är delat mellan kommuner med gott om jobb och kommuner med för få jobb.


Det politiska svaret på denna utveckling är utbildning, infrastruktur och företagande. Jag är själv uppvuxen på en ort i Södra Småland, Markaryd, där det inte finns någon ordentlig utbildningstradition. När  en stor del av den unga befolkningen på orten saknar tillräcklig utbildning skapas ett utanförskap. Att skapa en kunskapsskola som ger fler klassresenärer är en av de viktigaste politiska uppgifterna i Sverige idag. Att kunna pendla söka arbete över ett större område är en viktig åtgärd när jobben rör på sig. Då kan människor bo kvar i sina hem, ha kvar barnen i samma skola och istället pendla dit jobben finns. Fler och växande företag är det som gör att nya jobb kan skapas.

Lärlingslön ger bättre morot för eleven

En lärlingsutbildning a la Danmark är på väg att införas i Sverige skriver Sydsvenskan idag. 


Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många. 


Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre. 

Vad hände med devisen "Det ska löna sig att utbilda sig?"

Nu börjar det hetta till i debatten om ekonomisk politik. Imorgon presenterar de rödgröna sin skuggbudget och då får vi se hur alla vallöften ska finansieras. En skattehöjning är redan presenterad, nämligen att jobbskatteavdraget ska försvinna och fasas ut för de med inkomster över 40 000 kr/månad.

Ekonomistas kommenterar förslaget och visar en intressant figur, se här Finanspolitiska rådet, där Ekonomistas-medlemmen Martin Flodén ingår, analyserade effekterna av en utfasning av jobbskatteavdraget och kom fram till följande slutsats:

"En utfasning innebär visserligen att höginkomsttagare i mindre grad får tillgång till avdraget, men samtidigt tenderar utfasningen att minska inkomsterna för medelinkomsttagare, främst därför att de väljer att arbeta färre timmar."

Det har en negativ effekt på antalet arbetade timmar, vilket knappast är vad Sverige behöver. Men det riskerar även att få negativa konsekvenser för försörjningen av kompetenta människor. Skattehöjningen gör att drivkraften att utbilda sig och ta mer ansvar på arbetsplatsen (chefsposition) sjunker. Medianlönen för en mellanchef är omkring 40 000 kr, se här. Vem vill ta det extra ansvaret som mellanchef på ett företag eller som socialchef i en kommun om det inte betalar sig i plånboken?

Problemet i Sverige är inte att utbildning lönar sig för mycket, utan att det lönar sig för lite. Vi har redan en värnskatt som i praktiken är en "extraskatt" på utbildning. Nu vill de rödgröna lägga ännu en "extraskatt" på utbildning. Vem vill investera i en utbildning (CSN-lån och utebliven inkomst) om livsinkomsten ändå inte blir högre än för den som inte investerar i en högre utbildning?

Forskningen pekar på att det är just de långsiktiga effekterna som är störst (val av utbildning, pension, etc) av en förändring i marginalskatter för de med "högre" inkomster. Signaturen Pontus på Ekonomistas tipsar om en ny studie av Chetty et al här

Devisen det ska löna sig att arbeta borde kompletteras med "Det ska löna sig att utbilda sig". Det är långt kvar till principen om hälften kvar

Media och bloggar

SvD

DN

Tomas Tobé