Vad hände med devisen "Det ska löna sig att utbilda sig?"

Nu börjar det hetta till i debatten om ekonomisk politik. Imorgon presenterar de rödgröna sin skuggbudget och då får vi se hur alla vallöften ska finansieras. En skattehöjning är redan presenterad, nämligen att jobbskatteavdraget ska försvinna och fasas ut för de med inkomster över 40 000 kr/månad.

Ekonomistas kommenterar förslaget och visar en intressant figur, se här Finanspolitiska rådet, där Ekonomistas-medlemmen Martin Flodén ingår, analyserade effekterna av en utfasning av jobbskatteavdraget och kom fram till följande slutsats:

"En utfasning innebär visserligen att höginkomsttagare i mindre grad får tillgång till avdraget, men samtidigt tenderar utfasningen att minska inkomsterna för medelinkomsttagare, främst därför att de väljer att arbeta färre timmar."

Det har en negativ effekt på antalet arbetade timmar, vilket knappast är vad Sverige behöver. Men det riskerar även att få negativa konsekvenser för försörjningen av kompetenta människor. Skattehöjningen gör att drivkraften att utbilda sig och ta mer ansvar på arbetsplatsen (chefsposition) sjunker. Medianlönen för en mellanchef är omkring 40 000 kr, se här. Vem vill ta det extra ansvaret som mellanchef på ett företag eller som socialchef i en kommun om det inte betalar sig i plånboken?

Problemet i Sverige är inte att utbildning lönar sig för mycket, utan att det lönar sig för lite. Vi har redan en värnskatt som i praktiken är en "extraskatt" på utbildning. Nu vill de rödgröna lägga ännu en "extraskatt" på utbildning. Vem vill investera i en utbildning (CSN-lån och utebliven inkomst) om livsinkomsten ändå inte blir högre än för den som inte investerar i en högre utbildning?

Forskningen pekar på att det är just de långsiktiga effekterna som är störst (val av utbildning, pension, etc) av en förändring i marginalskatter för de med "högre" inkomster. Signaturen Pontus på Ekonomistas tipsar om en ny studie av Chetty et al här

Devisen det ska löna sig att arbeta borde kompletteras med "Det ska löna sig att utbilda sig". Det är långt kvar till principen om hälften kvar

Media och bloggar

SvD

DN

Tomas Tobé

"Jobben, jobben, jobben"; LO är förutsägbara och Borg måste tänka om

På DN debatt skriver Lo-ekonomen Lena Westerlund:

"Företagen minskade inte alls antalet arbetade timmar i samma grad som produktionen gick ned 2009. De tycks ha valt att behålla personal i betydligt större omfattning än i tidigare nedgångar. "

Även om jag inte är helt övertygad om att det är så det ligger till, se t.ex. Bergh är slutsatsen att det behövs starkare insatser för att ha en jobbtillväxt helt riktig. Som väntat kritiserar LO regeringen (något annat hade väl varit tjänstefel):

"Regeringen har förvisso stimulerat ekonomin genom krisen, men huvuddelen av stimulanserna 2009–2010 består av ineffektiva permanenta skattesänkningar och inte av tillfälliga åtgärder som upprätthåller jobb i en efterfrågekris, till exempel statsbidrag till kommunerna. Skattesänkningarna görs av ideologiska skäl, inte för krisbekämpning."

Som ett brev på posten meddelar de rödgröna att de vill öka stadsbidragen till kommuner och landsting.

Men är verkligen jobbskatteavdraget ineffektivt? Inte direkt. Det handlar om att öka drivkraften för egenförsörjning och öka arbetsutbudet. Det har långsiktiga effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. IFAU:

"Det är bra att marginalskatteförändringarna är störst för dem med lägst inkomst, då tidigare forskning visat att de förväntade effekterna på arbetsutbudet är störst för dessa grupper."

Sedan finns det relevanta invändningar mot jobbskatteavdraget som att medborgarnas kännedom om skattesänkningen är för låg. Frågan som LO och de rödgröna bör besvara är givetvis "Hur högre skatter leder till fler jobb?"

Samtidigt är det uppenbart att Anders Borg måste börja lyssna på kritiken att det måste komma åtgärder för att stimulera efterfrågan av arbetskraft. Riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften för småföretagare som anställer sin första anställd är ett spännande förslag.

Media

SvD

Socialdemokraterna utmanas i en debatt om jobben

Jag skickade idag nedanstående brev till det Socialdemokratiska regionrådet Christine Axelsson där jag utmanar henne på debatt om jobben. Jag har tidigare skrivit mycket om vilken politik som ger fler jobb och vilka reformer som är nödvändiga för att vi i Sverige och Skåne ska möta framtiden med tillförsikt. Det handlar om sänkt skatt på arbete, se här, och förslag om att underlätta övergången från studier till arbete, se här och att stärka outsiders möjlighet på arbetsmarknaden, se här.

"Christine,

En avgörande fråga för såväl Skåne som resten av Sverige är jobben. Inte minst ungdomars situation på arbetsmarknaden manar till eftertanke. Jag konstaterar att vi båda prioriterar dessa frågor inför valet och att vi söker medborgarnas mandat för att få förverkliga vår politik.

Vi representerar två tydliga politiska alternativ. Det är uppenbart att vi inte har samma utgångspunkt och politik för att skapa fler jobb. Det gäller exempelvis synen på lärlingsutbildning med lärlingslön, skatten på arbete och företagandets villkor.

Jag utmanar dig på offentlig debatt om hur vi skapar fler jobb i Skåne och Sverige. Förslagsvis kan debatten fokusera på hur vi underlättar övergången från studier till arbete för ungdomar och studenter. Jag hoppas att vi även kan diskutera hur vi får fler och växande företag och hur vi kan öka den enskildes drivkraft för arbete. Det är min förhoppning att vi inom kort kan finna ett lämpligt datum."