Imponerande engagemang för nya pågatågstationer i Skåne

Det pågår ett intensivt arbete för att få till stånd 6 nya stationer med pågatåg i Skåne. Det handlar om Lomma, Furulund, Svalöv, Kågeröd, Billesholm och Marieholm. För att förverkliga planerna på pågatågstrafik på flera orter i Skåne har flera skånska kommuner och Region Skåne i dialogen med staten tagit fram avsiktsförklaringar där kommunerna och Region Skåne medfinansierar infrastruktur. Nyttan av dessa pågatågssatsningar bedöms vara så stora att egenfinansiering motiveras. Den totala kostnaden är 800 miljoner kronor och kommunerna och Region Skåne är beredda att finansiera 2/3 av den totala kostnaden.  

Idag finns det goda förbindelser att åka tåg på Västra Stambanan och på Södra Stambanan. Men det finns ett glapp i Skåne när det gäller förbindelser i mellanSkåne. Exempelvis behöver resenären som åker mellan Eslöv och Helsingborg byta tåg i Lund. Det saknas tågförbindelser mellan Lomma och Malmö och orter som Svalöv och Kågeröd är idag inte uppkopplade på järnvägsnätet. Etablering av tågtrafik innebär mycket attraktiva restider. Exempelvis kommer resan mellan Lomma och Malmö C att ta mindre än 10 minuter att åka.

Region Skånes inriktning är 15-18 dubbelturer på vardagar och något lägre turutbud på helgerna på sträckan Malmö-Åstorp. Målet på sikt är utbyggnad till halvtimmestrafik under rusningstid på sträckan Kävlinge-Malmö. Ambitionen är att byggstart kan ske 2018/2019 och att öppning för trafik mellan Malmö och Åstorp kan ske vid tidtabellsskiftet 2020. 

En etablering av tågtrafik på Marieholmsbanan innebär att tågen Helsingborg – Teckomatorp – Malmö går via Eslöv istället för via Kävlinge. På den nya sträckningen planeras uppehåll för resandeutbyte i Marieholm och Eslöv. Fördelarna med trafikupplägget är dels att Marieholm öppnas som ny regionaltågsstation, dels att det skapas en tvärförbindelse mellan Helsingborg och mellersta Skåne. Idag måste som bekant resenären som ska åka Eslöv-Helsingborg byta i Lund. 

Denna kraftiga kommunala och regionala medfinansiering gör att jag är mycket hoppfull över att etableringen av dessa 6 stationer ingår i Regeringens kommande beslut om infrastruktur.  

Utbyggd infrastruktur ger fler bostäder i Skåne

Idag presentas en rapport om bostadsbyggande kopplat till utbyggnad av kollektivtrafik. Människor vill ha tillgång till goda kommunikationer. 85 procent av skåningarna anger att närhet till kollektivtrafik är en viktig parameter när man väljer var man bosätter sig.  

Jag är övertygad om att utbyggnad av infrastruktur och goda kollektivtrafikförbindelser behöver gå hand i hand med bostadsbyggande. Men det går inte att bortse från att utbyggd kollektivtrafik i sig själv bidrar till att det byggs fler bostäder när bostadsföretag och kommuner får stabila, långsiktiga spelregler.

Rapporten visar att planerna på utbyggd infrastruktur i Skåne, inom ramen för Skånepaketet, möjliggör 21 000 nya bostäder i "kollektivtrafiknära" lägen. Detta är särskilt angeläget med tanke på att Sverige Byggindustrier i sina egna undersökningar visar att bygginvesteringarna i Skåne är mindre än i andra delar av Sverige.  

Det är viktigt för Skåne att det blir mer infrastruktur till Skåne. Det handlar om jobb och livskvalitet genom att människor och arbetsgivare på ett bättre sätt hittar varandra, men också för människors möjlighet att bo i hela Skåne. 

MP-förslag om att ge SJ monopol är dåligt för resenärerna

Idag presenterar Miljöpartiet ett förslag om att ge SJ ensamrätt att bedriva tågtrafik. Förslaget innebär att ingen annan får bedriva tågtrafik på längre sträckor. Ett förverkligande av förslaget innebär nådastöten för de olika alternativ som idag finns för tågresenärer i Sverige. I Skåne bedriver Veolia tågtrafik till Stockholm och Åre. Det är uppenbart att det s k snälltåget når andra målgrupper än SJ genom att man erbjuder lägre, fasta priser till den som finner sig i att resan tar längre tid än snabbtågen.

Ska man locka fler människor att ta tåget istället för flyget på längre resor, inte minst mellan våra tre storstadsregioner, är det avgörande med en utbyggd infrastruktur som får ner restiden. Beslutet om att bygga ut ostlänken innebär kortare restider även för resenärer från Skåne. Och en utbyggnad av stambanorna handlar just om att skapa attraktivare restider mellan Malmö/Lund och Stockholm. Men man kan inte blunda för att resenärer också lockas av att det finns olika typer av reseerbjudanden från olika trafikföretag.    

Kritiken mot järnvägsskulden, att järnvägen inte håller den kvalitet som vi förväntar oss, är berättigad. Här har politiker från många olika läger ett ansvar. Inte minst Miljöpartiet, som stöttade Göran Perssons många stadsbudgetar, har ett tungt ansvar för utvecklingen, även om man idag inte vill kännas vid detta. Region Skåne har gått före genom att kräva nya spelregler på järnvägen. Men svaret på frågan om en bättre järnväg är inte att kräva att SJ får monopol, utan att satsa pengar på drift och underhåll och att få till nya spelregler. Vi behöver fler spår, inte färre som vill bedriva trafik. 

Bra att Trafikverket prioriterar underhållet av järnvägen

Idag presenterar Trafikverket ett antal åtgärder för att ytterligare stärka säkerheten och underhållet på järnvägen. En åtgärd är att Trafikverkets internrevision ska undersöka hur besiktningen av järnvägen sköts i storstadsområdena. Fokus ligger på vad som görs när fel rapporteras in och hur de tas om hand. Ett annat förslag är att det ska startas ett åtgärdsprogram för att undersöka om det går att tidigarelägga avhjälpandet av de icke akuta fel som rapporteras in. Särskilt fokus ska läggas på storstadsregionerna. Det är välkommet, eftersom det är i Skåne, Stockholm och Göteborg som behoven är som störst, se Sydsvenskan 

Från Region Skånes sida har vi tidigare kritiserat och krävt pengar av Trafikverket för de merkostnader resenärerna och skattebetalarna har haft för förseningar på grund av en dåligt fungerande järnväg. Därför är dagens besked välkommet. Men det är först när vi ser att det får effekt i vardagen som vi kan vara riktigt nöjda. Det är först när tillförlitligheten på järnvägen blir bättre som vi som resenärer kan lita på kollektivtrafiken. 

En bra början, men mycket återstår innan vi kan vara nöjda. 

Låt människor själva bestämma hur mycket de vill arbeta

Idag rapporterar Svenska Dagbladet om hur Vänsterpartiet har tänkt att förverkliga sina tankar om arbetstidsförkortning. Även Miljöpartiet förespråkar att normalarbetstiden blir kortare, något som beslutades så sent som på deras senaste kongress.

Frågan om arbetstidsförkortning rymmer en djup ideologisk fråga; ska samhället (staten) ha ett politiskt mål om hur mycket människor ska arbeta eller ska detta vara någonting jag som människa beslutar om själv.

I ett historiskt perspektiv kan vi konstatera att vi arbetar mindre idag än vi gjorde tidigare. En del av välståndsökningen i samhället tar vi människor ut i form av att vi har längre semestrar och/eller arbetar mindre varje vecka. Men det är knappast ett argument för att staten ska sätta upp som mål att vi ska arbeta mindre, det måste vara upp till människor själva att bestämma. Om man sedan förhandlar med sin arbetsgivare om arbetstiden med hjälp av sitt fackförbund eller på egen hand spelar ingen roll, det viktigaste är att man själv- utifrån egna önskemål- har möjlighet att bestämma hur mycket man ska arbeta.

Utöver den ideologiska aspekten rymmer frågan om arbetstidsförkortning en sprängkraft när det gäller kostnaden. Enligt Vänsterpartiet själva är kostnaden över 100 miljarder kronor. Det är otroligt mycket pengar och motsvarar mer än den årliga kostnaden för sjukförsäkringen (inkl pengar till funktionsnedsatta).

När vänsterpartiet säger att "det är inte en högre kostnad än jobbskatteavdraget" är man helt fel ute. Sänkt skatt på arbete innebär att drivkraften för att arbeta ökar, vilket i sin tur innebär att sysselsättningen ökar (antalet arbetade timmar i ekonomin ökar), vilket i sin tur bidrar till att fler är med och bidrar till en större gemensam kaka (offentlig sektor). Men en arbetstidsförkortning innebär inte att drivkraften att arbeta ökar, utan att vi arbetar färre timmar (med mindre gemensam kaka) eller att antalet totalt arbetade timmar är lika många fördelat på fler sysselsatta.

Med en åldrande befolkning och en lägre andel i arbetsför ålder som ska finansiera den gemensamma kakan är det svårt att tänka sig att lösningen är att vi om samhälle arbetar mindre.

Låt människor själva bestämma hur mycket de vill arbeta. Se till att vi har skatter och regler som uppmuntrar människor att arbeta, som ser till att fler har ett arbete att gå till och som främjar att vi som samhälle har en stabil finansiering av vår välfärd.

Satsning på stambanor på järnvägen bra för Sverige och Skåne

Idag är jag på plats på Transportforum i Linköping där jag kunde lyssna till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd och hennes tankar om framtidens transporter. I sitt inledningsanförande meddelade ministern att regeringen idag har givit uppdrag till Trafikverket att utreda utvecklingen av stambanorna mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Trafikverket ska återkomma med förslag finansiering och planer i februari/mars.  

Investeringar i infrastruktur på dessa stambanor innebär kortare restider mellan Sveriges större städer. Det är viktigt för Skåne och Sverige att få bättre förbindelser till huvudstaden med restider som närmare sig 3 timmar (jfrt med 4 timmar idag).  

Men satsningar på stambanan innebär också bättre punktlighet, fler avgångar och kortare restider för regionala tåg i Skåne och dagspendlare för att ta sig till arbete eller studier. I det skånska exemplet finns det inte minst ett behov av högre kapacitet mellan Lund och Hässleholm.