Nya resmöjligheter och bättre punktlighet genom Regeringens beslut om infrastruktur

Idag presenterar regeringen beslutet om infrastruktur de kommande åren. Det är en ambitiös satsning som gör att infrastruktur är en av statens största utgiftsposter. Behovet är mycket stort efter att inte minst underhållet och investeringarna i det svenska järnvägssystemet negligerats under hela 90-talet.

För Skånes del innebär beslutet 17 nya pågatågsstationer, 9 nya stråk för regional superbuss och satsningar för bättre tillförlitlighet och punktlighet på den skånska järnvägen. Det är bra för jobben och det är bra för miljön. Att det är en tydlig prioritering av järnvägen är positivt, eftersom behoven är som störst där.

En nyhet är att Regeringen vill se nya stambanor för höghastighetståg mellan Sveriges tre storstäder. När det gäller stambanan i södra Sverige får Trafikverket ett särskilt uppdrag att ta fram ett konkret förslag för sträckan Jönköping - Hässleholm. På kort sikt satsas på upprustning av den befintliga södra stambanan mellan Lund och Hässleholm, vilket är bra för punktligheten för de som reser idag.

Från Skånes sida har vi haft höga ambitioner och flera av inspelen från Region Skåne och skånska kommuner blir verklighet. Men vissa delar saknas. Dels statlig finansiering till spårväg i Lund och dels första etappen av Simrishamnsbanan (pågatågstrafik Malmö-Staffanstorp-Dalby). När det gäller spårvägen i Lund kan det vara läge att se om man i det korta perspektivet kan arbeta för en attraktiv busstrafik, för att sedan i ett senare skede få till stånd spårvagn.

Resenärerna har berättigade krav på bra punktlighet och många resmöjligheter. Genom regeringens beslut tas steg i denna riktning genom satsningar på bättre punktlighet och kapacitet på de befintliga spåren samtidigt som 17  nya orter kopplas upp i pågatågssystemet genom nya stationer.

Kollektivtrafiken i Skåne utvecklas bättre än i övriga Sverige

Just nu pågår SVT:s granskning av kollektivtrafiken där en dyster bild av utvecklingen av kollektivtrafikens marknadsandelar målas upp. Jag välkomnar att man uppmärksammar att kollektivtrafiken i Sverige inte har utvecklats såsom man kan förvänta sig. Resandet har inte ökat med den takt som är önskvärd och priserna för resenärerna och skattebetalarna har på flera håll i landet ökat på ett ohållbart sätt. 

I Skåne ser emellertid situationen helt annorlunda ut. Här ökar nämligen kollektivtrafikens marknadsandelar. Detta har ägt rum samtidigt som skattebetalarnas andel av trafikens finansiering är lägst i landet. Här har vi lyckats få fler och fler att ställa bilen och istället börja resa med tåg och buss. Under 2009 hade kollektivtrafiken en marknadsandel på cirka 20 procent och nu har det kollektiva resandets marknadsandel ökat till omkring 25 procent. 

Dessutom har vi i Skåne skapat goda förutsättningar för att det kollektiva resandet ska fördubblas till 2020. För att nå det målet är det viktigt att kollektivtrafiken har attraktiva restider, hög punktlighet och bra komfort. Här finns det mer att göra. Kunderna ska bli nöjdare och resandet kan öka ännu mer. Det är bra för jobben och bra för miljön. 

Regeringen behöver ändra spelreglerna för att få en mer punktlig järnvägstrafik

I veckan skickade jag ett brev till infrastrukturministern om behovet av nya spelregler för järnvägen. Bakgrunden är att det inte finns stöd i regelverket att få ersättning för de merkostnader som Region Skåne hade för bristande punktlighet under 2011, se Sydsvenskan och GP

Sedan dess har visserligen systemet ändrats i rätt riktning, men dagens system med s k kvalitetsavgifter är inte tillräckligt utvecklat. Exempelvis har ersättningen till Region Skåne under 2012 enbart uppgått till 400 tkr. 
 

Frågan om en fungerande järnväg är högaktuell. Trots att punktligheten på den skånska järnvägen blir allt bättre och där 9 av 10 tåg är i tid finns det fortfarande störningar som påverkar resenärernas vardag. Idag är bristande infrastruktur den i särklass vanligaste anledningen till förseningar i den persontågstrafik som Region Skåne ansvarar för. Exempelvis visar statistik för de första tre månaderna 2013 att tre av fyra förseningar för de skånska pågatågen beror på brister i infrastrukturen. 

Därför är det viktigt att spelreglerna ändras så att drivkrafterna att arbeta med förebyggande underhåll finns där. Det här är inte en fråga om hur pengar ska flyttas mellan olika offentliga aktörers konton, utan handlar om att få en bättre järnväg. Som resenär ska man kunna lita på att tågen går i tid. Det är först när järnvägen upplevs som tillförlitlig som framtidens kollektivtrafikresenärer ställer bilen till förmån för tåget. Det kräver mer pengar till underhåll och ett regelverk som ger drivkrafter att arbeta med förebyggande insatser, vilket dagens system inte ger.

Jag har två förslag som jag lyfter fram i mitt brev till ministern: 

1) systemet med kvalitetsavgifter utformas så att den som har orsakat problemet i högre grad får märkbara kostnader.

2) Regeringen bör överväga att införa ett system där banavgiftens storlek kopplas till om järnvägen går att använda eller inte.  

Sydöstra Skåne behöver bättre järnväg

I Ystads Allehanda skriver jag om vikten av åtgärder för att förbättra punktligheten för tågen till och från sydöstra Skåne. Även om tillförlitligheten är bättre än tidigare kan punktligheten bli bättre, men det kräver särskilda insatser.

Utkast från artikeln:

"God kollektivtrafik och infrastruktur är direkt avgörande för den enskildes möjligheter att hitta rätt yrke och bostad. I de ekonomiskt svåra tiderna som vi befinner oss i för tillfället är kollektivtrafiken än mer viktig för att möjliggöra pendling till nya arbetstillfällen. När vart femte rekryteringsförsök i regionen misslyckas, därför att Skånska arbetsgivare inte hittar rätt kompetens, är kollektivtrafiken mycket viktig för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad."    

"Men fortfarande är det alltför stora problem med punktligheten järnvägen mellan Ystad och Malmö. Den bristfälliga tillförlitligheten beror på att järnvägsunderhållet i Sverige har försummats under lång tid. Det får till följd att infrastrukturen på Ystadbanan inte är anpassad till dagens ökade behov när allt fler vill använda tåget. Sträckan är endast enkelspårig med ett fåtal mötesplatser och ett fel i tidtabellen får konsekvenser för punktligheten på hela sträckans tågtrafik. Det betyder också att det inte är möjligt att erbjuda fler avgångar på vardagar i rusningstid, även om det skulle finnas ett sådant resandeunderlag."

"Därför har Region Skåne tillsammans med Trafikverket tagit initiativ till att utreda förutsättningarna för utbyggnad och utveckling av Ystadbanan genom två nya mötesspår mellan Malmö- Ystad. Dessa skulle göra det möjligt att få till stånd en bättre punktlighet och tillförlitlighet. Det kraftigt ökat tågresande på sträckan ställer nya krav och förväntningar på kollektivtrafiken. Som resenär ska man kunna lita på att tåget är i tid. Det kräver uthålliga satsningar på järnvägen under en längre period. Tidigare har Sydöstra Skåne fått stå tillbaka för satsningar i resten av Sverige när staten har fördelat medel till infrastruktur. Det är nu hög tid för staten att även prioritera Sydöstra Skåne."  

Fyra spår hela vägen in i Lund är en nödvändighet

Den statliga myndigheten Trafikanalys uppskattar samhällskostnaderna för trängsel och förseningar i Skåne till mer än 1 mdkr årligen. Att öka kapaciteten och förbättra punktligheten är en nödvändighet. Men också att ta höjd för framtiden och det behov som framtidens resenärer har.

Region Skåne, Lunds kommun och Trafikverket kommer därför att genomföra en gemensam förstudie av fyra järnvägsspår hela vägen in till Lund (Flackarp-Högevall). Järnvägen i Skåne lider i nuläget av stora kapacitetsbrister och mellan Malmö och Lund finns en av Sveriges största flaskhalsar. Fyra spår mellan Flackarp och Lund skulle därför ha positiva effekter för järnvägssystemet i hela södra Sverige.

Det finns sedan tidigare ett beslut om att bygga fyrspår från Arlöv till Flackarp under 2014-2018). Genom att genomföra en förstudie ökar möjligheterna att investeringen av fyra spår även omfattar sista sträckan in i Lund (Flackarp-Högevall). 

Fyra spår mellan Malmö och Lund förbättrar kollektivtrafiken genom fler avgångar och bättre punktlighet. Det ger i sin tur fler klimatsmarta transporter. Rent konkret möjliggör fyrspår hela vägen in till Lund att vi i framtiden kan öppna en tågstation i Klostergården. 

Media

Skånskan