torsdag 22 mars 2012

Lärlingslön ger bättre morot för eleven

En lärlingsutbildning a la Danmark är på väg att införas i Sverige skriver Sydsvenskan idag. 


Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många. 


Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre. 

onsdag 7 mars 2012

Kostnaderna för brister i infrastrukturen motsvarar kostnaden för stadstrafiken i Trelleborg


På Kollektivtrafiknämndens sammanträde i veckan behandlades frågan om resenärernas och skattebetalarnas kostnader för bristande infrastruktur i Skåne. Förra våren visade den statliga myndigheten Trafikanalys i en rapport att samhällskostnaderna för förseningar och trängsel i Sydvästra Skåne uppgår till över en miljard kronor per år. Men förseningarna till följd av bristande statlig infrastruktur påverkar även skattebetalare och resenärer i form av direkta kostnader för ersättningsbussar och ersättningar vid förseningar (kostnader för taxi, bil, etc).

Skånetrafiken har analyserat hur mycket pengar som resenärerna och skattebetalarna betalar för den bristande statliga infrastrukturen. För 2011 rör det sig om 50 Mkr. Den summan är i paritet med hela kostnaden för Stadstrafiken i Trelleborg (56 mkr) eller all regionbusstrafik till och från Lomma och Kävlinge (59 mkr). Det betyder alltså att pengar som skulle kunna användas till att utveckla kollektivtrafiken istället måste användas till ersättningstrafik.

Region Skåne kommer att tillskriva regeringen och Trafikverket kring det orimliga i att vi tvingas betala banavgift även vid de tillfällen då spåren inte fungerar som de ska. Idag betalar Region Skåne för något oavsett om det går att använda eller inte. Det är ungefär som att betala elen, trots att elen stängs av vissa tider på dygnet. 
Det blir ju faktiskt medborgarna och skattebetalarna som får stå för en stor del av notan. Dessutom vore det rimligt att vi får kompensation i form av böter/vite från de berörda aktörerna varje gång de inte klarar av att leverera fungerande spår. 

tisdag 6 mars 2012

Nollvision gäller i kollektivtrafiken

Sydsvenskan och även här och här har under några dagar haft en artikelserie om skador i kollektivtrafiken. Jag tycker att det är en bra granskning som visar vikten av att tänka på resenärernas trygghet. Just trygghet är något som resenärerna rankar högt när man frågar om vad som är viktigt i kollektivtrafiken.

På stan var det någon som frågade mig om "en skada om dagen" är mycket eller lite. Omöjligt att veta och eftersom Sydsvenskan inte har jämfört med olyckor för bilister eller cyklister kan man som resenär inte heller jämföra alternativen med varandra. Men det viktigaste budskapet från min sida är att en olycka är en olycka för mycket. Nollvisionen i trafiken omfattar givetvis också kollektivtrafiken.

Hur gör vi då för att öka säkerheten och tryggheten? Att ha egna körfält för bussar är en bra början (när kollektivtrafiken ska samsas med bilar och cyklar ökar givetvis risken för olyckor). Genom att utveckla hur bussar och tåg är utformade (det finns t.ex. ingenting att hålla sig i på pågatågen när man står vid dörrarna) kan en del olyckor förebyggas. Och givetvis att ha rimliga körtider för bussförarna.



Media: Sydsvenskan