Ungdomsavtal och lärlingsutbildning ger unga jobb

I söndags medverkade jag i ett panelsamtal på Folkpartiets Liberala riksmöte om hur unga ska få jobb. I veckan skrev jag en artikel på samma tema i Kvällsposten. 

Utdrag från artikeln:

"Många unga människor med bristande arbetslivserfarenhet och otillräckliga kontakter knackar på dörren för att komma in i arbetslivet. Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten bland unga i Skåne var omkring 20 procent i januari månad. Samtidigt misslyckas vart femte rekryteringsförsök i Skåne, vilket innebär att det finns arbetsgivare som vill anställa men inte gör det därför att de inte hittar rätt bland de arbetssökande." 

Lärlingsutbildning, där utbildningen bedrivs på arbetsplatsen för att få den rätta yrkeskompetensen, är ett verktyg som behöver användas. Men anpassade lärlingsutbildningar är inte den enda lösningen på ungdomsarbetslösheten. Genom ungdomsavtal ges ungdomar tillgång till handledning och en fot in på arbetsmarknaden med lägre ingångslön. Det ger unga människor möjlighet att få erfarenhet och knyta kontakter för sitt fortsatta arbetsliv. Därför är det viktigt att ungdomsavtal sprids till fler delar av arbetsmarknaden. Inom såväl industrin som sjukvården finns ett stort behov av att säkerställa att framtidens arbetskraft har rätt kompetens och ungdomsavtal är en viktig del i detta.

Lärlingslön ger bättre morot för eleven

En lärlingsutbildning a la Danmark är på väg att införas i Sverige skriver Sydsvenskan idag. 


Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många. 


Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre. 

Kompetensförsörjning är en stor framtidsfråga

Idag medverkade jag på Svenskt Näringslivs konferens om kompetensförsörjning i Lund. Ordet "mismatch" förekom under hela dagen och utgör ett av Sveriges stora samhällsproblem. Företagen beskriver att de har svårt att få tillgång till kompetenta medarbetare och ungdomar beskriver hur de inte kommer in på arbetsmarknaden. "Aldrig mötas de två", som det formulerades. Det är ingen nytt fenomen, men ett problem som aktualiserats tydligare sedan 90-talet och som både skapar utanförskap för enskilda, men också gör att ekonomin fungerar sämre (inflationshöjande).

När jag lyssnar på företagare och ungdomar blir jag mer och mer övertygad om det riktiga med att göra om svensk utbildningspolitik. Alla kan inte bli akademiker och därför är lärlingsutbildningar som tydliggör kopplingen till det lokala/regionala näringslivet viktigt.

Flera föredragshållare lyfte fram de många möjligheter som finns i Skåne i allmänhet och Lund i synnerhet. Därför också glädjande att läsa att det rör på sig på Ideon Medicon Village, se Sydsvenskan

Gunnar Wetterberg på SACO framhöll pågatågens betydelse för Skånes utveckling. Jag håller såklart med eftersom bättre kommunikationer gör det enklare för företagare att hitta kompetenta medarbetare.

Klargörande om ungdomars arbetslöshet

Idag har DN en mycket belysande artikel om en av valets huvudfrågor, ungdomsarbetslösheten.

Som brukligt diskuterar man hur problematiskt det är att mäta sysslolöshet ungdomar, se även Ekonomistas. Men intervjun med nationalekonomen Oskar Nordström Skans är givande. Han fokuserar på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknaden och att alltför många hoppar av gymnasiet. Se Nordström Skans rapport till Finanspolitiska rådet "Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög?"

"Nordström Skans efterlyser därför fler arbetsplatsplaceringar i gymnasiet. Ett lärlingssystem vore det tydligaste alternativet, men han menar också att de yrkesinriktade program som finns i dag kunde ha en större del av undervisningen förlagd till arbetsplatser."

Det är precis den form av åtgärder som jag har eftersökt tidigare, se här "Ett lärlingssystem gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats, samtidigt som lärlingen får betalt under studietiden istället för att genomgå praktiska gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att få en inkomst."

Och precis som undertecknad är han förbryllad av oppositionens förslag att införa riktade åtgärder, eftersom sådana redan finns i form av nystartsjobb. Den stora skillnaden är att det blir dyrare att anställa ungdomar i de rödgrönas Sverige.

Andra bloggar

Litholm

Altenberg

Lärlingssystem en lösning på ungdomsarbetslösheten

Ny statistik över ungdomsarbetslösheten från Arbetsförmedlingen är mycket intressant läsning. Som ni ser ökar arbetslösheten kraftigt, men från en låg nivå. Det var verkligen "all time high" på arbetsmarknaden precis före finanskrisen. Några axplock i övrigt:

• Att ungdomsarbetslösheten i Skåne är högst i storstäderna är en myt. Kommuner i sydvästra Skåne som Lund, Lomma, Kävlinge och Vellinge ligger klart under riksgenomsnittet. Kommuner som i övrigt tycks vara välmående, se Sydsvenskan och Gustav Georgsson
• Akademikerarbetslösheten är inte heller det största bekymret. Visserligen tar det alltför ofta för lång tid för unga akademiker att få jobb, var fjärde är utan sysselsättning 1 år efter examen, men tids nog får de faktiskt jobb. För Skånes del har vi redan tagit initiativ om studentmedarbetarsystem. Det ger högskolestudenter en chans att få in en fot på arbetsmarknaden.

• Arbetslösheten bland unga är högst i typiska industrikommuner i norra Skåne. Det är framförallt dem som har gått yrkesförberedande gymnasium som är arbetslösa.

De nya siffrorna belyser ännu tydligare behovet av att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknaden. Danmark är ett föredöme med sitt lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker där direkt på arbetsplatsen istället för på en gymnasieskola. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats, samtidigt som lärlingen får betalt under studietiden istället för att genomgå praktiska gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att få en inkomst. Utöver utbildningskontrakt är eleven även anställd direkt av arbetsgivaren och erhåller en lärlingslön som är något lägre än en full lön.

Media

Skd, Svd

Socialdemokraterna fegar ur och vägrar jobbdebatt!

För en tid sedan presenterade Socialdemokraterna i Skåne sitt jobbprogram, något som jag debatterade i SR P4 Malmöhus. Med anledning av jobbprogrammet och att vi tagit ett antal initiativ om studentmedarbetare och åtgärder mot ungdomsarbetslöshet utmanade jag Socialdemokraternas regionråd Christine Axelsson på debatt, se här

Idag kom svaret från Christine Axelsson (det är offentlig handling om någon vill kontrollera riktigheten):

"Socialdemokraternas huvudmotståndare i årets val, precis som många val tidigare, är moderaterna och det är mot dem vi vill och kommer fokusera på i debatter och andra arrangemang som dyker upp - så mitt korta svar till dig är att jag avstår."

Jag är medveten om att Socialdemokraterna har rätt att neka mig en debatt. Men med tanke på att jobben är valets viktigaste fråga och att väljarna gav tummen ner till Socialdemokraternas jobbpolitik i förra valet är svaret mycket märkligt. Och fegt.

Liberaler och Socialdemokrater representerar två tydliga politiska alternativ. Det är uppenbart att vi inte har samma utgångspunkt och politik för att skapa fler jobb. Det gäller exempelvis synen på lärlingsutbildning med lärlingslön, skatten på arbete och företagandets villkor.har olika syn på hur vi skapar fler jobb. Det är viktigt att medborgarna får ta del av de olika alternativen.Men det kräv två för att dansa tango.

Jag tror att vi som politiker måste hitta olika sätt att komma närmare medborgarna. Människor har ett starkt samhällsengagemang, men tycker att politik är svåråtkomligt, tjafsigt och "inget för mig". En debatt hade gjort det möjligt för medborgaren att granska våra strategier för att skapa fler jobb, höra våra argument, men också se att vi inte är oense om allt utan också kan samarbeta för att skapa ett bättre samhälle.

Jag ger inte upp. Jag kommer att se till att ta debatten med Socialdemokraterna. Jag kommer att tjata frågan "hur högre skatter ger fler jobb". Jag kommer att tjata mig blå i ansiktet för att vi ska införa ett lärlingssystem efter dansk modell. Tyvärr inte i en öppen debatt där medborgaren har möjlighet att ställa frågor och granska vår politik.

Socialdemokraterna utmanas i en debatt om jobben

Jag skickade idag nedanstående brev till det Socialdemokratiska regionrådet Christine Axelsson där jag utmanar henne på debatt om jobben. Jag har tidigare skrivit mycket om vilken politik som ger fler jobb och vilka reformer som är nödvändiga för att vi i Sverige och Skåne ska möta framtiden med tillförsikt. Det handlar om sänkt skatt på arbete, se här, och förslag om att underlätta övergången från studier till arbete, se här och att stärka outsiders möjlighet på arbetsmarknaden, se här.

"Christine,

En avgörande fråga för såväl Skåne som resten av Sverige är jobben. Inte minst ungdomars situation på arbetsmarknaden manar till eftertanke. Jag konstaterar att vi båda prioriterar dessa frågor inför valet och att vi söker medborgarnas mandat för att få förverkliga vår politik.

Vi representerar två tydliga politiska alternativ. Det är uppenbart att vi inte har samma utgångspunkt och politik för att skapa fler jobb. Det gäller exempelvis synen på lärlingsutbildning med lärlingslön, skatten på arbete och företagandets villkor.

Jag utmanar dig på offentlig debatt om hur vi skapar fler jobb i Skåne och Sverige. Förslagsvis kan debatten fokusera på hur vi underlättar övergången från studier till arbete för ungdomar och studenter. Jag hoppas att vi även kan diskutera hur vi får fler och växande företag och hur vi kan öka den enskildes drivkraft för arbete. Det är min förhoppning att vi inom kort kan finna ett lämpligt datum."