fredag 30 juli 2010

Den nya tekniken skapar stora möjligheter i sjukvården

I dagens Sydsvenskan skriver jag tillsammans med Tove Klette, folkpartistiskt kommunalråd i Lund. Den åldrande befolkningen innebär en stor utmaning för vårt samhälle.

Samtidigt som det finns ett behov av att samla och koncentrera den högspecialiserade vården för att säkerställa kvaliteten (tillräckligt patientunderlag, bästa forskarna samlade, etc) sker det en våg av decentralisering i sjukvården. Mer vård i hemmet helt enkelt. Den nya tekniken skapar fantastiska möjligheter.

Från artikeln:
"Ett exempel är mobil röntgenverksamhet. Den kan betjäna särskilda boenden ute i kommunerna för att äldre personer skall slippa åka in till sjukhusen för en relativt enkel röntgenundersökning. Ett annat exempel är ”hem-EKG”, där sjuksköterskan har möjlighet att ta ett EKG hemma hos patienter som känner obehag i bröstet. En sådan verksamhet finns i nordöstra Skåne och bör spridas i hela Skåne."

I början av sommaren rasade en diskussion på temat om resurserna räcker till. Skatten måste höjas med 13 skattekronor varnade några politiker, se DN.
Som verksam på Centrum för Ekonomisk Demografi är jag den förste att stämma in i kören av att finansieringen av framtidens välfärd måste diskuteras. Men här och nu kan vi göra mycket för att använda våra gemensamma resurser bättre och för att skapa trygghet för patienten. Det handlar om att tänka i nya banor.

Från artikeln:

"Ett stort problem är att äldre idag sitter länge på akuten. En 90-åring har inte så lätt att göra sig hörd i väntrummet på akuten. Äldre personer med många sjukdomar och återkommande behov av sluten vård skall därför få möjlighet att läggas in direkt på en vårdavdelning. Det innebär att de kan komma till den avdelning som de tidigare vårdats vid utan att behöva utsättas för en besvärande väntan på en akutmottagning. Sådan direktinläggning förekommer redan på några sjukhus i Skåne, med mycket gott resultat. Nästa steg är att genom en äldregaranti säkerställa att alla äldre skåningar har rätt till detta."


måndag 12 juli 2010

Lärlingslön ger ungdomar chansen

Under Almedalsveckan arrangerade Företagarna ett seminarium om entreprenörskap bland unga där jag medverkade. Särskilt fokuserade man på varför Stockholm och Skåne utvecklats så positivt när det gäller kreativitet och företagande bland unga.

I företagarpanelen framhöll man problemet med att en nyanställd utan erfarenhet tjänar nästan lika mycket som en erfaren anställd. Mina politiska antagonister i panelen, Luciano Astudillo (S) och Anna König Jerlsmyr (M), höll inte med mig om behovet av lärlingslöner, som gör det möjligt för unga att visa framfötterna och som ger företagare möjlighet att anställa unga.
"Ett lärlingssystem gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats, samtidigt som lärlingen får betalt under studietiden istället för att genomgå praktiska gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att få en inkomst."

Tidigare inlägg

måndag 5 juli 2010

Dags för Danmark och Sverige att börja planera infrastruktur tillsammans

Idag arrangerade Öresundskommitten mfl ett seminarium om ESS, Max Lab IV och framtidens Skåne i "Öresundshuset" i Almedalen.

Visionen att Öresundregionen år 2020 ska vara Europas mest attraktiva och klimatsmarta region är offensiv.

Svenska Dagbladet har gjort en stor sak av att Skåne (Öresund) inte kommit ikapp Skåne sedan Öresundsbrons tillkomst. Men är det verkligen någon som har levt i tron att Skåne på tio år ska växa förbi huvudstaden Stockholm? Frågan vi som politiker ska ställa är givetvis hur det ska se ut om 10 år, d.v.s. 20 år efter brons tillkomst. Och sedan efterhand ställa oss frågan hur det ska se ut om 20 år - en Fehrman Belt förbindelse och (förhoppningsvis) en fast förbindelse Helsingborg-Helsingör senare.

Det blir naturligtvis inte enklare att växa förbi om Skåne faller i bakvattnet i statens infrastruktursatsningar. Låt mig vara tydlig. Problemet är inte förbifart Stockholm utan att Skåne inte kan växla upp samma pengar. Öresundsbron och Citytunneln i all ära men de betalas till stor del av resenärerna.

Nästa steg är givetvis att planera infrastruktur, näringslivspolitik, forskning och andra frågor gemensamt i Sverige och Danmark. Och då menar jag inte enbart på regional nivå, utan mellan staterna.


Media
Sydsvenskan Kbladet Sydis

torsdag 1 juli 2010

Fast förbindelse behövs för att undvika flaskhalsar


Idag skriver Anders Olshov på Öresundsinstitutet på DN debatt på temat att det behövs en andra fast förbindelse i Öresund. Femtio miljoner bilar har trafikerat Öresundsbron och cirka 200 miljoner personer färdats över den i bil eller tåg. De årliga trafikintäkterna passerar i år sannolikt två miljarder kronor och förbindelsen förväntas vara fullt återbetald 2030, utan att ha kostat skattebetalarna en krona.

Från artikeln:
"När den danska Fehmarnbältförbindelsen – som ingår i det svensk-danska broavtalet – står klar 2018 ökar trängseln betydligt på Öresundsbron och en ny förbindelse kommer att behövas. Om trafikanterna på den nuvarande bron fortsätter att betala avgifter efter 2030 kan finansieringen av nästa förbindelse säkras."

Det är intressant tanke. Samtidigt är det viktigt att betona att även byggandet av en ny fast förbindelse (HH-leden) kommer att generera intäkter från de trafikanter som använder denna. Anders Olshov sätter fokus på den viktiga frågan vad de pengar som kommer in från Öresundsbron ska användas till när den är fullt betald av resenärerna. Ty om man ser broavgiften som en form av trängselavgift (den gör troligen att fler tar tåget istället) kommer den att ge intäkter i framtiden som kan hantera problem med flaskhalsar. Men vi kan inte vänta till 2030 med att en ny fast förbindelse blir färdig.

Vidare från artikeln:
"Jag har tidigare tyckt att tiden inte var mogen, en ståndpunkt jag vidhåller tills dess att Sverige, Norge, Danmark och Tyskland gemensamt fattar beslut om att investera i höghastighetståg."

Visst är det så att vi borde planera mer infrastruktur tillsammans i Norra Europa. Den stora vinsten med höghastighetståg är ju inte att minska restiden mellan Jönköping och Stockholm, utan att knyta norra Europa närmare till Europas ekonomiska och befolkningsmässiga centra (Benelux-länderna, Tyskland, Frankrike, England).

Tidigare inlägg: