lördag 30 maj 2009

EU-kritik är enkel strategi, men inte rätt för det.


Om någon timme är det dags för kampanj på torget i Lund. Läser en intressant artikel om Storbrittanien och Tory-ledaren David Cameron i the Guardian,
här

David Cameron driver en mycket EU-kritisk kampanj och vill att Tories ska lämna den konservativa gruppen i Europaparlamentet. Mot bakgrund av politikerskandalen i brittiska parlament, med oskäliga förmåner och överutnyttjande av dessa, är Camerons kritik mot överhet förståelig.  

Även om vi inte ser en så kraftig kritik i den svenska debatten finns det likheter. Marita Ulvskog är ju i grund och botten EU-motståndare och Moderaternas kampanj andas en känsla av mer "Sverige i EU". 

Lyckligtvis verkar det som att Folkpartiet, med den mest europavänliga profilen, lyfter i opinionen. se svd här
Det är också den känsla jag får när jag varit ute i kampanjen. Människor gillar Folkpartiets paroll "JA till Europa". 



fredag 29 maj 2009

Bilden på första spadtaget för ESS

foto: Fredrik Andersson

ESS kommer troligen till Lund. Det står klart efter forskningsministrarnas sammanträde i Bryssel där både Frankrike och Tyskland uppges ha gett sitt stöd till Lund. Sydsvenskan rapporterade live


Jag är väl medveten om att jag kanska tar ut segern i förväg då det ännu återstår några hinder på vägen men det här spadtaget är för Lund och för hela Öresund. 


ESS väntas innebära ett genombrott inom flera viktiga forskningsområden och anläggningen kommer att bli en viktig samlingsplats för forskare från hela Europa. Som doktorand är det givetvis inspirerande för mig att se hur ESS kommer stärka regionen som ett kluster för vetenskap och innovation. 



torsdag 28 maj 2009

Medmänsklighet och missbruksvården.

Igår kväll medverkade jag på ett möte anordnat av Hemlösas Förening och Diakonicentralen i Lund med fokus på missbruksvården. Jag tycker att hemlösas förening och Diakonicentralen visar på vikten av att det finns språkrör för det glömda Sverige, - de som inte kommer till tals och kan dominera samhällsdebatten.  Det var ett mycket, mycket givande möte. Salen bestod i huvudsak av människor som genomgår eller har genomgått behandling för sitt missbruk.   

Samma dag presenterades utredaren Gerhard Larsson följande på DN-debatt
Skånska Dagbladet skriver om missbruksvården i Lund här

I Skåne har vi prioriterat missbruksvården genom att utöka antalet platser till subutex/metadon-behandling från 300 till 500 platser genom en satsning med 15 miljoner kronor. Vi har öppnat upp behandling i Nordöstra Skåne och tittar nu över rutinerna för hur behandlingen ska gå till.   
Gerhard Larsson skriver: 
"Många brukare vittnar om ett kränkande bemötande som ibland framstår som närmast diskrimineringsliknande." 

Denna bild bekräftades under diskussionen. Många vittnade om bristande bemötande, låga trösklar och respektlöshet. Inte enbart från sjukvårdens sida, utan även från andra myndigheter.  

Min utgångspunkt är mycket tydlig. På samma sätt som vi inte avbryter behandlingen av en rökande lungcancerpatient för att patienten röker ska vi inte ställa sådana krav på missbrukspatienter. Nu går vi vidare med att se till att det blir likvärdig vård i Skåne och för att bemötandet ska bli bättre.  

Jag lämnade Diakonicentralen vid 20.30 med blandade intryck. En del av mig var illa berörd över de livsberättelser där missbrukare upplever sig illa behandlade. En annan del av mig knöt näven, fullt övertygad och bestämd över att vi måste fortsätta att utveckla missbruksvården. 

onsdag 27 maj 2009

Viktig framgång för framtidens kollektivtrafik...


Just nu pågår diskussioner kring hur vi ska kunna få gehör för utbyggnaden till 4 spår mellan Malmö och Lund. Det handlar inte enbart om större möjligheter till tätare trafik mellan dessa städer. Stråket Malmö-Lund är nämligen grunden för mycket annan trafik i Skåne och till Stockholm och Göteborg. Kapaciteten är idag alltför begränsad för att få till en tågtrafik med tätare turer. En hållhake har varit dragningen genom Burlöv och Hjärup. Burlövsfrågan är löst sedan tidigare. Och nu pågår intensiva diskussioner för att få till stånd en lösning i Hjärup, se
sydsvenskan och skd

Såväl Banverket och Staffanstorps kommun har haft en mycket konstruktiv inställning. Möjligheten att förverkliga vår vision om framtidens kollektivtrafik i Skåne hänger intimt samman med sträckan Malmö-Lund.  

tisdag 26 maj 2009

Ramar för Region Skånes budget presenterades idag

Idag presenterades ramarna till Region Skånes budget för 2010. En relativt välbesökt presskonferens resulterade i ett antal artiklar, sydnytt  k-bladet sydsvenskan

Vi har ett mycket gott samarbete i den styrande femklövern och trivs tillsammans. Man kan 
Jag har tidigare skrivit om hur förvånad jag är över kraften i konjunkturavmattningen. Skatteunderlaget för Region Skåne har sjunkit med 1200 miljoner kronor för Region Skånes del. Lyckligtvis har vi kontroll över kostnadsutvecklingen. 

Vi har beslutat oss för att inte höja skatten och att underbalansera budgeten. Region Skåne har, precis som staten, målsättningen att ha ett överskott under en konjunkturcykel. Överskott 2007 och 2008 blir underskott 2010 och 2011. Jag är nöjd med att vi inte tar till panikåtgärder som anställningsstopp, investeringsstopp och andra åtgärder som presenterades under den förra mandatperioden. Enligt kommunallagen har man möjlighet att underbalansera budgeten om det föreligger synnerliga skäl, och det får man väl anse att den globala krisen utgör.  

Kvällen spenderade jag i Malmö på SNS möte om ESS-anläggningen i Lund. Eventuellt ett beslut på torsdag. Mycket spännande att följa. 

måndag 25 maj 2009

Förhoppningar om ett Fontänhus i Lund


Sedan i höstas arbetar jag tillsammans med några eldsjälar med att försöka få till ett Fontänhus i Lund. Det är en verksamhet som riktar sig till människor med psykiska funktionshinder och är en verksamhet som lyftes fram som ett mycket lyckat exempel i Miltonutredningen för några år sedan. Läs mer om Fontain House
här 

Även om ansvaret för daglig verksamhet är ett kommunalt ansvar har Region Skåne givit ett verksamhetsbidrag till fontänhusen i Skåne (Malmö, Båstad, Helsingborg), delvis som en täckning för att Försäkringskassan har lämnat sitt åtagande.  
Glädjande är att regeringen satsar stora pengar på "sociala företag" (ideburna organisationer). Tyvärr försvåras denna satsning av att man har valt att kräva upphandling av verksamheten, vilket riskerar att försvåra för Fontänhusen att driva verksamheter i samma omfattning. Region Skåne och Fontänhusen skrev ett brev till regeringen, men det gav inget resultat.  

I januari var vi några som var på studiebesök på fontänhuset i Malmö, en mycket givande dag. Inom kort hoppas vi kunna skapa en interimstyrelse. Patientföreningar sluter upp bakom tanken. Jag är övertygad om att ett Fontänhus innebär fantastiska möjligheter för lundabor med psykisk ohälsa. 

lördag 23 maj 2009

LAS får företagen att varsla i onödan.....

aloshet.PNG



Figuren över arbetslöshet är lånad från psw och data hämtad från OECD. Som synes sjunker den svenska arbetslösheten mer än jämförbara länder fram till 2008. Bilden blir den omvända när krisen slår till. Arbetslösheten stiger även i Euroområdet, men den stiger snabbare i Sverige.

Varför stiger arbetslösheten brantare i Sverige än i andra länder? Det finns naturligtvis många svar på den frågan. Ett svar är relaterat till frågan varför inte alla varsel blir omsatta i arbetslöshet? 

Det handlar om lagen om anställningsskydd (LAS) och reglerna om sist in- först ut.  Bergh har intressant inlägg här 
"Arbetsgivarna tar nu chansen att rationalisera, eftersom det för första gången på länge faktiskt går att hänvisa till arbetsbrist som skäl för uppsägning."

En ny rapport från arbetsförmedlingen visar att arbetsgivare varslar fler än nödvändigt för att kringgå turordningsreglerna. 
"Det är helt enkelt ett sätt att skaffa sig en bra förhandlingsposition gentemot facket"  (Clas Ohlsson på Arbetsförmedlingen)

Forskningen är ganska entydig kring att LAS har liten inverkan på arbetslöshetsnivån, men däremot påverkar sammansättningen av arbetslösa (jfr den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige med den låga dito i Danmark). Men i undantagsfall, som under den rådande krisen, kan LAS även (tillfälligt) påverka arbetslöshetsnivån. Om resonemanget håller kommer vi således se en situation där den svenska arbetslösheten åter igen närmar sig OECD-snittet. 

För egen del ger detta ännu ett argument för min kommande motion till Folkpartiets Landsmöte om en reformering av LAS. Lagens tillkomst under 1970-talet var ett undantag från principen om att staten ska hålla sig neutral på arbetsmarknaden. Det är dags att återställa balansen.


fredag 22 maj 2009

Patiensäkerhet och Halland, något att lära sig av.

Svenska Dagbladet skriver idag om patientsäkerhet, exemplet Halland (Halmstad). Mycket intressant läsning här och här

I den styrande femkövern har vi haft en del dikussioner om patientsäkerhet, allt från städning, användning av handsprit till patientsäkerhetsarbete. I Region Skåne finns redan utarbetade kvalitetsindikatorer för olikasjukdomsgrupper, t.ex. Stroke. I den meningen innehåller inte modellen i Halland särskilt mycket nytt. Men på en punkt har vi mycket att lära.

"Uppgifterna och målen får absolut inte bestämmas uppifrån. De måste komma från personalen på golvet och kännas meningsfulla för medarbetarna. "

Jag tror att Region Skånes målsättningar kring t.ex. hygien i alltför hög grad utarbetade uppifrån, utan att medarbetarna känner delaktighet. Ett studiebesök till Halmstad är nästa anhalt för min del.

onsdag 20 maj 2009

Medborgardialog med fokus på prioriteringar


I måndags (Lund) och tisdags (Trelleborg) medverkade jag på Skånedialogen - ett dialogforum där förtroendevalda och medborgare träffas för att samtala. Bilden är från träffen i Trelleborg. Tema vid dessa tillfällen var prioriteringar, dels vilka prioriteringar som bör göras i sjukvården och dels vem som ska göra dessa. 

Det finns flera skäl till varför dessa frågor är viktiga att ställa. Flera faktorer talar för sjuvården kommer att ha begränsade resurser för att möta medborgarens efterfrågan och som vi som förtroendevalda måste förhålla oss till. 

1)  Den åldrande befolkningen. Befolkningen blir allt äldre genom att medellivslängden ökar. Det är en fantastisk utveckling vi har bevittnat när det gäller förväntad livslängd. Dessutom få befolkningen en förskjutning mot högre åldrar, d.v.s. befolkningssammansättningen gör att fler är i icke-arbetsför ålder. Detta är en fantastiskt positiv utveckling, som emellertid betyder ökad efterfrågan på sjukvård. 

2) Den medicinsk-tekniska utvecklingen. Nya dyra mediciner, t.ex. för reumatism, gör fantastiska insatser för patienter som tidigare haft låg livskvalitet. Nya tekniker och ny utrustning möjliggör helt andra behandlingar än vad som var gängse för 20 år sedan. En glädjande utveckling, som kostar pengar. 

3) Efterfrågan. I USA där försäkringslösningar är grunden för sjukvårdssystemet har vi sett en explosion i kostnader. Människor är helt enkelt villiga att betala mer för sjukvården, - efterfrågan på hälsa har ökat. För dem med en försäkring betyder det att de har mycket god tillgång till vård, men till en hög kostnad. Närmare 20 procent av USA:s BNP går till sjukvården, jfr med Sveriges 9 procent. I Sverige och många andra europeiska länder har vi valt ett system där risken för att bli sjuk fördelas på hela samhället. Vi har inte haft samma kostnadsexplosion och har inte samma utbud som i USA. Men människors efterfrågan (betalningsvilja) är likvärdig och följaktligen måste en prioritering av våra gemensamma resurser göras. 

Det var en mycket givande och intressant diskussion. Många av deltagarna menade att det måste ske en prioritering, d.v.s. att samhället inte kan betala för allting. Det gällde t.e.x. hörapparater, medicin mot förkylningar, etc. Någon menade att avgiftsnivån bör vara kopplad till individen/familjens inkomst. 

Flertalet efterfrågade modiga politiker. Förtroendevalda som vågar stå emot intressegrupper, patientföreningar, mfl och göra en tydlig prioritering. Den uppmaningen tar jag såklart med mig i mitt politiska arbete.  
 
 
 

tisdag 19 maj 2009

vårdköerna på rätt väg....

Idag presenteras en uppdatering av läget kring vårdköer i Region Skåne. Om detta har jag tidigare skrivit här

Vid det tillfället svarade Socialdemokraterna med att hävda att våra siffror var felaktiga. Nya uppgifter idag bekräftar att vår bild var riktig.

Enligt uppgifter för april månad i den nationella databasen Väntetider i vården ligger Region Skåne väl över kvalgränsen för att dela på regeringens ”kömiljard-satsning”. Enligt uppgifter för april månad ligger Region Skåne väl över kvalgränsen för att dela på regeringens ”kömiljard”. För Region Skåne betyder det ett tillskott på minst 117 miljoner kronor.

Ytterligare 100 miljoner fördelas till de regioner/landsting som klarar minst 90 procent inrapporteringsfrekvens och minst 90 procent andel besök och operationer/åtgärder inom 90 dagar. I dagsläget ser det ut som finns goda möjligheter att vi i Region Skåne kan klara av denna del. Det skulle i dagsläget betyda 50 Mkr extra till den skånska sjukvården.

Faktum är att kösituationen var på rätt väg redan för ett år sedan, men då satte sjuksköterske-strejken käppar i hjulet för fortsatta framgångar. Den här gången ser det betydligt bättre ut.


torsdag 14 maj 2009

Klassklyftor i Sjukvården och några tankar om åtgärder..

Idag presenterar Socialstyrelsen en rapport på DN-debatt som visar på a) stora klassklyftor i sjukvården ("Dödstalen i sjukdomar som sjukvården kan behandla är mer än tre gånger så höga för lågutbildade som för högutbildade"och b) att behandling får för mycket fokus på bekostnad av förebyggande insatser. se även Sydsvenskan

Socialstyrelsens slutsats: 
"Nu är det hög tid att tillämpa och utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet"

Det här är inga nyheter, men det ändå bra och viktigt att frågorna kommer upp till diskussion. Vi kan direkt koppla det till hälsoekonomisk forskning, som säger att högre utbildning leder till bättre hälsa (lägre dödlighet) genom i huvudsak två mekanismer. Människor med högre utbildning har bättre hälsa därför att de i) har mer resurser (kräver mer vård och söker mer aktivt) och ii) lever ett mer hälsoinriktat liv (hälsoekonomerna använder termen "mer effektiva på att producera hälsa"), t.ex. motion och kost eftersom de har högre kunskap om dessa effekter. 

Det betyder att politiken måste bli bättre på likabehandling (oavsett utbildningsnivå eller etnicitet) och b) att sjukvården tar större ansvar för det förebyggande arbetet. 
  • Ett exempel på likabehandling är den likabehandlingspolicy som Region Skåne nyligen beslutade om. Tanken är att den i sin tur ska resultera i handling genom handlingsplaner på varje förvaltning (t.ex. sjukhus). se här
  • Ett bra exempel på förebyggande arbete är Hälsolyftet, Hisingen i Göteborg. Det är en verksamhet som definitivt bör spridas inom Skåne. Men även här finns mycket bra verksamheter, tänker t.ex. på Vårdcentralen Lineros samarbetet med tennisklubben, med syfte att få patienterna att motionera mer. 

tisdag 12 maj 2009

Satsningar mot arbetslösheten i Skåne....


Nya siffror visar att arbetslösheten ökar i Skåne och att det råder skillnader mellan kommuner. Den öppna arbetslösheten är mellan 5,5-8 procent i nordöstra Skåne samtidigt som nivån i sydväst fortfarande är låg, 2,5-5 procent. Situationen är värst i Nordöstra Skåne, där den ekonomiska strukturen är sin bas i denpräglad av den nu hårt drabbade tillverkningsindustrin.

"Kraftsamling Skåne" är samlingsnamnet för de insatser som Region Skåne nu gör för att skapa förutsättningar för jobb, mer om det i Sveriges Radio
här och Kristianstadsbladet här

Region Skåne kan inte skapa jobb, men vi kan skapa förutsättningar för jobb. Det finns inga snabba, enkla lösningar i det allvarliga läge vi befinner oss i för tillfället. Jobb-frågan illustrerar tydligt vikten av att Region Skåne är något mer än ett landsting, ty vi har mandat och resurser att sätta in för att stödja det skånska näringslivet.

Insatserna finns på skane.se/kraftsamlingskane

Ett axplock av satsningarna:

Tre miljarder till utveckling i Skåne-Blekinge
EU och offentliga organisationer, bland annat Region Skåne, satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge till och med 2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete, främja företa-gande, forskning och innovationer. Strukturfondspengarna är en utmärkt möjlighet för att accelerera den omställning som behövs inom bl.a. svensk industri. Konkreta exempel i Skåne är exempelvis satsningarna på miljöteknik, främst vind- och solkraft, vattenrening & hållbara stadsmiljöer.

Entreprenörskap för morgondagen
Riktad satsning på entreprenörskap för kvinnor och utrikes födda. Entreprenörskapsdagarna i Rosengård i april är ett exempel. Satsningen på ”Entreprenörskap i utbildningssystemet”, Ung företagsamhet och Venture Cup är andra insatser i samma anda.

Det är befriande att konstatera att vi till skillnad från västra götaland (göteborg) har sluppit krav på riktade satsningar till specifika företag. Den tiden förefaller vara förbi som tur är. Erfarenheten från varven i Landskrona avskräcker troligen.

måndag 11 maj 2009

Är ingen rädd för inflationen längre?


Det finanspolitiska rådet uppmanar regeringen att driva en mer expansiv finanspolitik, se
Svd, Sydsvenskan, 
"Utgiftstaken i statsbudgeten ska inte tillåtas begränsa möjligheterna att stimulera ekonomin. Statsbidragen till kommunerna bör exempelvis höjas mer än vad regeringen planerar." (Professor Lars Calmfors)

Martin Floden på Ekonomistas säger raljant "att det ingår i grundkursen i Nationalekonomi att man ska gasa i lågkonjunktur". Men det är ju inte så enkelt. Nu diskuterar vi hur mycket vi ska gasa. Och då finns det många aspekter att ta i beaktande. Exempelvis att människor har rationella förväntningar och anpassar sin konsumtion om de inte litar på statens politik (lär av Japan). Det lärde jag mig när jag läste grundkursen för exakt 10 år sedan. 
  
I tidigare inlägg har jag berört faran med att höja inkomstskatter i kommuner/landsting, eftersom skattehöjningar tillfälligt löser finansieringsfrågan för kommuner och landsting, men leder på sikt till högre kostnadstryck (kostnadsutveckling). Eftersom jag gissar att de statsbidrag som nu föreslås inte är tänkta att ges för evigt är denna risk inte lika överhängande, men för den delen inte försumbar. Det är frestande att som regionpolitiker ropa efter mer pengar från statsmakten. Men även vi måste dra vårt strå till stacken. Och de 10-15 miljarder som ges 2010-2012 till kommunsektorn är inga småpotatis, utan de gör att uppsägningar kan undvikas (275 Mkr till Region Skåne). Jag tror att medborgaren förstår att vi inte kan leva på lånade pengar. Kommuner och landsting måste kunna spara och ta ansvar i goda tider (Region Skåne hade ett resultat på 600-700 Mkr 2008) för att använda dessa i sämre tider. Det kanske snart blir tydligare att den möjligheten finns, se här      
 
Jag har även en annan invändning mot finanspolitiska rådets förslag. Är ingen rädd för inflationen längre? Just nu gasar Riksbanken i femmans växel. Att i det läget kräva att Regeringen (riksdagen) ska öka utgifterna ytterliggare känns onekligen som ett risktagande. Det är riktigt att vi just nu inte ser en effekt av de existerande satsningarna på inflationen (mätt som Konsumentprisindex), men i längden kommer givetvis den expansiva penningpolitiken ha effekt på inflationen (pengarna som pumpas ut försvinner ju inte i det blå). Resan dit går troligen via högre priser på fastigheter och aktier. Ett nytt working paper av Fil Dr Fredrik NG Andersson ( Lunds Universitet) belyser detta. Slutsatsen från uppsatsen "Monetary policy and inflation" manar till eftertanke: 

”We find that money causes consumer price inflation in the long run, but not in the short to medium term. However, there is a direct medium run relationship between money and deflator inflation, food price inflation, house price inflation and share price inflation. There is, furthermore, a direct one-to-one relationship between money and share price inflation in the short run.” 

Jag är inte emot att driva en aktiv politik mot krisen. Men aktörerna måste ha inflationen i åtanke. I en situation när Riksbanken gasar är det nog inte fel om regeringen gasar i en lägre växel. 

lördag 9 maj 2009

98 åring fick vänta 11 timmar- helt oacceptabelt!


Många tidningar tar idag upp att en 98-åring i Östra Göinge fick vänta 11 timmar på en hembesöksbil. se Skd, DN, Sydnytt, kvp, Sydsvenskan

I februari startade Carema en verksamhet med akuta hembesök på uppdrag av Region Skåne. Målet är mycket tydligt. Patienter (i synnerhet de äldre) ska kunna få vård i hemmet, eftersom det ger den enskilde trygghet och undviker besök på akutmottagningar.

Enligt avtalet ska Carema göra 18 000 hembesök/år, vilket är en kraftig ökning jämfört med de hembesök som har gjorts tidigare (då oftast i särskilda boenden). Hembesök ges efter att en bedömning är gjord om att det finns ett behov, d.v.s. när sköterska i kommunal hemsjukvård eller på sjukvårdsupplysningen gör en bedömning att ett sådant besök är befogat.   

Många har stirrat sig blind på antalet bilar som Carema har till förfogande. Men det viktigaste är att de uppfyller kravet att komma inom 8 timmar. Det är naturligtvis inte acceptabelt att en patient får vänta 11 timmar. 

"Jag har uppmanat sjuksköterskorna att stå på sig och kräva att läkarna kommer ut och gör en bedömning, säger Monica Rask-Carlsson."

Sjuksköterskorna i Nordöstra Skåne ska stå på sig. Ingångna avtal ska hållas. Det gäller även Carema. 

Samtidigt arbetar vi intensivt för att öka kunskapen bland Region Skånes medarbetare så att fler medarbetare använder sig av hembesöksverksamheten. En ökad kunskap där hembesöken ses som en naturlig del i sjukvården är en förutsättning för att Carema ska kunna utföra sitt åtagande.

Jag är övertygad om att hembesök ger patienten större trygghet och kvalitet i vården. Därför måste vi nu göra allt för att stärka denna verksamhet.  
 

torsdag 7 maj 2009

Dyrt Centerförslag om sänkta arbetsgivaravgifter...

Centern föreslår sänka arbetsgivaravgifterna rapporterar svd 
Det är den allmänna löneavgiften på 7,49 procentenheter som Centern vill ta bort. I ett första steg vill Centern ta bort avgiften för alla ensamföretagare. 

Glädjande är att Maud Olofsson inte motiverar förslaget med att det ger fler jobb, utan med att man vill stärka företagandets villkor. Det är en mer rimlig argumentation, eftersom vi vet från forskning att utrymmet från sänkta arbetsgivaravgifter inte leder till fler jobb, utan används till högre löner till redan anställda. En relativt ny studie om detta från IFAU, här (publicerad i Ekonomisk Debatt)
Från rapporten: "En sänkning av arbetsgivaravgifterna ledde inte till fler anställda i redan etablerade företag. Sänkningen gav en del nya jobb genom att nya företag startades men statens kostnad för dessa nya arbetstillfällen var mycket hög."

Tyvärr nöjer sig inte C med det första steget (att rikta avgiftssänkningen till ensamföretagare), utan det långsiktiga målet är att det ska gälla alla företag. Och då blir det ett dyrt förslag. Att ta bort den allmänna löneavgiften för alla företagare skulle kosta upp till 50 miljarder kronor, att jämföra med den sänkning av inkomstskatten på 65 miljarder. Det reformutrymme som staten har bör användas till att a) säkerställa sysselsättning i den offentliga välfärdens kärnverksamheter och b) att öka drivkraften till arbetet ytterligare med sänkta skatter för låg-och medelinkomsttagare. Det förstnämnda delas av regeringen, det sistnämnda tycks vi tyvärr inte se så mycket av inför 2010. Men det återstår en budgetrunda till för regeringen. 
 


Några förslag gällande Herrgården...


Nu stämmer Folkpartiets Johan Persson in i kören av dem som vill ha utegångsförbud, se
svd Förslaget är något bättre, det ska enbart omfatta sådana ungdomar som "verkligen visat sig skyldiga ska kunna få utegångsförbud". Problemet är vad som avses med begreppet "skyldiga"? Och är verkligen begränsning i rörelsefriheten en lösning? 

Polismästaren i Mamö Ulf Sempert dömer ut förslaget och manar till eftertanke, se 
härI Södertälje, där man hade liknande problem för några år sedan, har polisen lyckats mycket bra genom att ha närpoliser. Det är denna modell som Malmöpolisen nu hämtar inspiration ifrån och anpassar till Malmös förhållande. Helt rätt, även om händelsen med "apjävlar" försvårar arbetet.       

Givetvis måste samhället reagera mot våld mot tjänstemän, i synnerhet i en situation när t.ex. brandmän uppger att de inte kan utföra sitt arbete. Ett balanserat inlägg från Schmidt/Strandberg (Fp) 
här 

Jag inser att politiker vill visa "att vi gör någonting". Men det finns inga "quick fix" som kan lösa detta. Stärkt skydd för räddningstjänst är ett bra förslag. Närpoliser ett annat. Större ansvar bland de boende ett tredje. Upprustning av bostadsområden, med mer blandad bebyggelse ett fjärde. Bostadsbolag som tar sitt ansvar ett femte, se exemplet MKB här  

onsdag 6 maj 2009

Om växande klyftor..

Ekonomistas skriver om inkomstklyftor, här 
Till skillnad från andra menar Jesper Roine att klyftorna inte ökar, delvis kopplat till den ekonomiska krisen. 
"toppens andel av de totala inkomsterna kommer att minska som följd av krisen, vilket alltså betyder att inkomstklyftorna minskar."
Ett intressant och relevant inlägg, inte minst med tanke på retoriken på första maj.
Det är givetvis en intressant akademisk fråga om klyftorna ökar och vad utvecklingen beror på. Men ur ett politiskt perspektiv är den centrala frågan inte fördelning av utfallet utan fördelningen av möjligheter "capabilities" (Amartya Sen).  

Således; flytta fokus från vd-bonusar till hur ungdomar klarar skolan. Hur ge alla samma förutsättningar att förverkliga sin frihet? 

tisdag 5 maj 2009

Nytt Regionhus i Västra Hamnen -8 miljoner i besparing


Stora delar av Region Skånes tjänstemannaverksamhet ska flyttas till ett ny lokalisering i Västra Hamnen (vid Mediegymnasiet). Idag är många anställda i Region Skåne utspridda i olika lokaler och på olika orter (Landskrona, Helsingborg, Malmö, Lund). Tanken är att samla många av verksamheterna på ett ställe för att skapa ett "Regionhus" istället för att ha delarna utspridda.* 

Kalklylen tyder på att Region Skåne sparar 8 miljoner kr årligen. Fördelen med Västra Hamnen-lokaliseringen är närheten tlll kollektivtrafik och att det skapas ett administrativt centra i Skånes största stad, Malmö.   

*Den politiska ledningen kommer fortsätta att ha sitt säte i Kristianstad, i framtiden i en gemensam byggnad med Kristianstad kommun.  

Tuffa ekonomiska tider för Region Skåne!


Idag träffas Region Skånes politiska ledning ("regionledningen") för att diskutera förutsättningarna för Region Skånes budget de kommande åren. Det goda resultatet för 2008 är inte mycket värt när skatteunderlaget sjunker med en sådan kraft som vi nu bevittnar. 
Prognosen när det gäller skatteintäkter för de kommande åren ser ut enligt följande: 
År  Miljoner kr
2009 - 636
2010 - 1236
2011 - 1791

Jag är förvånad över att den globala krisen påverkar skatteintäkterna med en sådan kraft och hastighet. Jag konstaterar att utan det förnyelsearbete som har ägt rum i Region Skåne de senaste åren skulle situationen varit panikartad. Förnyelsearbetet har inneburit att Region Skånes kostnader har sänkts med 600-700 miljoner kronor. Den stora delen, 180 Mkr, handlar om förändrade rutiner vid inköp av medicinsk utrustning och andra varor (upphandlingsrutiner). Ovanstående illustrerar att alltför många verksamheter som är relaterade till sjukvården inte har varit optimalt utformade. En intressant reflektion när det gäller förnyelsearbetet är att de kostnader som har reducerats gäller stödresurser till sjukvården, d.v.s. har ingenting att göra med hur under/sjuksköterskor och läkare arbetar. Alltför stora resurser har således (i onödan) lagts på områden/insatser som inte har direkt koppling till patienten. Stödsystemen kring vårdgivarna har helt enkelt varit otillräckliga. 

Det är en tuff tid att vara förtroendevald i dessa tider. Höjd skatt ser jag inte som ett alternativ, se tidigare inlägg här
Förnyelsearbetet kan säkert ge fler kostnadsreduceringar. Men det kan troligen inte kompensera för en miljard i mindre skatteintäkter. Hur hantera resterande delen återstår att se. Vi har tagit tag i administrationen, men det ger tyvärr inte så stora kostnadssänkningar som man kan tro. Fler förslag välkomnas. 

måndag 4 maj 2009

Besök hos Sundets Läkargrupp; Hälsoval Skåne i praktiken


Idag besökte jag Sundets Läkargupp i Bjärred. Det är en helt nyöppnad vårdenhet som är godkänd inom ramen för Hälsoval Skåne, som startade 1 maj. Jag var inte ensam om att hälsa välkommen och önska lycka till. Det bådar gott. Sydsvenskan skriver om verksamheten här 

Lokalen står ännu inte helt färdig, men den provisoriska lokalen fungerar utmärkt. Sundets läkargrupp är ett av de tydligaste skälen till att jag tror på Hälsoval Skåne. Under många år har vi pratat oss varma om att sjukvården måste öppnas upp för nya initiativ och att det måste vara möjligt att vara företagare inom hälso- och sjukvård. Lagen om offentlig upphandling har i realiteten inte gjort det möjligt för mindre aktörer att konkurrera med de stora vårdkoncernerna (Carema, Capio Citykliniken, Attendo, etc). Här är det tre läkare som lämnar sina gamla jobb och startar egen verksamhet. 

Jag är helt övertygad om att vi kommer att få se en större flora av arbetssätt framöver. Läkaren Thomas Trattner (bilden) målade upp en vision om kvälls/helgöppet, bokning av läkartid via internet (d.v.s. utan att en sjuksköterska först gör en bedömning) och ett nära samarbete med sjukgymnaster och andra kompetenser. 

Den förnyelse av sjukvården som jag länge förespråkat sker nu genom att vi politiker tar ett steg tillbaka och låter dem som kan sjukvård bäst bestämma mer om vårdens utformning. 


söndag 3 maj 2009

Debatten om Herrgården fortsätter..


Läser i sds vad människor i Herrgården tycker om problematiken i Herrgården. Inte överraskande framkommer det att de är besvikna och vill ha hårdare tag mot de som förstör. Jag konstaterar att ungmoderaterna med rätta stämmer in i kritiken mot M och Sverigedemokraternas förslag om utegångsförbud, se här

Anja Sonesson (M) medger att hon inte tror att förslaget om utegångsförbud löser det långsiktiga problemet, men hävdar att det behövs för att lösa det som händer här och nu. Jag blir inte övertygad. Ungdomarna kommer att hitta andra sätt att agera och visa styrka. Kanske förflyttas i så fall problemet till andra stadsdelar? 
 
Problematiken Herrgården hänger samman med bristande integration och för liten social rörlighet. Jasenko Selimovic gör en koppling till USA i fokus
Intressant läsning. Tesen är att välfärdsstaterna i Västeuropa inte går att kombinera med anti-jantelagen a' la USA. Visst har Västeuropa större integrationsproblem än USA i meningen att den sociala rörligheten för invandrare är lägre. Och visst är stela arbetsmarknader ett jätteproblem, se Bergh här. Men att helt koppla den existerande skillnaden till olika ekonomiska (styr) system negligerar det faktum att USA för en mer selektiv invandringspolitik (kopplar uppehållstillstånd till kompetens). Allmänt om integrationspolitik på integrationsbloggen  

För europeiska länder är Kanada ett rimligare jämförelseland. Och vi har mycket att lära av Kanada. Mer om detta i  veckan..