onsdag 29 april 2009

Hjälper verkligen utegångsförbud för ungdomar på Rosengård?

Jag har i tidigare inlägg tagit upp problematiken med ungdomsbrottslighet i Rosengård. Det senaste i raden av förslag lanserar sverigedemokraten Sten Andersson. Och han får med sig Moderaterna i Malmö Inför utegångsförbud är förslaget. se här och här. Det har man använt sig av tidigare, t.ex. för att hantera fylleri i samband med midsommarfirande i Borgholm, Öland argumenterar Sverigedemokraterna.

Liknelsen haltar eftersom problematiken har sin grund i olika orsaker. Problematiken på Öland är isolerad till en viss tidsperiod och ungdomarna kommer från hela landet för att fira midsommar för att sedan återvända hem. Ungdomarna i Rosengård bor i Rosengård och problematiken har inte sin grund i överförfriskning vid ett givet tillfälle, utan sociala orsaker.

Jag tror inte att Sten Andersson själv tror att förslaget är en långsiktig lösning. I själva verket betyder det bara att problemet skjuts på framtiden. Jag menar att det civila samhället (föreningar, kyrkor) måste ta sitt ansvar och erbjuda ett alternativ till den sysslolöshet och det destruktiva agerandet som vi nu bevittnar.Även andra politiker uttalar sig. Både Ewa Bertz och Reepalu lyfter fram att polisen bör fundera på sin strategi.

tisdag 28 april 2009

Vårdköerna sjunker i Skåne!



Idag presenteras nya uppgifter om vårdköer. Det är glädjande läsning för Skånska patienter. Bilden ovan visar att antalet som väntar längre än 90 dagar (vårdgarantin) minskar. Siffrorna är jämförbara (rensade för hur många som väntar frivilligt, d.v.s. människor som kan få operation/åtgärd på annat sjukhus i Skåne men väljer att vänta).

När det gäller köer bör vi i femklövern vara självkritiska. Vi gjorde för lite under 2007 och under 2008 (röd linje) innebar sjuksköterske-strejken att vi tappade fart. Men nu är vi på rätt väg. Idag är det 1567 skåningar i kö.Genom riktade satsningar (upphandlingar av obesitas-operationer) och att vi på sjukhusen arbetar mer strukturerat kring remisshantering och att planera operationsverksamhet kan vi förhoppningsvis uppvisa bättre siffror nästa år.

S vill höja skatten! -Några funderingar om behovet av skattestopp!


Regionfullmäktige sammanträder idag. Just nu behandlas årsredovisningen för 2008. Följ direkt här och sds här.
Föregående år uppvisar Region Skåne sitt bästa resultat någonsin. Samtidigt är det ofrånkomligt att inte prata om framtiden och de kommande utmaningarna som en följd av den globala finanskrisen.

Socialdemokraterna meddelar att de vill höja skatten med 45 öre. Problemet med skattehöjningar är att de minskar förändringsbenägenheten i offentlig verksamhet. Ett exempel: För några år sedan höjde den dåvarande rödgröna majoriteten med 1 kr (!) för att några år senare återigen ha problem med finanserna. Skattehöjningar löser tillfälligt finansieringsfrågan, men leder på sikt till högre kostnadstryck (kostnadsutveckling).

Dessutom betyder höjda skatter mindre incitamenten till arbete, i synnerhet för dem med låga inkomster. (Vi vet från forskning att lägre inkomstskatter har särskilt positiv effekt för de med låga inkomster och det omvända gäller således också.) Det betyder att ökade statsbidrag är en bättre åtgärd än skattehöjningar som metod för öka kommuner och regioners intäkter.

Den borgerliga regeringen har gjort rätt i att fokusera på fördelningen av skatter (inkomstskatter, miljöskatter) snarare än skattetrycket (som andel av BNP). Det är viktigare att sänka skatten på arbete (med förskjutning mot låg- och medelinkomsttagare) än att sänka det totala skattetrycket. Det blir märkligt om kommuner och landsting höjer skatten på arbete samtidigt som staten sänker skatten på arbete. Det vore olyckligt om nettoeffekten för den enskilde inte blir positiv. Det manar till eftertanke för oss lokala/regionala politiker att undvika skattehöjningar.

måndag 27 april 2009

Max La IV ger utveckling!

Max Lab IV kommer att etableras i Lund.

Ytterst glädjande. Det skapar goda möjligheter för forskning och utveckling. Tillsammans med ett eventuellt ESS i Lund skapar det stora möjligheter för hela Öresundsregionen. Stöttestenen har länge varit finansieringen. Vi i Region Skåne tar vårt ansvar för att skapa en grund för ökad tillväxt i Skåne genom att vi skjuter till medel.



Fri rörlighet och "rörliga socialförsäkringar"- Dags att slakta en helig ko

En ökad rörlighet över gränserna är en utveckling i frihetens tecken. EU:s konkurrenskraft är till viss del avhängig människors benägenhet att röra sig över gränser för att arbeta och utbilda sig. Samtidigt råder det i dagsläget en motsättning för den enskilde mellan rörlighet och social trygghet, eftersom regelverken inte är anpassade till att människor a) bor i ett land och arbetar i ett annat (Öresundsregionen) eller b) att människor under en tid i livet arbetar i ett annat land (och därmed förlorar t.ex. pensionpoäng). Hur hantera detta problem?

Ett inlägg i debatten kommer från
Agneta Kruse, lektor i Nationalekonomi Lunds Universitet. Hon skriver bland annat:

"Ersättningen bör heller inte vara knuten till vilket arbete individen haft tidigare, som i den svenska och flera andra länders arbetslöshetsförsäkring, utan snarare knytas till deltagande i omskolning och villighet att byta yrke, bransch eller bostadsort."

"Intjänade rättigheter i ett land, till exempel i form av kvalificeringstid i sjukpenning- eller arbetslöshetsförsäkringen och intjänade pensionspoäng i pensionsförsäkringen måste följa individen"

Det sistnämnda är viktigt. Människor måste kunna lita på att de sociala systemen inte gör skillnad på om du arbetar i Sverige eller i ett annat land. En närmast helig ko i den svenska Europadebatten är att skatter och socialpolitik (a-kasseregler, föräldrarpenning, etc) är nationella angelägenheter och ingenting EU ska lägga sig i. Men är det verkligen rimligt att vara så kategorisk? Om människor ska kunna ha verklig fri rörlighet (utan att förlora offentliga ersättningar) måste EU kunna ta ett större ansvar för dessa frågor. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att det fanns ett särskilt EU-system som ansvarar för att intjänade rättigheter i ett land följer individen när denna lämnar för ett annat land. Jag har full respekt för att nationalstaternas regelverk är präglade av tradition och utformade efter specifika förutsättningar. Just därför bör den nationella suveräniteten behållas, men med en kompletterande del som EU ansvarar för. Det vore första steget mot en ordning där socialförsäkringen följer individen.

söndag 26 april 2009

Blir S som socialdemokraterna i övriga Europa?

Två intressanta inlägg av Rolf Gustavsson och Göran Eriksson i dagens Svenska Dagbladet lyfter likartade frågeställningar. Jag läser med intresse Rolf Gustavsson krönikor på söndagar. Oftast har de fokus på Europa och i undantagsfall Österlen. Idag behandlas frågan om den svaga Socialdemokratin i Europa. 

Göran Eriksson har ett längre reportage om de vägval och svårigheter som Mona Sahlin och S står inför idag. Det känns onekligen som att dagens Socialdemokrati (i Sverige och Europa) har förlorat förmågan att skapa en ideologisk bas för sin politik. Den ideologiska omdaningen  under 90-talet (Giddens "tredje vägens politik"), med deviser som New Labour i Storbritannien (delvis förverkligat i politiken) och empowerment (egenmakt) i Sverige (accepterades aldrig av vänstern och därmed aldrig riktigt förverkligat), har under 2000-talet förvandlats till (oppositions)-politik präglad av pragmatism och identitetssökande. I stora delar av Europa visar Socialdemokratin en oförmåga att leverera ett alternativ till vad Gustavsson kallar statskapitalism och vad ekonomerna benämner "nykeynesianism" (marknadsekonomi med statliga regleringar). 

Det skapar ett antal dilemma, vilka till sin karaktär är lite olika runtom i Europa. I Danmark; problemet med konkurrens från Socialistisk Folkeparti (om att kritisera från vänster) . I Sverige; problemet med att förhålla sig till alliansens aktiva finanspolitik. I Tyskland; avvägningen mellan att stärka banden till fackföreningsrörelsen eller att utmana Merkel med mer reforminriktad politik (Schröder försökte och blev ovän med facket).  

Var är Socialdemokratin i Europa på väg? Jag känner tyvärr inte till den statsvetenskapliga litteraturen tillräckligt väl för att kunna tipsa om vidare läsning. Någon som känner till litteraturläget? Mejla undertecknad...

Avslutningsvis tillbaka till Sverige. Blir Socialdemokraterna som vilket parti som helst i Sverige? för att använda Göran Erikssons ord. Flera tecken talar för detta. Problemformuleringsprivilegiet har förskjutits till alliansen. Banden till LO hindrar förnyelse. Blocksegmenteringen omöjliggör för S att "välja koalitionspartner" och om man tror att medianväljarteoremet säger något om verkligheten blir väljare avskräckta av samarbetet S,V,Mp. 





fredag 24 april 2009

"Den som får slut på bränderna kan bli statsminister"

Bränder och skadegörelse av ungdomsgäng i Rosengård får otroligt mycket publicitet. I Skd illustreras tydligt hur människor i området är trötta på det som händer och uttrycker ilska över att Rosengård svartas ner. Citatet "Den som får slut på bränderna kan bli statsminister", säger det mesta.

Läste för en tid sedan Tove Lifvendahls bok "Vem kastar första stenen". Den är några år gammal men beskrivning liknar dagens situation. I boken uttrycker människor i statsdelen frustation över ungdomsgängens framfart. 

Hur lösa problemet? Förslagen går i alla riktningar. Fp har föreslagit att man ska bygga om miljonprogrammen (intressant tanke) och S att man ska renovera fastigheterna i områdena (inte helt fel). Reepalu vill ha kommunarrest, d.v.s. borttagande av Ebo (populistiskt) och Moderaterna att flyktingar ska få lägre ersättning om de inte flyttar till kommuner med god arbetsmarknad (omöjligt att genomföra i verkligheten, ty hur definieras en sådan kommun?) Sverigedemokraterna har föreslagit att man ska tillkalla nationella insatsstyrkan (Det löser knappast orsakerna (utanförskap, trångbodhet) till det vi nu bevittnar. 



torsdag 23 april 2009

Den medialiserade politiken, är politiken eller media boven?

Flera personer har frågat mig om det inte är dags att börja twittra. Varför hålla på med "gammalmedia" när det finns nya sociala medier?

Att blogga fyller en viktig funktion, eftersom det ger mig möjlighet att argumentera för mina ståndpunkter, men också tillfälle för reflektion och att ställa öppna frågor som dyker upp i mitt huvud efter de intryck jag samlar på mig. Politik och samhällsfrågor är ju inte alltid en rak linje med ytterlighetsståndpunkter, ty sanningen (verkligheten) är ofta komplex och politiska förslag har flera dimensioner.

Och frågan är då vad twitter bidrar till? Inte särskilt mycket enligt min mening. läs Statsvetaren Henrik Oscarsson i
expressen

Frågan om twittring är inte en isolerad företeelse, utan hänger intimt samman med den medialiserade politiken där politiken anpassas till att positionera sig enligt tankegångar om
triangulering eller politiska strategier. Jag har ytterst svårt för denna utveckling. Möjligen har det att göra med min "akademiska sida" eller bakgrund i idrottsrörelsen. Därmed inte sagt att jag tycker att media har för mycket makt eller att politiker och journalister inte har ett behov av varandra. Tvärtom! En journalistik som granskar makthavare är en grundsten i demokratin. Och politiker som använder sig av journalistiken för att måla upp kontrasterande bilder är såklart nödvändigt. Problemet blir att det alltför sällan blir tillfälle för nyanser, beskrivningar av svåra politiska dilemman eller de avvägningar som måste göras.

I stället skapar media självutnämnda poltiska analytiker som analyserar spelet, men inte det faktiska innehållet i politiken eller dess konsekvenser. Politiska partier som skapar opinion för en fråga genom att hänvisa till att opinionen gillar "min åsikt" (ej sällan med egenfinansierade opinionsundersökningar) istället för att argumentera för varför åsikten är bäst. Media jagar konflikter, på ett sätt som ibland får håresande vinklingar, se exemplet
björnar. (Notera att chefen för djurparken försöker hålla isär frågan om finansieringen och antalet björnar, men ingen verkar lyssna :-))

Vem är då boven bakom denna utveckling? Det är naturligtvis omöjligt att svara på med säkerhet. Och frågan om skuldbeläggande är särskilt intressant? Finns det utrymme för politiker/partier som inte anpassar sig till den medialiserade politiken?

Jag hoppas det. Det gäller att skapa arenor för direkt möte med medborgare, så att inte all kommunikation sker genom "bruset". Bloggen är ett verktyg, tack till er som skickar synpunkter. I tisdags träffade jag studentrådet i Lund, en mycket konstruktiv diskussion. I går kväll HSO i Lund, mycket givande att höra deras synpunkter på Hälsoval Skåne. Om några timmar träffar jag idrottsledare (Skåneidrotten) och är säker på att de har tankar som berikar samhället.

onsdag 22 april 2009

Gömda flyktingar och sjukvård- Sverigedemokraterna hade fel


När femklövern beslutade att gömda (papperslösa) flyktingar ska kunna få vård på lika villkor som andra ( och inte behöva gå till i frivilliga insatser i källarlokaler) bröt det ut en debatt med hårda toner. Skälet till detta förslag var flera: 
  • Alla människor har rätt till sjukvård. Människor ska våga uppsöka sjukvården och inte behöva vara rädd för att polisen tillkallas.  Det är ett system som redan finns i flera europeiska länder (Italien, Spanien, Frankrike).  
  • Läkare och andra vårdgivare ska inte behöva bedriva verksamhet i källarlokaler på frivillig basis, utan det ska finnas tydliga riktlinjer som gör att Region Skånes personal inte ställs inför det svåra dilemmat att ge vård eller tillkalla polis. Med Region Skånes policy finns ingen sådan motsättning.  
När vi tog beslutet demonstrerade Sverigedemokraterna utanför Skånehuset med lydelsen "medicinska turister" på ett antal plakat. I debatten uttrycktes en rädsla för att det skulle komma en hop av gömda flyktingar till Skåne för att ta del av den subventionerade sjukvården. Nu visar det sig att kostnaderna inte blev så höga för detta, se hd sydnytt  

Jag hoppas att vårt beslut i Region Skåne kan bana väg för att fler landsting/regioner tar liknande beslut. Det är inte rimligt att människor som befinner sig i Sverige skuldsätter sig med tusentals kronor för en förlossning rätten att föda barn. 



tisdag 21 april 2009

Ny teknik i sjukvården och kollektivtrafiken!

Nu kommer den nya tekniken till sjukvården och kollektivtrafiken! Ett exempel är det som heter "Mina vårdkontakter" där alla skåningar kan skapa ett slags konto och sedan ha kontakt med sjukvården genom nätet, t.ex. om man vill förnya recept eller komma i kontakt med sjukvården. För vårdcentraler har det funnits en tid och numera även till enheter på sjukhusen

Även i kollektivtrafiken händer det saker. På Lunds central har det en längre tid funnits nya automater (smartcard) och nu kommer system där man kan köpa biljett i mobilen (något som redan finns på en del håll i landet). sds här

Faktum är att detta är något som undertecknad drivit i en skrivelse till Regionfullmäktige. Var själv med om att behöva gå genom halva Malmö en natt för att hitta en bankautomat, eftersom jag inte hade kontanter för att betala på nattbussen (131) hem.


Låt äldre medarbetare vara kvar i Region Skåne


När jag läser mina morgontidningar (Sds, SvD) är det inte ofta jag får nöjet att läsa något som ger en positiv känsla i magen. Ett undantag är dagens Sydsvenskan

Jag har tidigare på bloggen skrivit om problemet med en åldrande befolkning. Ett viktigt recept, utöver att vi föder fler barn, är att de som är i arbetsför ålder verkligen arbetar. Bäst är det givetvis om samhället vidgar vilka som ingår i "arbetsför ålder", genom att de som kan arbetar längre. se Westerholm/Ohlsson på DN-debatt. Det kräver arbetsgivare som tar tillvara den "äldre" arbetskraften och ser till att ta tillvara kompetensen, även i fall då den enskilde närmar sig pensionsåldern. Trevligt att se att en verksamhet i Region Skåne ligger i framkant.

Regeringen har redan stärkt rätten att vara kvar fram till 67 års ålder. Men det är viktigt att hela tiden se över hur samhället kan stärka människors möjlighet att arbeta längre. Ett antal frågor infinner sig: Hur gå vidare med att få fler äldre att stanna kvar i Region Skånes verksamheter? Bör Region Skåne inrätta en särskild policy som ger medarbetare större rättigheter än vad lagen stipulerar? Hur kan verksamheter såsom Kirurgen i Lund spridas till andra områden?

söndag 19 april 2009

Norge inför obligatoriska språktester i SFI-utbildningen. Bara Sverige kvar?

Den norska (rödgröna) regeringen inför obligatoriska språktester i SFI-utbildningen, se Sydsvenskan Svd

Sedan tidigare har många länder olika varianter av språkkrav. Norge är ett i raden. 
Bakgrunden är att utbildningarna i många länder har haft låg kvalitet och att människor fastnat i utbildningarna, 
utan att gå vidare med goda språkkunskaper. Om detta i Sverige beskriver Zaremba på ett briljant sätt i DN

Forskning på området visar ganska tydligt att goda språkkunskaper höjer invandrarens chanser på arbetsmarknaden. Ett intressant förslag presenterade min kollega Dan-Olof Rooth (nationalekonom)
och Per Strömblad (statsvetare) i en rapport för globaliseringsrådet, se här

Sverige placerar sig i en alltmer unik position bland västvärldens mogna demokratier med att fortfarande inte ha krav kopplade till medborgarskapet. Författarna driver tesen att man bör införa en modell där där antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige för att ansöka om medborgarskap kan minskas om den sökande uppvisar goda kunskaper i svenska. Jag hoppas att Regeringen tar till sig förslaget och gör verklighet av det. 



fredag 17 april 2009

Lean och köer i sjukvården

Varför tar det 30 dagar från det att remissen skickas från vårdcentralen till det att patienten kommer till en mottagning på sjukhuset?

Varför tvingas barn vänta i kön i månader för att få komma i kontakt med psykiatrin?

För lite pengar är svaret för många. Resurser är givetvis viktiga, men inte hela förklaringen. Arbetet kan organiseras på ett bättre sätt, på ett sätt som gör att vi använder våra resurser på ett bättre sätt. Exempelvis skickas Universitetssjukhuset i Lund årligen ut 37 000 kallelser, med förslag på tider då 40 procent av patienterna inte kan komma på. Vilket merarbete! Det finns en del ekonomer som menar att produktiviteten i offentlig tjänsteproduktion ( t.ex. sjukvården) inte kan öka och att detta leder till ökade kostnader. Jag håller inte med.

Idag var undertecknad på en föreläsning på Universitetssjukhuset i Lund om det som kallas Lean Health Care. Föredragaren Magnus Lord berättade om Lean-filosofin, vilken har hämtats från världen mest framgångsrika biltillverkare, Toyota.

Utgångspunkten är mycket tydlig. Till skillnad från modellen som skapades för industrisamhället på 1920-talet (Taylorismen) måste medarbetarna vara involverade i arbetet för att utveckla verksamheten. Det kan inte tjänstemän och andra göra, ty ingen vet bättre än de som arbetar i vården hur vården ger bästa resultat för patienter och medarbetare. Genom att medge att medarbetarna själva får arbeta med hur arbetet kan organiseras på ett sätt som ger mervärde för patienten kan mycket lidande och väntande undvikas. Genom att sätta patienten i cetrum kan arbetet t.ex. organiseras på ett sätt så att en utredning av en psykiatripatient inte behöver delas upp tre besök, utan kan klaras av vid ett tillfälle (så gör ADHD-teamet).

Magnus Lord levererade också indirekt en känga till oss beslutsfattare. Akta er för att lägga verksamheter i separata enheter utanför sjukhusen. Måste exempelvis all tvätt till sjukhusen ske på ett ställe (Kristianstad)? Ska all IT-verksamhet utgå central ifrån eller finns det värde av att ha delar kvar lokalt? Helt klart något att fundera på under helgen.

Federleys bluff avdelning knasigt 2.0

Fredrik Federley förtydligar att hans inlägg bara var ett test för att visa "de nya mediernas" betydelse. Men som Sanna Rayman  påpekar är det knasigt tänkt. Blogginlägget skiljer sig ju inte från en debattartikel, såsom det är skrivet.   

torsdag 16 april 2009

Knasigt om Regeringsombildning!

Fredrik Federley (C) tycker att Regeringen bör ombildas så att Moderaterna får färre ministerposter. Skälet är att "bara Moderaterna" tjänar på alliansen, med hänvisning till opinionsmätningar. se svd , sydsvenskan och Federley  

Helt feltänkt! Det är klart att en regering ska avspegla valresultatet och inte hur det går i opinionsmätningar. Bildandet av alliansen har lagt om svensk politik i grunden, till fördel för de fyra allianspartierna. Det är möjligt att Moderaterna för tillfället vinner på att den ekonomiska politiken hamnar i centrum och att de har finansministerposten. Men tillfälliga opinionsmätningar kan knappast vara ett skäl för att ändra regeringens sammansättning.  

Moderaterna är alltid bäst på träning och det blir mer fokus på de mindre partierna i valrörelsen. De övriga partierna får helt enkelt arbeta hårdare för att profilera sig. Och det kan ju knappast vara fel i en demokrati att partierna får arbeta hårt för att övertyga det fina i sina argument. 

Sprututbyte till Helsingborg

Sedan många år finns det ett sprututbytesprogram i Malmö och Lund.  En sådan verksamhet kommer även att starta upp i Helsingborg rapporterar Hd 

Det är mycket glädjande. Helsingborg har liknande problem med missbruk som Lund och Malmö. Och vi vet att möjligheten för narkomanen att få rena sprutor minskar mycket lidande och reducerar smittorisken. 

 

Lodin/Bennet har ett intressant förslag

Hur skapas ekonomisk tillväxt? En av grundingredienserna är att skapa nya innovationer. 
Problemet i Sverige (och många andra europeiska länder) är inte forskningens kvalitet eller förekomsten av innovativa företag utan bristande förmåga att kommersialisera innovationerna och att få kapital utifrån. 

Skatteprofessorn Sven-Olof Lodin och industrimannen Carl Bennet presenterar ett förslag som kan locka kapital till innovationsbolag, något som Dagens Industri skrev om i går. Tyvärr inte tillgängligt på nätet. 

Förslaget går ut på att investerare får göra avdrag för investeringar i innovationsföretag. Ett mycket intressant förslag för att locka investerare till att satsa på innovationsprojekt. Till skillnad från andra länders försök med skattestimulanser för innovationsverksamhet (Danmark, Holland, Frankrike) riktas detta förslaget mot investerarna. 

Historiskt sett har regelverket i Sverige ofta givit starka incitament till att återinvestera kapital/vinster i existerande företag, vilket haft negativa implikationer på entreprenörskapet (kapitalet har varit bundet i existerande företag).    

Ett problem är givetvis vad som ska klassas som innovationsföretag. Statliga Vinnova föreslås få ett uppdrag att klassificera företag. Naturligtvis inte helt optimalt, men någon som har en bättre idé för hur gränsdragnings-problematiken ska lösas?  

måndag 13 april 2009

Helgdagar som man själv vill

Påsken är över. En kristen högtid som för många betyder ledighet från arbetet. Kruxet är att det betyder ledighet även för den som inte firar påsk. Människor med en annan religiös övertygelse eller som för den delen är ateist omfattas av regler som är utformade efter att alla är kristna (protestanter).   

Idag måste arbetstagaren begära tjänstledighet eller ta ut semester för att ha möjlighet att fira sin religiösa högtid (om den inte infaller enligt kristna högtider). Det är inte rimligt. Därför har femklövern i Region Skåne tagit initiativ att införa ett system med valfria helgdagar.  Om detta i t.ex. City

För Region Skånes anställda kommer det att inrättas en särskild pott med helgdagar som den enskilde själv kan ta ut. Det betyder att helgdagarna blir religionsneutrala och att man får välja själv när man vill ha röd dag. 

Det kommer att handla om ungefär 10 arbetsdagar per år. Den enskilde kommer tillsammans med sin arbetsgivare överens om vilka dagar man vill fira helg, t.ex. utifrån sin religiösa övertygelse. Den som inte tror på någon gud kan ta ut sina helgdagar när den önskar och inte just när kristna högtider inträffar.

Förslaget delas av Diskrimineringsombudsmannen och andra organisationer på arbetsmarknaden. Som Skånes största arbetsgivare, med över 30 000 medarbetare, sänder Region Skåne härmed en tydlig signal till kommuner, landsting och privata företag. Jag är medveten om att ett sådant system skulle kunna vara problematiskt för småföretagare. Jag vill därför inte lagstifta om detta, utan vill verka för detta som arbetsgivarföreträdare (Region Skåne). 



Har "den svenska sjukan" spridit sig till England?

Ett mycket intressant inslag i Godmorgon Världen igår morse visade på hur en allt högre andel av de i arbetsför ålder i Storbritannien står utanför arbetsmarknaden. Under många år har forskare diskuterat "den svenska sjukan" och med detta åsyftat det "svenska" fenomenet under andra halvan av 90-talet och framåt med höga sjuktal (sjukskrivningar och förtidspensioner), en utveckling som inte alls har gått att finna i andra europeiska länder. Glädjande för svenskt vidkommande är att sjuktalen (i synnerhet sjukskrivningarna) har gått ned och detta under en period med högkonjunktur. (Den empiriska observationen är annars mycket tydlig - det råder en omvänd relation mellan arbetslöshetsnivå och sjukskrivningstal). 

Jag blev själv överraskad över inslagets påstående att närmare 20 procent i Storbritannien hamnat i detta "utanförskap". Och precis som i Sverige är de regionala skillnaderna mycket stora, vilket i) indikerar att den sociala strukturen skiljer sig kraftigt åt mellan olika landsändar och ii) att det råder regionala skillnader i synen på begreppet arbetsförmåga. 

Den hälsosamme ekonomisten framhåller att britterna har mycket att lära av Sverige och det nya regelverket kring sjukskrivningar (rehab-kedja, satsningar mot fusk). De nya reglerna har fått mycket kritik. De tar sin utgångspunkt i synsättet att sjukskrivning i sig själv har negativa konsekvenser för den enskilde. Det ligger helt i linje med vad mycket forskning visar. Det är mot denna bakgrund som förslagen om att den sjukskrivne bör a) få andra arbetsuppgifter och b) prövas mot andra arbeten/sysselsättningar ska ses. Sjukskrivna måste bli behandlade som unika individer, där samhället tar tillvara deras kompetenser/färdigheter istället för att sjukskriva dem till passivitet.        
 

torsdag 9 april 2009

Så hanterar vi "köttberget" - Föd fler barn!

Även om jag sedan 1 mars är regionråd har jag några åtaganden kvar på universitetet. Igår hade jag min sista föreläsning på kursen Economic change, Labour market and the Population. Kursen behandlar såväl specifikt svenska kännetecken på arbetsmarknaden som globala tendenser. I huvudsak är det utbytesstudenter som läser kursen, flera av dem är långt fram i sina studier så diskussionen blev superbra.

Ett viktig ämne på kursen är fenomenet med en åldrande befolkning (eller köttberg som Pär Nuder kallade det). Bra artiklar om detta finns i såväl The Independent
här och The New York Times här
Ett akademiska bidrag hittar man i boken "Hur gemensam är den europeiska gemenskapen?"
Europaperspektiv

En åldrande befolkning är ett gigantiskt problem för västländer med välfärdsstater som bygger på att de i arbetsför ålder finansierar välfärden för unga och gamla. Paradoxalt nog är det länder som bygger sina samhället på starka "familjevärderingar" som har störst problem. Länder som Japan och Italien förväntas uppleva en krympande befolkning under den kommande 20 års perioden. Länder med väldigt flexibel arbetsmarknad (USA) eller de med föräldraförsäkringssystem (nordiska länderna) klarar sig bäst.

En del, som t.ex. migrationsminister Tobias Billström (M), framhåller att problemet kan lösas med invandring. Invandringens påverkan på befolkningen är emellertid begränsad, om än inte obetydlig. Utan invandring skulle andelen över 65 år i Sverige år 2000 varit 20 procent och inte 18 procent (som den i realiteten var). Skälet är att även om invandrare kommer hit i ung ålder så blir de naturligtvis också gamla. Vidare anpassar de sina födelsetal till den svenska "två barns normen" med tiden. Istället handlar åldrande befolkning om att födelsetalen har gått ner. Därför är det viktigt att man kan kombinera ett aktivt arbetsliv och barnafödande. Och just därför är det bra att det presenteras förslag som högre jämställdhetsbonus (FP) och riktade bidrag till barnafödande (KD).

En och annan aha-upplevelse tyckte jag mig märka bland studenterna. Och det är en härlig känsla.

onsdag 8 april 2009

Individens kontra samhällets ansvar för hälsa

Igår medverkade undertecknad på Skånedialogen - en medborgarpanel där politiker och medborgare samtalar om olika frågor. Temat för gårdagens övning var individens kontra samhällets ansvar för hälsan. Diskussionen utgick från två filmer som gymnasister producerat. De flesta som intervjuades i filmerna framhöll individens egenansvar för hälsan framför samhällets ansvar. Intressant!

I en av filmerna medverkade Jerker Persson, läkare på sjukhuset i Ystad. Jerker framhöll hur vårdgivare idag i mycket större utsträckning än för 10 år sedan informerar patienten om betydelsen av "egenvård", exempelvis i samband med när en patient skrivs ut efter en operation. Det bådar gott.

Samtidigt vet vi att många av de existerande insatserna för att stärka egen-ansvaret inte används tillräckligt. Jag tänker på metoden "Fysisk aktivitet på recept", där patienten iställer för recept på medicin får recept på fysisk aktivitet. Lysande tanke både i teorin och i praktiken (t.ex. vårdcentralen Linero i Lund), men tyvärr inte tillräckligt utbrett över det skånska landskapet.

Utan att vilja framstå som ett "hälsofreak" kan man inte underskatta betydelsen av en hälsosam livsstil för livsglädjen. Och här är sjukvården viktigare än vad man kan tro. Exempelvis vet vi att ett av de effektivaste sätten att få en människa att sluta röka är om läkaren ställer frågan "röker du"? i samband med läkarbesöket.

Kan vi hitta andra sätt att få sjukvården att arbeta mer med individens egenansvar?



tisdag 7 april 2009

Ökade statsbidrag till Region Skåne

Regeringen satsar 7 miljarder kronor i ökade statsbidrag. Det betyder 275 miljoner till Region Skåne. se DN här

Satsningen betyder att regioner/landsting och kommuner inte behöver säga upp personal i onödan. En del kritiserar förslaget för att det fördelar pengarna utifrån befolkningsunderlag och inte tar hänsyn till hur konjunkturen har fallit ut. Jag menar att det är en märklig invändning, ty utifrån vilka parametrar ska en sådan fördelning i så fall ske?

En mycket viktig del i dagens förslag är den del som säger att kommuner och landsting inte behöver leva upp till kravet på ekonomisk balans varje år. Precis som en privatperson eller ett företag måste kommuner/regioner kunna spara i goda tider för att använda dessa i sämre tider. Det kan de inte idag. Förslaget möjliggör i högre grad långsiktighet för sjukvården och skolan.

onsdag 1 april 2009

Arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar

Regeringen förutspår en arbetslöshet på 12 procent. Till Svd säger Anders Borg att det är viktigt att inte spendera FÖR mycket, ty utan förtroende kommer folk att överspara. Det är helt riktigt. Människors förväntningar är viktiga för ekonomin. Se bara Japanerna, som i slutet av 90-talet trots låg ränta (nollränta) fortsatte att spara, eftersom förtroende för finanspolitiken inte var tillräckligt.

Borg öppnar dessutom upp för ökade statsbidrag till kommuner och landsting, något som jag flaggat upp för i tidigare inlägg. Har svårt att tänka mig att Regeringen inte ser behovet av resurser, samtidigt som de inte vill signalera till oss lokala politiker att vi kan sitta med armarna i kors. I vårpropositionen ser vi resultatet.

Samtidigt är jag förundrad över passiviteten hos arbetsmarknadens parter. Istället för att sitta ned och diskutera hur man kan bidra till att hantera den globala ekonomiska krisens konsekvenser i Sverige bråkas det. Jag gillar inte uttrycket "att det var bättre förr", men när det gäller agerandet hos arbetsmarknadens parter finns det - med vissa undantag (Metall och industriföretagen)- mycket att lära av den tidigare samförståndsandan.

Äktenskap för homosexuella par

Idag debatterar och beslutar Riksdagen om att homosexuella par ska få gifta sig. Det betyder att Sverige följer Holland, Belgien och Spanien. Även om beslutet har små juridiska implikationer har det en viktig symbolisk betydelse. De sista 20 åren har vi kunnat bevittna hur rättigheterna för HBT-personer har stärkts. Sverige ligger före många andra länder. I Östeuropa är öppenheten för HBT-personer på en annan nivå än här.

Men samtidigt ser vi även i Sverige hur HBT-personer utses för hatbrott och att likabehandling ibland bara är ord och inte handling.

Det finns glädjeämnen. Ett sådant levereras av Socialstyrelsen av alla instanser.
Socialstyrelsen har föreslagit att ta bort förbudet för homosexuella män att ge blod. Sverige blir i så fall det första landet där riskbeteende - och inte sexuell läggning- blir avgörande för om du får bli blodgivare. Motståndarna till detta brukar hävda att män som har haft sex med män historiskt har varit överrepresenterade som HIV-smittade. Men det gäller även den som har haft sexuella kontakter i länder där hiv-smittan är vanlig. Eller personer som har haft sex med prostituerade. Socialstyrelsen vill i sitt förslag jämställa dessa grupper med män som har sex med män eftersom man menar att riskerna är likvärdiga. Ett steg i rätt riktning.