tisdag 21 december 2010

Argumenten för passageavgifter på Öresundsbron övertygar inte

Debatten om införandet av passageavgifter på Öresundsbron fortsätter inför dagens riksdagsbeslut i frågan. Inte minst i partiernas riksdagsgrupper, se Sydsvenskan Det finns många argument som florerar i luften.
  • Kostnaden för passageavgiften borde tas av Skånska skattebetalare och inte av resenärerna. Det skulle göra att resenärens avgift inte blir så stor. Det anförs bland annat av Moderaten Olof Lavesson "Endast 37,8% av kollektivtrafiken i Skåne är skattesubventionerad, att jämföra exempelvis 52,8% i Västra Götalandsregionen och 50,7% i Stockholm. Snittet för riket är 50,2%." Jag tycker att det är ett märkligt argument. Det är vi som direktvalda politiker i Skåne som bestämmer hur stor andel av kollektivtrafiken som ska vara skattefinansierad, inte Sveriges riksdag. Och eftersom antalet resenärer i den skånska kollektivtrafiken har fördubblats sedan 1999, samtidigt som många andra delar av Sverige haft obenfintlig resandeutveckling är det svårt att anföra att den lägre skattefinansieringen skulle vara dålig för kollektivtrafiken i Skåne. Som jag har framfört tidigare har jag ingenting emot att vi satsar mer skattepengar på kollektivtrafiken, men då ska det vara kopplat till en kvalitetsförbättring för resenäreren (t.ex. fler avgångar och bättre information). För 2011 satsar Region Skåne 240 Mkr mer på kollektivtrafiken än föregående år. Det är en ökning på närmare 20 procent från ett år till ett annat.
  • Resenärerna ska betala, bron ska inte subventioneras. Jag delar helt denna uppfattning och det är precis så det är idag. Se tidigare inlägg här Från artikel i Sydsvenskan: "Skånska skattebetalares pengar har i decennier använts i den statliga infrastrukturen. Utöver Öresundsbron kan Citytunneln, utbyggnad av pågatåg nordos, dubbelspår mellan Malmö och Lund med flera nämnas. Enligt den utredning som gjordes av riksdagens utredningstjänst så betalar skåningarna mest pengar per invånare för infrastruktur. Av de 29 miljarder i extern finansiering som mellan 1993-2008 i Sverige användes till infrastruktur har skåningarna stått för 60 procent eller drygt 15000 per invÂnare. Detta kan ställas i relation till de dryga 4000 per invånare som Stockholm bidragit med under samma period."
Media

3 kommentarer:

  1. Mats, jag har full respekt för att Region Skåne valt att ha en låg subventionsgrad av kollektivtrafiken. Det är en politisk prioritering från regionens sida.

    Men att samtidigt tycka att andra skattekollektiv ska stå för kostnaderna är ju inte så konsekvent...

    Precis som du skriver är det de direktvalda regionpolitikerna som fattar beslut om såväl subventionsgrad som passageraravgifter - inte riksdagen.

    Därför blev jag lite förvånad när jag fick brev från Region Skåne om att det beslut vi fattar idag automatiskt skulle innebära en prishöjning för ett månadskort med 800 kronor.

    Dels är det en felaktig summa och dels så kan jag ju bara fatta sådana beslut om jag sitter i Region Skåne, eftersom det är där skattesubventionen och passageraravgiften beslutas.

    Den låga suventionsgraden visar att Region Skåne har alla möjligheter att hålla passageraravgifterna nere. Nu prioriterar man inte det. Det är helt ok - men man får allt stå för det också.

    SvaraRadera
  2. Olof,

    Det förslag som Trafikverket har presenterat innebär att passageavgiften kommer att höjas till 3000 kr/passage omkring 2015. Under förutsättning att denna avgift betalas av resenärerna (vilket som bekant ligger i linje med ministerns ståndpunkt med egenfinansiering) betyder det en höjning av månadskortet med 800 kr.

    Det är riktigt att det är vi som trafikhuvudman hanterar kostnaden. Vi har tre alternativ att hantera kostnaden på (vilket vi också anger i vår skrivelse till Trafikverket, vilken samtliga riksdagsledamöter har erhållit i ett brev) 1) färre passager 2) högre biljettpriser och 3) högre regionbidrag (skattefinansiering).

    I den plan vi har för kollektivtrafiken under den kommande 10 års perioden uppgår behovet till 3-4 miljarder kronor. Givetvis kommer vi att bygga ut kollektivtrafiken genom såväl mer skattepengar och högre biljettpriser. Men här sker det en kostnadsökning utan att det är kopplat till att resenären märker en förbättring och det är ett problem.

    Jag vänder mig emot synsättet att andra delar av Sverige subventionerar bron. När avtalet om att bygga Öresundsbron slöts fanns det en tro om att passageavgifter kunde utgöra del av finansiering. Men det var inte med verkligheten överensstämmande, eftersom varken SJ eller DSB ville köra trafik under de premisserna. Istället åtog sig Skånetrafiken att ansvara för trafiken, under förutsättning att banavgift, men ingen extra avgift betalades. Det är detta som Regeringen och Trafikverket nu vill ändra. Man hänvisar till en teoretisk modell som inte har varit förankrad i verkligheten.

    SvaraRadera
  3. Trafikverket pröjsar varje år ca325milj till bron. De broavgifter som kommer in är från såväl person som godstrafik ca35milj. Således fattas det ett gäng miljoner innan det går att kalla denna infrastruktur för att betalas på plats.

    Menar du på fullaste allvar att riksdagen ska besluta om nivån på alla infrastrukturavgifter framöver? Orimligt, ologiskt och ohållbart. Bättre med ett enhetligt system/regelverk gällande infrastruktur så som järnvägslagen framöver förhoppningsvis blir. Nivåer på avgifter ska ligga hos myndigheterna, inte i riksdagen.

    Eller finns det kanske även andra avgifter som herr Persson vill att politiker ska in och peta i?

    Infrastruktur betalas gemenast, över hela landet. Detta kompletteras med fördel av medfinansiering från privata företag, från regioner och från kommuner. Detta kan även med fördel kompletteras med avgifter. På så sätt skapas också mer resurser och fler angelägna objekt kan hitta finansiering och byggas. Exempelvis en ny HH-förbindelse.

    Men en sådan verkar inte vara så intressant just nu, eftersom förutsättningarna för dylik i allra högsta grad kräver avgifter...?


    Nina Larsson

    SvaraRadera