Alla behövs på arbetsmarknaden

I Sydsvenskan skriver jag tillsammans med Jasenko Selimovic om hur vi skapar en arbetsmarknad där alla behövs. Det är en av vår tids stora samhällsfrågor. Även om Sverige har gått igenom den globala finanskrisen starkare än de flesta länder, med högst sysselsättningsgrad i EU, brottas vi med utmaningen att en del inte hittar en plats på en arbetsmarknad med höga trösklar.

Sverige står inför ett vägval. Vi kan reformera arbetsmarknaden så att det växer fram arbeten för den som saknar formella kunskaper, eller så kommer utanförskapet för dem som idag inte behövs på arbetsmarknaden att bestå.

Vi behöver därför skapa fler vägar in på arbetsmarknaden, även för den som inte vill bli akademiker. Lärlingsanställningar, där utbildning kombineras med arbete på en arbetsplats, bör vara framtidens modell. Lär av Danmark. Det handlar också om att ha lägre ingångslöner. Det är bättre att ungdomar har ett jobb med inledningsvis lägre lön än att gå arbetslös på socialbidrag.

Mot denna politik står ett rödgrönt alternativ som går i en annan riktning: Bort med rutjobb och slopad krogmoms, bort med undantagandet av turordningsregler för mindre företag, och höjda arbetsgivaravgifter för att anställa unga är några av ingredienserna i de rödgröna partiernas förslag. Listan kan göras längre, men den sammantagna effekten av de rödgröna partiernas förslag är att de gör det svårare att komma in på arbetsmarknaden för de som idag står utanför.

Vänsterns ideologiska motstånd mot det man benämner som ”skitjobb” visar på ett förakt mot tanken på att alla behövs i samhället, oavsett om man städar i hemmet eller är läkare eller arkitekt.

Sverige ska vara ett land där den sociala rörligheten är hög. En människas bakgrund ska betyda mindre. Hennes förmåga och livsdrömmar ska betyda mer. Det kräver reformer som skapar nya vägar till en arbetsmarknad där alla behövs.

Ungdomskort i kollektivtrafiken underlättar för ungdomar att få jobb

När Folkpartiet i Skåne samlas på lördagens Skåneråd behandlas den valplattform med frågor som Folkpartiet kommer att driva i skånska kommuner och Region Skåne. 

Åtgärder för att få ner ungdomsarbetslösheten har mycket hög prioritet i förslaget. Det är inte så konstigt, eftersom ungdomsarbetslösheten i Skåne är högre än riksgenomsnittet och skiljer sig kraftigt mellan kommunerna i Skåne. I Nordvästra och Sydöstra Skåne är ungdomsarbetslösheten särskilt hög, exempelvis är arbetslösheten bland unga i Bromölla hela 20 % och i Tomelilla 13, 5 %. Samtidigt är arbetslöshet i Sydvästra Skåne betydligt lägre, i exempelvis kommuner som Lund (3,10 %) i Lomma (4, 3 %). Siffrorna tyder på att det finns möjligheter för unga att få arbete om man kan ta del av en större arbetsmarknad och söker de jobb som finns.

För att bryta arbetslösheten bland unga Folkpartiet följande åtgärder:

1) Lärlingsanställningar ska införas i alla Skånska kommuner och i Region Skåne.

2) Kommuner ska ställa krav på att ungdomar söker arbete utanför kommungränsen och i hela Skåne. Kommunen ska ha förväntningar på att unga söker arbete och socialbidrag ska kräva motprestation.   

3) Ett ungdomskort ska införas i den skånska kollektivtrafiken. Idag lönar det sig inte alltid att ta ett jobb på deltid i en kommun en bra bit bort därför att resekostnaden är för hög. Därför bör det inrättas ett särskilt ungdomskort med kraftig rabatt (30 procent) på periodkort för ungdomar mellan 20-26 år. Det betyder att ett Skånekort som idag kostar 1195 kr kommer att kosta 840 kr för ungdomar.

Det är viktigt att samhället har en tillräcklig förväntan på människans förmåga och betonar det egna ansvaret. Därför bör det vara obligatoriskt för ungdomar med arbetsförmåga att vara inskrivna på arbetsförmedlingen och söka arbete utanför kommungränsen

När många rekryteringsförsök misslyckas samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög i vissa kommuner behöver rörligheten på arbetsmarknaden öka. Skåne måste fungera som en enhetlig arbetsmarknad där människor söker jobb över kommungränserna. Med införande av ungdomskort i kollektivtrafiken och lärlingsanställningar skapar vi fler och enklare vägar in på arbetsmarknaden.

Anställ lärlingar i sjukvården

Idag presenterar Folkpartiet i Skåne ett förslag om att Region Skåne ska anställa lärlingar. Det är svårt för ungdomar att få sitt första jobb. Så behöver det inte vara. I Danmark, på andra sidan Öresund, är ungdomsarbetslösheten betydligt lägre. En del av förklaringen är att man i Danmark har ett utbyggt lärlingssystem.  

Vi behöver skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Därför föreslår Folkpartiet att lärlingsanställningar införs på bred front i Skåne. Alla ungdomar varken vill eller kan bli akademiker. Med lärlingsanställningar skapar vi fler och enklare vägar in på arbetsmarknaden. Sverige behöver duktiga och skickliga praktiker även i framtiden.

Den 1 juli införs en ny lag som gör det möjligt för kommuner, regioner, företag och andra organisationer att erbjuda lärlingsanställningar för gymnasieelever. Vi ser framför oss att Region Skåne anställer 100 lärlingar under nästa mandatperiod, exempelvis för undersköterskor. Det innebär att eleven som studerar på vård- och omsorgsprogrammet kombinerar studierna på skolan med en anställning på en vårdcentral eller ett sjukhus.

I framtiden ser vi att det är brist på t.ex. undersköterskor i vården i Skåne. Därför behöver Region Skåne göra det mer attraktivt för unga människor att välja vårdyrket. Lärlingsanställningar gör det attraktivt för unga att genomgå en vårdutbildning och skapar fotfäste på arbetsmarknaden.

Underlätta för småföretagen: Ta bort sjuklöneansvaret

Idag skriver jag i Helsingborgs Dagblad om betydelsen av att underlätta för mindre företag.

Slopad revisionsplikt för mindre företag, sänkta skatter och rabatt på arbetsgivaravgift för den arbetsgivare som anställer ungdomar eller andra som står långt från arbetsmarknaden underlättar för företagen. Men det finns fortfarande hinder som försvårar för företagen att växa.

Sjuklöneansvaret är ett sådant hinder. Att arbetsgivaren från dag 2 till dag 14 i varje sjukperiod betalar sjuklön till en ­anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering, gör att arbetsmarknaden fungerar sämre. För att undvika att stå med kostnader för sjuklön har, särskilt det mindre företaget, starka ekonomiska skäl att välja bort personer med lång sjukdomshistoria och människor som inte har referenser från andra jobb och är nya på arbetsmarknaden. På så sätt påverkar sjuklöneansvaret särskilt dem som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. 

Därför bör sjuklöneansvaret tas bort. Just nu ökar sjuktalen i Sverige så tajmingen är inte hundraprocentig för att genomföra en reform idag, men på sikt är det angeläget. 

Ungdomsavtal och lärlingsutbildning ger unga jobb

I söndags medverkade jag i ett panelsamtal på Folkpartiets Liberala riksmöte om hur unga ska få jobb. I veckan skrev jag en artikel på samma tema i Kvällsposten. 

Utdrag från artikeln:

"Många unga människor med bristande arbetslivserfarenhet och otillräckliga kontakter knackar på dörren för att komma in i arbetslivet. Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten bland unga i Skåne var omkring 20 procent i januari månad. Samtidigt misslyckas vart femte rekryteringsförsök i Skåne, vilket innebär att det finns arbetsgivare som vill anställa men inte gör det därför att de inte hittar rätt bland de arbetssökande." 

Lärlingsutbildning, där utbildningen bedrivs på arbetsplatsen för att få den rätta yrkeskompetensen, är ett verktyg som behöver användas. Men anpassade lärlingsutbildningar är inte den enda lösningen på ungdomsarbetslösheten. Genom ungdomsavtal ges ungdomar tillgång till handledning och en fot in på arbetsmarknaden med lägre ingångslön. Det ger unga människor möjlighet att få erfarenhet och knyta kontakter för sitt fortsatta arbetsliv. Därför är det viktigt att ungdomsavtal sprids till fler delar av arbetsmarknaden. Inom såväl industrin som sjukvården finns ett stort behov av att säkerställa att framtidens arbetskraft har rätt kompetens och ungdomsavtal är en viktig del i detta.

Ungdomar den stora förloraren när jobbpakten bryter samman

Jobbpakten har brutit samman, se DN. Tanken med en överenskommelse mellan fack, näringsliv och politik föll på att spänningarna mellan fack och arbetsgivare är för kraftiga i Sverige 2013. Som utomstående betraktare är det omöjligt att förstå vad som har hänt under diskussionerna, men det som är tydligt är att vi i Sverige idag är långt ifrån den samförståndsanda som präglade efterkrigstiden fram till 70-talets radikalisering. 

Finansministern sätter stor tilltro till att förhandlingarna kommer att kunna fortsätta mellan parterna på branschnivå. Jag hoppas han får rätt, ty frågan om att sänka trösklarna för ungdomar (och andra outsiders på arbetsmarknaden) är en av de viktigaste samhällsfrågorna just nu. Tanken att skapa avtal som gör det enklare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden genom en kombination av utbildning och instegslön är i grunden mycket god.  

Den svenska arbetsmarknaden har under alltför lång tid präglats av att trösklarna blivit allt högre för att komma in på arbetsmarknaden. Höga ingångslöner, avsaknad av lärlingsutbildning och stela arbetsmarknadsregler har gjort att vi har en hög arbetslöshet bland ungdomar, utrikes födda och funktionshindrade. Det är helt nödvändigt att vi gör upp med denna samhällsutveckling genom att sänka trösklarna. Jobbpakten var en del av detta, som nu tyvärr skjuts på en obestämd framtid. 

Argumenten för passageavgifter på Öresundsbron övertygar inte

Debatten om införandet av passageavgifter på Öresundsbron fortsätter inför dagens riksdagsbeslut i frågan. Inte minst i partiernas riksdagsgrupper, se Sydsvenskan Det finns många argument som florerar i luften.

• Kostnaden för passageavgiften borde tas av Skånska skattebetalare och inte av resenärerna. Det skulle göra att resenärens avgift inte blir så stor. Det anförs bland annat av Moderaten Olof Lavesson "Endast 37,8% av kollektivtrafiken i Skåne är skattesubventionerad, att jämföra exempelvis 52,8% i Västra Götalandsregionen och 50,7% i Stockholm. Snittet för riket är 50,2%." Jag tycker att det är ett märkligt argument. Det är vi som direktvalda politiker i Skåne som bestämmer hur stor andel av kollektivtrafiken som ska vara skattefinansierad, inte Sveriges riksdag. Och eftersom antalet resenärer i den skånska kollektivtrafiken har fördubblats sedan 1999, samtidigt som många andra delar av Sverige haft obenfintlig resandeutveckling är det svårt att anföra att den lägre skattefinansieringen skulle vara dålig för kollektivtrafiken i Skåne. Som jag har framfört tidigare har jag ingenting emot att vi satsar mer skattepengar på kollektivtrafiken, men då ska det vara kopplat till en kvalitetsförbättring för resenäreren (t.ex. fler avgångar och bättre information). För 2011 satsar Region Skåne 240 Mkr mer på kollektivtrafiken än föregående år. Det är en ökning på närmare 20 procent från ett år till ett annat.
• Resenärerna ska betala, bron ska inte subventioneras. Jag delar helt denna uppfattning och det är precis så det är idag. Se tidigare inlägg här Från artikel i Sydsvenskan: "Skånska skattebetalares pengar har i decennier använts i den statliga infrastrukturen. Utöver Öresundsbron kan Citytunneln, utbyggnad av pågatåg nordos, dubbelspår mellan Malmö och Lund med flera nämnas. Enligt den utredning som gjordes av riksdagens utredningstjänst så betalar skåningarna mest pengar per invånare för infrastruktur. Av de 29 miljarder i extern finansiering som mellan 1993-2008 i Sverige användes till infrastruktur har skåningarna stått för 60 procent eller drygt 15000 per invÂnare. Detta kan ställas i relation till de dryga 4000 per invånare som Stockholm bidragit med under samma period."

Media

Sydsvenskan Skånskan

Unikt projekt skapar jobb för unga inom idrotten

Igår presenterade Region Skåne och Skåneidrotten ett gemensamt initiativ där vi samarbetar i en unik satsning för att skapa fler jobb för unga. Vi är först ut i landet med den typen av projekt som i Skåne ska kallas “Idrotten, unga och jobb”. I projektet ingår både sportföretag och idrottsföreningar. Samarbetet kommer att innehålla en webbaserad matchningsplattform där ungdomar kan matchas mot arbetsgivare inom sportbranschen, till exempel sportföretag och idrottsklubbar. Med denna plattform blir det möjligt att anställa unga idrottsledare eller idrottsutövare som har rätt kompetens för arbetet. Det kan handla om idrottsföreningar som behöver hjälp med kommunkation eller administration vid sidan av styrelsearbetet men det kan likväl vara en butik som säljer hockeyutrustning som nu får möjligheter att ta in extra personal då arbetsbelastningen är som störst.

Flera tidningar rapporterar om detta idag, se sydsvenskan, HD och Sveriges Radio

En dag i politiken: regionfullmäktige sammanträder

Idag sammanträder Regionfullmäktige. Huvudnumret är Årsredovisningen, som i stora stycken är positiv. Enda delen som får kritik är kulturen, där uppföljningen av kvaliteten kan bli bättre, se här

Det är en blandad bild av Region Skånes ekonomi. Överskotten de senaste tre åren gör att det inte är en krisstämpel på ekonomin. Men stora pensionsskulder gör att det är en ansträngd ekonomi. Det ska man ha respekt för. Som politiker är det lockande att "bränna på" när ekonomin ser stabil ut. Men i ett långsiktigt perspektiv är det stora utmaningar som måste hanteras. Se tidigare inlägg här och här

Debatten har till stora delar handlat om insatser för att skapa fler jobb. Jag konstaterar att Socialdemokraterna besvarade frågan om vilka åtgärder de har för att skapa fler jobb för ungdomar med tystnad.

Media och bloggar
Fredrik Axelsson

Socialdemokraterna utmanas i en debatt om jobben

Jag skickade idag nedanstående brev till det Socialdemokratiska regionrådet Christine Axelsson där jag utmanar henne på debatt om jobben. Jag har tidigare skrivit mycket om vilken politik som ger fler jobb och vilka reformer som är nödvändiga för att vi i Sverige och Skåne ska möta framtiden med tillförsikt. Det handlar om sänkt skatt på arbete, se här, och förslag om att underlätta övergången från studier till arbete, se här och att stärka outsiders möjlighet på arbetsmarknaden, se här.

"Christine,

En avgörande fråga för såväl Skåne som resten av Sverige är jobben. Inte minst ungdomars situation på arbetsmarknaden manar till eftertanke. Jag konstaterar att vi båda prioriterar dessa frågor inför valet och att vi söker medborgarnas mandat för att få förverkliga vår politik.

Vi representerar två tydliga politiska alternativ. Det är uppenbart att vi inte har samma utgångspunkt och politik för att skapa fler jobb. Det gäller exempelvis synen på lärlingsutbildning med lärlingslön, skatten på arbete och företagandets villkor.

Jag utmanar dig på offentlig debatt om hur vi skapar fler jobb i Skåne och Sverige. Förslagsvis kan debatten fokusera på hur vi underlättar övergången från studier till arbete för ungdomar och studenter. Jag hoppas att vi även kan diskutera hur vi får fler och växande företag och hur vi kan öka den enskildes drivkraft för arbete. Det är min förhoppning att vi inom kort kan finna ett lämpligt datum."