Hur står det egentligen till med Skåne? Den frågan aktualiseras av en artikel i dagens sydsvenskan
Det är en ganska spretig bild som framkommer när man tittar på statistiken. Å ena sidan har Öresundsbron och närheten till Köpenhamn skapat en dynamik och tillväxt i Sydvästra Skåne som har förändrat landskapet i grunden. Charlotta Melander utvecklar sina tankar i en rapport för Sydsvenska Handelskammaren, se här
Å andra sidan har Skåne lägst skattekraft i landet och en alltför låg utbildningsnivå. Klassiska industriorter som te.x. Perstorp har haft svårt att hantera att många jobb har försvunnit och inte kunnat ersätta dem med nya. Malmö är en alltför delad stad, men även Skåne som helhet är delat mellan kommuner med gott om jobb och kommuner med för få jobb.
Det politiska svaret på denna utveckling är utbildning, infrastruktur och företagande. Jag är själv uppvuxen på en ort i Södra Småland, Markaryd, där det inte finns någon ordentlig utbildningstradition. När en stor del av den unga befolkningen på orten saknar tillräcklig utbildning skapas ett utanförskap. Att skapa en kunskapsskola som ger fler klassresenärer är en av de viktigaste politiska uppgifterna i Sverige idag. Att kunna pendla söka arbete över ett större område är en viktig åtgärd när jobben rör på sig. Då kan människor bo kvar i sina hem, ha kvar barnen i samma skola och istället pendla dit jobben finns. Fler och växande företag är det som gör att nya jobb kan skapas.
måndag 30 april 2012
onsdag 25 april 2012
Telia Sonera och Vitryssland visar på vikten av uppförandekod
I början av året tilldelades Telia Sonera ett avtal av Region Skåne för tele- och internettjänster. Avtalet uppgår till omkring 900 Mkr. Sedan tidigare har Region Skåne en beslutad uppförandekod som ställer krav på demokrati och mänskliga rättigheter hos de leverantörer som har uppdrag hos Region Skåne.
Uppgifterna om Telia Sonera och Vitryssland aktualiserar behovet av att granska hur Region Skånes leverantörer lever upp till uppförandekoden. Det är viktigt att de krav som vi ställer bli verklighet. Som politiker står man inte neutral mellan demokrati och diktatur. Det måste återspeglas i hur företag som arbetar på uppdrag åt det offentliga arbetar med demokrati.
torsdag 22 mars 2012
Lärlingslön ger bättre morot för eleven
En lärlingsutbildning a la Danmark är på väg att införas i Sverige skriver Sydsvenskan idag.
Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många.
Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre.
Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många.
Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre.
onsdag 7 mars 2012
Kostnaderna för brister i infrastrukturen motsvarar kostnaden för stadstrafiken i Trelleborg
På Kollektivtrafiknämndens sammanträde i veckan behandlades frågan om resenärernas och skattebetalarnas kostnader för bristande infrastruktur i Skåne. Förra våren visade den statliga myndigheten Trafikanalys i en rapport att samhällskostnaderna för förseningar och trängsel i Sydvästra Skåne uppgår till över en miljard kronor per år. Men förseningarna till följd av bristande statlig infrastruktur påverkar även skattebetalare och resenärer i form av direkta kostnader för ersättningsbussar och ersättningar vid förseningar (kostnader för taxi, bil, etc).
Skånetrafiken har analyserat hur mycket pengar som resenärerna och skattebetalarna betalar för den bristande statliga infrastrukturen. För 2011 rör det sig om 50 Mkr. Den summan är i paritet med hela kostnaden för Stadstrafiken i Trelleborg (56 mkr) eller all regionbusstrafik till och från Lomma och Kävlinge (59 mkr). Det betyder alltså att pengar som skulle kunna användas till att utveckla kollektivtrafiken istället måste användas till ersättningstrafik.
Region Skåne kommer att tillskriva regeringen och Trafikverket kring det orimliga i att vi tvingas betala banavgift även vid de tillfällen då spåren inte fungerar som de ska. Idag betalar Region Skåne för något oavsett om det går att använda eller inte. Det är ungefär som att betala elen, trots att elen stängs av vissa tider på dygnet.
Skånetrafiken har analyserat hur mycket pengar som resenärerna och skattebetalarna betalar för den bristande statliga infrastrukturen. För 2011 rör det sig om 50 Mkr. Den summan är i paritet med hela kostnaden för Stadstrafiken i Trelleborg (56 mkr) eller all regionbusstrafik till och från Lomma och Kävlinge (59 mkr). Det betyder alltså att pengar som skulle kunna användas till att utveckla kollektivtrafiken istället måste användas till ersättningstrafik.
Region Skåne kommer att tillskriva regeringen och Trafikverket kring det orimliga i att vi tvingas betala banavgift även vid de tillfällen då spåren inte fungerar som de ska. Idag betalar Region Skåne för något oavsett om det går att använda eller inte. Det är ungefär som att betala elen, trots att elen stängs av vissa tider på dygnet.
Det blir ju faktiskt medborgarna och skattebetalarna som får stå för en stor del av notan. Dessutom vore det rimligt att vi får kompensation i form av böter/vite från de berörda aktörerna varje gång de inte klarar av att leverera fungerande spår.
tisdag 6 mars 2012
Nollvision gäller i kollektivtrafiken
Sydsvenskan och även här och här har under några dagar haft en artikelserie om skador i kollektivtrafiken. Jag tycker att det är en bra granskning som visar vikten av att tänka på resenärernas trygghet. Just trygghet är något som resenärerna rankar högt när man frågar om vad som är viktigt i kollektivtrafiken.
På stan var det någon som frågade mig om "en skada om dagen" är mycket eller lite. Omöjligt att veta och eftersom Sydsvenskan inte har jämfört med olyckor för bilister eller cyklister kan man som resenär inte heller jämföra alternativen med varandra. Men det viktigaste budskapet från min sida är att en olycka är en olycka för mycket. Nollvisionen i trafiken omfattar givetvis också kollektivtrafiken.
Hur gör vi då för att öka säkerheten och tryggheten? Att ha egna körfält för bussar är en bra början (när kollektivtrafiken ska samsas med bilar och cyklar ökar givetvis risken för olyckor). Genom att utveckla hur bussar och tåg är utformade (det finns t.ex. ingenting att hålla sig i på pågatågen när man står vid dörrarna) kan en del olyckor förebyggas. Och givetvis att ha rimliga körtider för bussförarna.
Media: Sydsvenskan
På stan var det någon som frågade mig om "en skada om dagen" är mycket eller lite. Omöjligt att veta och eftersom Sydsvenskan inte har jämfört med olyckor för bilister eller cyklister kan man som resenär inte heller jämföra alternativen med varandra. Men det viktigaste budskapet från min sida är att en olycka är en olycka för mycket. Nollvisionen i trafiken omfattar givetvis också kollektivtrafiken.
Hur gör vi då för att öka säkerheten och tryggheten? Att ha egna körfält för bussar är en bra början (när kollektivtrafiken ska samsas med bilar och cyklar ökar givetvis risken för olyckor). Genom att utveckla hur bussar och tåg är utformade (det finns t.ex. ingenting att hålla sig i på pågatågen när man står vid dörrarna) kan en del olyckor förebyggas. Och givetvis att ha rimliga körtider för bussförarna.
Media: Sydsvenskan
onsdag 22 februari 2012
A-kassan måste vara till för alla
Idag presenteras nya siffror om medlemskapet i A-kasssan, se DN
Enligt DN var nästan 202 000 personer öppet arbetslösa i november 2011. Av dessa har därmed ungefär 120 000 personer ingen ersättning alls. För den gruppen återstår att leva på familjen eller försörjningsstöd.
Enligt samma tidning är ett skäl att arbetsvillkoret (hur mycket du ska ha arbetat för att vara kvalificerad till A-kassa) har förändrats. Man måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden under sex månader. Det innebär att många som arbetat halvtid i sektorer där normalarbetstiden är mindre än 40 timmar per vecka inte får någon ersättning vid arbetslöshet.
Att så många står utanför A-kassan är en anledning att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Men också att se över villkoren för hur man blir kvalificerad för A-kassan.
Andra bloggar
torsdag 2 februari 2012
Studentmedarbetare är här för att stanna i Skåne
När Region Skånes studentråd, där undertecknad är ordförande, träffades förra veckan diskuterades systemet med studentmedarbetare som infördes i Region Skåne under 2011. Syftet är att underlätta övergången mellan studier och arbete, något som jag skrivit om tidigare
Studentjobb ger kontakt med arbetsgivare inom studenternas utbildningsområde samtidigt som de får lön. Inspirationen är hämtad från Danmark där det funnits under lång tid i såväl privat som offentlig verksamhet, se reportage i Sydsvenskan
Som initiativtagare till Region Skånes beslut att införa ett studentmedarbetare är jag glad att kunna konstatera att 40 studenter under året har fått möjligheten att vara studentmedarbetare. Enligt en enkätundersökning som presenterades på studentrådet anser 8 av 10 att de har haft relevanta arbetsuppgifter och kan tänka sig att rekommendera Region Skåne som arbetsgivare. Samtliga de avdelningen inom Region Skåne som har haft studentmedarbetare anger att de är nöjda och kan tänka sig att anställa en studentmedarbetare igen.
När modellen blir en mer naturlig del av Region Skånes verksamhet kommer fler att kunna anställas. Ett problem har varit att sprida kunskapen om jobben så att det finns tillräckligt många sökande med rätt utbildning. Här behöver vi inkludera studentkårer och alla krafter som kan bidra med att sprida kunskapen om modellen.
Att övergången mellan studier och arbete inte fungerar var något som diskuterades på Studentrådet. Visst skulle man vilja att fler utbildningar har praktik för att fler studenter ska känna att studierna är relevanta. När jag undervisade på universitetet var den vanligaste frågan från studenterna just vilka kunskaper som var viktiga för att kunna få ett jobb senare. Det är i ljuset av detta som systemet med studentmedarbetare ska ses, något som även Stockholms studentkår tar upp.
Media
SR Sydsvenskan
Studentjobb ger kontakt med arbetsgivare inom studenternas utbildningsområde samtidigt som de får lön. Inspirationen är hämtad från Danmark där det funnits under lång tid i såväl privat som offentlig verksamhet, se reportage i Sydsvenskan
Som initiativtagare till Region Skånes beslut att införa ett studentmedarbetare är jag glad att kunna konstatera att 40 studenter under året har fått möjligheten att vara studentmedarbetare. Enligt en enkätundersökning som presenterades på studentrådet anser 8 av 10 att de har haft relevanta arbetsuppgifter och kan tänka sig att rekommendera Region Skåne som arbetsgivare. Samtliga de avdelningen inom Region Skåne som har haft studentmedarbetare anger att de är nöjda och kan tänka sig att anställa en studentmedarbetare igen.
När modellen blir en mer naturlig del av Region Skånes verksamhet kommer fler att kunna anställas. Ett problem har varit att sprida kunskapen om jobben så att det finns tillräckligt många sökande med rätt utbildning. Här behöver vi inkludera studentkårer och alla krafter som kan bidra med att sprida kunskapen om modellen.
Att övergången mellan studier och arbete inte fungerar var något som diskuterades på Studentrådet. Visst skulle man vilja att fler utbildningar har praktik för att fler studenter ska känna att studierna är relevanta. När jag undervisade på universitetet var den vanligaste frågan från studenterna just vilka kunskaper som var viktiga för att kunna få ett jobb senare. Det är i ljuset av detta som systemet med studentmedarbetare ska ses, något som även Stockholms studentkår tar upp.
Media
SR Sydsvenskan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)