Uppmaning till den danska Regeringen: Ta ansvar istället för att varna för att syriska flyktingar i Sverige ska bli välfärdsturister i Danmark

I veckan skrev jag i Sydsvenskan tillsammans med EU-minister Birgitta Ohlsson om Danmarks socialdemokratiska justitieminister Karen Hækkerup och hennes uttalande om syriska flyktingar i Sverige kommer bli "välfärdsturister" i Danmark, se bland annat Sydsvenskan. Men när journalisterna börjar ställa frågor om vilka belägg det finns för påståendet om att Syriska flyktingar skulle ta sig över bron till Danmark för att "leva på bidrag" visar det sig givetvis att det var ett påstående utan koppling till verkligheten. 

Vår tydliga vädjan till den danska regeringen är tydlig: Ta ansvar istället för att varna för att syriska flyktingar i Sverige ska bli välfärdsturister i Danmark. 

Det finns ingen motsättning mellan att ta emot flyktingar och ha en bra ekonomisk utveckling. Sverige och Tyskland ligger i den absoluta EU-toppen när det gäller invandring och har samtidigt haft den starkaste ekonomiska utvecklingen i EU under de senaste åren. 

 Jag tror på ett samhälle där vi tar ansvar när människor kommer till Sverige och Europa och knackar på dörren. Det borde fler länder göra. 

Den danske trafikministern är fel ute: stå upp för Öresundstågen över bron

I dagens Berlingske Tidende säger den danske trafikministern Magnus Heunicke (S) att tågen från Helsingör inte ska gå till Sverige. Även Sydsvenskan rapporterar om detta. 

Jag säger nej till alla förslag som innebär begränsningar av tågtrafiken över bron till och från Köpenhamn. Vi vill ha ett integrerat tågsystem mellan våra länder. Det skapar jobb och tillväxt i Öresundsregionen.

Vi löser inte problemen genom att skylla på varandra. Punktligheten är sämre från Danmark än Sverige. Punktligheten över Bron har sammantaget för månaden varit 80% i riktning mot Danmark och 77% i riktning mot Sverige. Det är alldeles för låga nivåer och förseningarna är ett lika stort problem på dansk och svensk sida.

Den danske ministern borde fokusera på att lösa punktlighetsproblemen på den danska sidan istället för att skylla på fel i Sverige. På samma sätt som det vilar ett tungt ansvar på Trafikverket att komma till rätta med problemen på dansk sida.

Däremot är jag positiv till att se över möjligheten att tågen i framtiden går till och från Österport istället för till och från Helsingör. Det kan vara ett sätt att få upp punktligheten. Resenären som pendlar mellan Lund och Köpenhamn ska kunna lita på att man kommer hem och ska inte påverkas av förseningar som sker i Helsingör. Men en sådan förändring kommer ur mitt perspektiv aldrig kunna ske på bekostnad av antalet avgångar över Öresundsbron. Trafiken över bron ska utvecklas, inte avvecklas.

Studentmedarbetare är här för att stanna i Skåne

När Region Skånes studentråd, där undertecknad är ordförande, träffades förra veckan diskuterades systemet med studentmedarbetare som infördes i Region Skåne under 2011. Syftet är att underlätta övergången mellan studier och arbete, något som jag skrivit om tidigare 


Studentjobb ger kontakt med arbetsgivare inom studenternas utbildningsområde samtidigt som de får lön. Inspirationen är hämtad från Danmark där det funnits under lång tid i såväl privat som offentlig verksamhet, se reportage i Sydsvenskan 


Som initiativtagare till Region Skånes beslut att införa ett studentmedarbetare är jag glad att kunna konstatera att 40 studenter under året har fått möjligheten att vara studentmedarbetare. Enligt en enkätundersökning som presenterades på studentrådet anser 8 av 10 att de har haft relevanta arbetsuppgifter och kan tänka sig att rekommendera Region Skåne som arbetsgivare. Samtliga de avdelningen inom Region Skåne som har haft studentmedarbetare anger att de är nöjda och kan tänka sig att anställa en studentmedarbetare igen. 


När modellen blir en mer naturlig del av Region Skånes verksamhet kommer fler att kunna anställas. Ett problem har varit att sprida kunskapen om jobben så att det finns tillräckligt många sökande med rätt utbildning. Här behöver vi inkludera studentkårer och alla krafter som kan bidra med att sprida kunskapen om modellen. 

Att övergången mellan studier och arbete inte fungerar var något som diskuterades på Studentrådet. Visst skulle man vilja att fler utbildningar har praktik för att fler studenter ska känna att studierna är relevanta. När jag undervisade på universitetet var den vanligaste frågan från studenterna just vilka kunskaper som var viktiga för att kunna få ett jobb senare. Det är i ljuset av detta som systemet med studentmedarbetare ska ses, något som även Stockholms studentkår tar upp. 


Media
SR Sydsvenskan 

Gör om arbetsmarknaden så att fler kommer in

Idag skriver jag i Kvällsposten om behovet av en ny politik för arbetsmarknaden. Alltför många står utanför arbetsmarknaden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för tredje kvartalet har andelen långtidsarbetslösa ungdomar tredubblats de senaste tio åren.




Receptet mot detta har jag skrivit om tidigare här på bloggen och utvecklar ytterligare i dagens artikel i tidningen. Genom en höjd arbetslöshetsersättning, högre flexibilitet i anställningslagen och en ökad satsning på lärlingssystemet kan vi börja förbereda Sverige för en kompetenshöjning.


Lär av Danmarks arbetsmarknad

Allting tyder på att frågan om arbetsmarknaden (Flexicurity och LAS) blir en av de stora stridsfrågorna på Folkpartiet landsmöte nästa helg.  Folkpartiet i Skåne driver i en motion till landsmötet frågan längre än vad Partistyrelsen gör, se bif.fil. Vi har hämtat inspiration från andra sidan sundet där man just nu, med negativ tillväxt, har en arbetslöshet på omkring 4 procent. Det visar att Danmark har en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Sverige har högst tillväxt i Europa men en högre arbetslöshet och grupper som står utanför (ungdomar, invandrare och funktionshindrade).     Vi föreslår införande av "flexicurity". Partistyrelsen föreslår att man ska ställa sig bakom vårt förslag när det gäller "security", d.v.s. trygghetsdelen genom att de föreslår ett höjt tak i A-kassan de första 100 dagarna. Men när det gäller "flex-delen", d.v.s. LAS går man inte hela vägen, utan föreslår att turordningsreglerna ska vara kvar, men baseras på kompetens och inte anställningstid. Därmed bortser man helt från problemet med "utlasning". Trots att arbetsgivaren inte är missnöjd och att den anställde vill fortsätta arbeta hos arbetsgivaren som vikarie så får man inte nya vikariat när man arbetat så länge att man omfattas av LAS.  Det finns en stor kraft i att ge arbetsmarknadens parter större ansvar och befogenheter att hantera arbetsmarknadsfrågor. Före LAS införande på 1970-talet hanterade parterna detta på ett mycket förtjänstfullt sätt.   Media SvD DN

Danske trafikministern tänker fel

Danmarks transportminister Hans Chr. Schmidt har i ett brev till flera sydsvenska företrädare tydliggjort sitt missnöje med det sätt den svenska tågtrafiken över sundet fungerar idag och hotar med att stoppa den integrerade tågtrafiken i Öresundsområdet, se Sydsvenskan

Jag tror att en uppdelning av trafiken i en svensk och en dansk del är helt fel väg att gå. Öresundsbron och Citytunneln skapar fantastiska möjligheter för större pendlingsmöjligheter. De försvinner om man ska byta tåg i Malmö och signalerar till medborgarna att vi inte längre tror på en integrerad Öresundstågstrafik.

Det är inte särskilt konstruktivt att skylla på den ena eller andra sidan. Att det är ett komplext system råder ingen tvekan och problem finns på båda sidor, till exempel var förseningarna under delar av 2010 större från Danmark än från Sverige och tvärtom i slutet av året.

Redan idag sker dagliga avstämningar mellan den svenska och danska sidan för att öka punktligheten inom ramen för den handlingsplan som tagits fram gemensamt från svensk och dansk sida. Som resenär är jag inte särskilt bekänt av att veta var problemen kommer ifrån, utan vill att vi på svensk och dansk sida gör vårt bästa för att få till en bättre trafik.

Svenska och danska regeringarna träter vidare och Öresundspendlare kommer i kläm

Idag träffades ministrar från Danmark och Sverige. Glädjande nog lyftes frågan om en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör. Men tyvärr presenterades inga förslag för att lösa problemen med gränshinder, se här

Enligt Sydsvenskan diskuterades bland annat frågan om extrajobbsförbudet:

"Den lösning regeringarna skissar på innebär att svenska och danska myndigheter etablerar direktkontakt så att pendlare kan ansöka om undantag från nuvarande regelverk. I dag riskerar nämligen en dansk arbetsgivare att även få betala svenska arbetsgivaravgifter om en anställd i Danmark tar ett extraknäck i Sverige."

Förslaget liknar det förslag som jag och Per Tryding föreslog förra veckan, se här

Jag hoppas verkligen att danska och svenska regeringen träffas ännu en gång inom kort och får en lösning på problemet.

Media

DN

Sydsvenskan

Lärlingssystem en lösning på ungdomsarbetslösheten

Ny statistik över ungdomsarbetslösheten från Arbetsförmedlingen är mycket intressant läsning. Som ni ser ökar arbetslösheten kraftigt, men från en låg nivå. Det var verkligen "all time high" på arbetsmarknaden precis före finanskrisen. Några axplock i övrigt:

• Att ungdomsarbetslösheten i Skåne är högst i storstäderna är en myt. Kommuner i sydvästra Skåne som Lund, Lomma, Kävlinge och Vellinge ligger klart under riksgenomsnittet. Kommuner som i övrigt tycks vara välmående, se Sydsvenskan och Gustav Georgsson
• Akademikerarbetslösheten är inte heller det största bekymret. Visserligen tar det alltför ofta för lång tid för unga akademiker att få jobb, var fjärde är utan sysselsättning 1 år efter examen, men tids nog får de faktiskt jobb. För Skånes del har vi redan tagit initiativ om studentmedarbetarsystem. Det ger högskolestudenter en chans att få in en fot på arbetsmarknaden.

• Arbetslösheten bland unga är högst i typiska industrikommuner i norra Skåne. Det är framförallt dem som har gått yrkesförberedande gymnasium som är arbetslösa.

De nya siffrorna belyser ännu tydligare behovet av att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknaden. Danmark är ett föredöme med sitt lärlingssystem. En stor del av de praktiska yrkesutbildningarna sker där direkt på arbetsplatsen istället för på en gymnasieskola. Det gör att eleven får bättre kontakt med arbetslivet och får de kunskaper som behövs på en arbetsplats, samtidigt som lärlingen får betalt under studietiden istället för att genomgå praktiska gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att få en inkomst. Utöver utbildningskontrakt är eleven även anställd direkt av arbetsgivaren och erhåller en lärlingslön som är något lägre än en full lön.

Media

Skd, Svd