Argumenten för passageavgifter på Öresundsbron övertygar inte

Debatten om införandet av passageavgifter på Öresundsbron fortsätter inför dagens riksdagsbeslut i frågan. Inte minst i partiernas riksdagsgrupper, se Sydsvenskan Det finns många argument som florerar i luften.

• Kostnaden för passageavgiften borde tas av Skånska skattebetalare och inte av resenärerna. Det skulle göra att resenärens avgift inte blir så stor. Det anförs bland annat av Moderaten Olof Lavesson "Endast 37,8% av kollektivtrafiken i Skåne är skattesubventionerad, att jämföra exempelvis 52,8% i Västra Götalandsregionen och 50,7% i Stockholm. Snittet för riket är 50,2%." Jag tycker att det är ett märkligt argument. Det är vi som direktvalda politiker i Skåne som bestämmer hur stor andel av kollektivtrafiken som ska vara skattefinansierad, inte Sveriges riksdag. Och eftersom antalet resenärer i den skånska kollektivtrafiken har fördubblats sedan 1999, samtidigt som många andra delar av Sverige haft obenfintlig resandeutveckling är det svårt att anföra att den lägre skattefinansieringen skulle vara dålig för kollektivtrafiken i Skåne. Som jag har framfört tidigare har jag ingenting emot att vi satsar mer skattepengar på kollektivtrafiken, men då ska det vara kopplat till en kvalitetsförbättring för resenäreren (t.ex. fler avgångar och bättre information). För 2011 satsar Region Skåne 240 Mkr mer på kollektivtrafiken än föregående år. Det är en ökning på närmare 20 procent från ett år till ett annat.
• Resenärerna ska betala, bron ska inte subventioneras. Jag delar helt denna uppfattning och det är precis så det är idag. Se tidigare inlägg här Från artikel i Sydsvenskan: "Skånska skattebetalares pengar har i decennier använts i den statliga infrastrukturen. Utöver Öresundsbron kan Citytunneln, utbyggnad av pågatåg nordos, dubbelspår mellan Malmö och Lund med flera nämnas. Enligt den utredning som gjordes av riksdagens utredningstjänst så betalar skåningarna mest pengar per invånare för infrastruktur. Av de 29 miljarder i extern finansiering som mellan 1993-2008 i Sverige användes till infrastruktur har skåningarna stått för 60 procent eller drygt 15000 per invÂnare. Detta kan ställas i relation till de dryga 4000 per invånare som Stockholm bidragit med under samma period."

Media

Sydsvenskan Skånskan

Låt Öresundspendlarna vara ifred: bort med passageavgift på bron

På tisdag röstar Riksdagen om man ska ge Trafikverket rätt att ta ut särskilda passageavgifter på Öresundsbron. Kritiken från skånskt håll har varit både samstämmig och kraftig, se här. I skrivande stund vet vi inte hur utfallet blir.

Infrastrukturministern försvarar sig här och menar att

"Förutsättningarna som fanns inför byggandet av bron har ändrats så mycket att det är rimligt att trafiken tar en större del av kostnaderna. Att regioner, pendlare och företag är med och betalar är på intet sätt unikt utan är idag närmast en förutsättning för att kunna sätta igång med stora infrastrukturpaket. Två exempel är det västsvenska paketet och Förbifart Stockholm."

Som om Öresundsbron inte finansieras av användarna. Undertecknad svarade tillsammans med Pia Kinhult (M) på artikeln, se här

"Skånska skattebetalares pengar har i decennier använts i den statliga infrastrukturen. Utöver Öresundsbron kan Citytunneln, utbyggnad av pågatåg nordos, dubbelspår mellan Malmö och Lund med flera nämnas. Enligt den utredning som gjordes av riksdagens utredningstjänst så betalar skåningarna mest pengar per invånare för infrastruktur. Av de 29 miljarder i extern finansiering som mellan 1993-2008 i Sverige användes till infrastruktur har skåningarna stått för 60 procent eller drygt 15000 per invÂnare. Detta kan ställas i relation till de dryga 4000 per invånare som Stockholm bidragit med under samma period."

Pontus Lindberg illustrerar det tydligt här

De som menar att passageavgiften bör införas för att få tydligare koppling mellan användarnas avgifter för användande av bron och nya satsningar har således negligerat att det redan finns en koppling genom att Öresundsbron finansieras med avgifter.

Unikt projekt skapar jobb för unga inom idrotten

Igår presenterade Region Skåne och Skåneidrotten ett gemensamt initiativ där vi samarbetar i en unik satsning för att skapa fler jobb för unga. Vi är först ut i landet med den typen av projekt som i Skåne ska kallas “Idrotten, unga och jobb”. I projektet ingår både sportföretag och idrottsföreningar. Samarbetet kommer att innehålla en webbaserad matchningsplattform där ungdomar kan matchas mot arbetsgivare inom sportbranschen, till exempel sportföretag och idrottsklubbar. Med denna plattform blir det möjligt att anställa unga idrottsledare eller idrottsutövare som har rätt kompetens för arbetet. Det kan handla om idrottsföreningar som behöver hjälp med kommunkation eller administration vid sidan av styrelsearbetet men det kan likväl vara en butik som säljer hockeyutrustning som nu får möjligheter att ta in extra personal då arbetsbelastningen är som störst.

Flera tidningar rapporterar om detta idag, se sydsvenskan, HD och Sveriges Radio

Fler företagare i vården skapar nya möjligheter

Från och med september 2011 kommer skånska mödrar att själv välja vårdgivare. Genom att pengarna följer patienten ökar inflytandet för patienten och konkurrensen ökar. Jag är övertygad om att denna valfrihetsreform, precis som det har skett på andra områden, kommer att leda till bättre tillgänglighet och möjlighet för fler att etablera sig.

Modellen innebär att det är möjligt att etablera ny verksamhet om man som vårdgivare uppfyller ett antal krav. Men det är inte enbart att trycka på en knapp för att få fler att starta nya företag i vårdsektorn. Därför tar vi nu initiativ till ett projekt som ger fler möjlighet att starta och driva företag inom sjukvården, se

Sydsvenskan

Verksamheten kommer att bedrivas tillsammans med Företagarna Syd, Almi och Vårdföretagarna.

800 000 kronor satsas på projektet.

Presentation av Region Skånes budget för 2011: Satsningar trots ansträngt ekonomiskt läge

Bilden är tagen av Peter J Olsson på Kvällsposten

Idag presenterade femklövern i Region Skåne budgeten för 2011. Ekonomiska oroligheter i vår omvärld (Irland senast), låga löneökningar på arbetsmarknaden och en sysselsättning som inte riktigt vill ta fart gör att skatteintäkterna inte ökar som man skulle önska sig. Vår strategi är att investera och inte spara i detta läge. Budgeten är inte underbalanserad, utan hamnar på noll. Men till skillnad från föregående år kan vi inte lägga undan pengar till framtiden. Målet är att kunna klara av att spara 2 procent under en konjunkturcykel. Det kommer vi att klara för 2010, men inte för 2011 som det ser ut i dagsläget.

Som blivande ordförande i kollektivtrafiknämnden är jag givetvis mest glad över satsningarna på kollektivtrafiken i Skåne. Satsningen på 214 miljoner kronor är nödvändig när resenärerna upplever att det finns brister och inte är tillräckligt nöjda. Som jag har skrivit om tidigare skapar Citytunneln fantastiska möjligheter för att det ska bli fler och kortare restid för resenärerna samtidigt som det skapar en större kapacitet i hela tågsystemet. Under detta året sker det ca 130 miljoner resor och om prognosen och våra politiska satsningar slår väl ut kommer det att ske omkring 180 miljoner resor 2014.

Med Citytunneln blir Triangeln Sveriges andra största station, vilket naturligtvis skapar stora krav på busstrafiken i anslutning till den nya stationen. Därför handlar en del av satsningen på att bygga ut busstrafiken i Malmö. 30 miljoner kronor satsas särskilt för att förbättra informationen till resenärer, att anpassa för personer med funktionsnedsättning och åtgärder för ökad framkomlighet för bussar.

Sjukvården tillförs över 500 miljoner kronor bland annat genom en satsning på sjukvården nära medborgaren och genom införande av kundval för mödrahälsovården. Från och med september 2011 kommer skånska mödrar att själv välja vårdgivare och pengarna följer patienten. Jag är övertygad om att denna valfrihetsreform, precis som det har skett på andra områden, kommer att leda till bättre tillgänglighet och möjlighet för fler att etablera sig.

Idrottens unga jobb; visst kan Zlatan skapa jobb

I egenskap av ordförande i Region Skånes arbetsgrupp för ungdomars inträde på arbetsmarknaden medverkade jag igår på en konferens på temat ”Idrottens unga jobb”. På konferensen medverkade idrottsledare, företagare, kommunföreträdare och arbetsförmedlare.

Jag tror att vi kan använda idrotten som ett sätt att skapa nya jobb och skapa nätverk för ungdomar i jakt på arbete. Den arbetslöse 22-åringen som på dagtid är inskriven på arbetsförmedlingen är samtidigt på kvällen idrottsledare för barn och unga eller själv aktiv idrottsutövare. Idrotten ger också människor viktiga kompetenser. Många idrottsledare runt om i Skåne tar ett stort ansvar för ungdomars sociala utveckling och etablering i vuxenvärlden.

Ungdomar är en viktig resurs för idrottens verksamhetsutveckling och kan tillföra ny och aktuell kunskap i många avseenden. Skånes idrottsföreningar och hela den övriga sportsektorn är en mer omfattande verksamhet än vad man kan tro. Sportbranschen genererar ekonomisk omsättning och skapar arbetstillfällen. Tänk Zlatan och Handbolls-VM. Tänk företag som säljer utrustning till idrottsutövare.

Genom idrotten kan unga människor få nätverk och kontakter och samtidigt utnyttja färdigheter som är gångbara på arbetsmarknaden. Därför startar Region Skåne och Skåneidrotten ett samarbetsprojekt med syftet att skapa 1000 nya jobb för unga i Idrottssektorn.

Citytunneln skapar ett nytt kollektivtrafiklandskap i Skåne

Under några dagar har jag varit på plats på den nationella kollektivtrafikmässan i Stockholm. Där diskuterades allt från den nya kollektivtrafiklagen till hur unga blir mer delaktiga i utformandet av kollektivtrafiken. Mycket stimulerande för mig som blivande regionråd med ansvar för kollektivtrafikfrågor. Jag har fått många nya uppslag och tankar kring hur kollektivtrafiken i Skåne kan bli bättre.

Idag presenteras Citytunnelns effekter på kollektivtrafiken i Skåne. Den förväntas ha en större påverkan på kollektivtrafiksystemet än vad Öresundsbron hade. Här kan man läsa exakt hur effekten blir i en särskild kommun. När beslutet om Citytunneln togs tänkte jag själv i termer av att det var ett "Malmö-projekt", men som framkommer ovan är effekterna mycket positiva i hela Skåne. Dessutom skapar tunneln en större kapacitet i hela tågsystemet i Södra Sverige. Till detta kommer satsningar på lokal busstrafik vid de nya stationerna (Hyllie, Triangeln) i Malmö som skapar hållbara transporter i Skånes största stad.

Den politiska utmaningen handlar nu om att förverkliga satsningarna (nya busslinjer, inköp av tåg, etc) för att förverkliga Citytunnelns potential. På så sätt når vi målen att minska vår klimatpåverkan och knyta ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion.

Media: Sydsvenskan Skånskan SkD