Lärlingslön ger bättre morot för eleven

En lärlingsutbildning a la Danmark är på väg att införas i Sverige skriver Sydsvenskan idag. 


Att kunna utföra större delar av en gymnasieutbildning på en arbetsplats som lärling är en del av den pågående förändringen av gymnasieskolan. Men att - precis som i Danmark - få lön under utbildningen är en viktig del som inte har varit uppe i debatten. Tanken är att gymnasieeleverna kan bli anställda av arbetsgivarna där de praktiserar. Med tanke på hur framgångsrikt det danska lärlingssystemet är känns det bra att vi i Sverige drar lärdom av hur man gör på andra sidan sundet. Jag tror att det är viktigt för eleven att ha en drivkraft att genomgå lärlingsutbildningen, inte minst med tanke på att avhoppen från yrkesutbildningen i Sverige har varit många. 


Enligt Sydsvenskan är både Svenskt Näringsliv och LO kritiska till att införa lön under utbildningen. Jag har svårt att se varför det skulle vara ett problem att eleven får en ekonomisk morot under utbildningen. Målet är dels att yrkesutbildningen ska ha hög kvalitet och dels att elevens koppling till arbetsmarknaden blir bättre. 

Kostnaderna för brister i infrastrukturen motsvarar kostnaden för stadstrafiken i Trelleborg

På Kollektivtrafiknämndens sammanträde i veckan behandlades frågan om resenärernas och skattebetalarnas kostnader för bristande infrastruktur i Skåne. Förra våren visade den statliga myndigheten Trafikanalys i en rapport att samhällskostnaderna för förseningar och trängsel i Sydvästra Skåne uppgår till över en miljard kronor per år. Men förseningarna till följd av bristande statlig infrastruktur påverkar även skattebetalare och resenärer i form av direkta kostnader för ersättningsbussar och ersättningar vid förseningar (kostnader för taxi, bil, etc).

Skånetrafiken har analyserat hur mycket pengar som resenärerna och skattebetalarna betalar för den bristande statliga infrastrukturen. För 2011 rör det sig om 50 Mkr. Den summan är i paritet med hela kostnaden för Stadstrafiken i Trelleborg (56 mkr) eller all regionbusstrafik till och från Lomma och Kävlinge (59 mkr). Det betyder alltså att pengar som skulle kunna användas till att utveckla kollektivtrafiken istället måste användas till ersättningstrafik.

Region Skåne kommer att tillskriva regeringen och Trafikverket kring det orimliga i att vi tvingas betala banavgift även vid de tillfällen då spåren inte fungerar som de ska. Idag betalar Region Skåne för något oavsett om det går att använda eller inte. Det är ungefär som att betala elen, trots att elen stängs av vissa tider på dygnet. 

Det blir ju faktiskt medborgarna och skattebetalarna som får stå för en stor del av notan. Dessutom vore det rimligt att vi får kompensation i form av böter/vite från de berörda aktörerna varje gång de inte klarar av att leverera fungerande spår. 

Nollvision gäller i kollektivtrafiken

Sydsvenskan och även här och här har under några dagar haft en artikelserie om skador i kollektivtrafiken. Jag tycker att det är en bra granskning som visar vikten av att tänka på resenärernas trygghet. Just trygghet är något som resenärerna rankar högt när man frågar om vad som är viktigt i kollektivtrafiken.

På stan var det någon som frågade mig om "en skada om dagen" är mycket eller lite. Omöjligt att veta och eftersom Sydsvenskan inte har jämfört med olyckor för bilister eller cyklister kan man som resenär inte heller jämföra alternativen med varandra. Men det viktigaste budskapet från min sida är att en olycka är en olycka för mycket. Nollvisionen i trafiken omfattar givetvis också kollektivtrafiken.

Hur gör vi då för att öka säkerheten och tryggheten? Att ha egna körfält för bussar är en bra början (när kollektivtrafiken ska samsas med bilar och cyklar ökar givetvis risken för olyckor). Genom att utveckla hur bussar och tåg är utformade (det finns t.ex. ingenting att hålla sig i på pågatågen när man står vid dörrarna) kan en del olyckor förebyggas. Och givetvis att ha rimliga körtider för bussförarna.



Media: Sydsvenskan

A-kassan måste vara till för alla

Idag presenteras nya siffror om medlemskapet i A-kasssan, se DN

Enligt DN var nästan 202 000 personer öppet arbetslösa i november 2011. Av dessa har därmed ungefär 120 000 personer ingen ersättning alls. För den gruppen återstår att leva på familjen eller försörjningsstöd.

Enligt samma tidning är ett skäl att arbetsvillkoret (hur mycket du ska ha arbetat för att vara kvalificerad till A-kassa) har förändrats. Man måste ha arbetat minst 80 timmar i månaden under sex månader. Det innebär att många som arbetat halvtid i sektorer där normalarbetstiden är mindre än 40 timmar per vecka inte får någon ersättning vid arbetslöshet.

Att så många står utanför A-kassan är en anledning att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Men också att se över villkoren för hur man blir kvalificerad för A-kassan.  

Andra bloggar

Thomas Böhlmark 

Studentmedarbetare är här för att stanna i Skåne

När Region Skånes studentråd, där undertecknad är ordförande, träffades förra veckan diskuterades systemet med studentmedarbetare som infördes i Region Skåne under 2011. Syftet är att underlätta övergången mellan studier och arbete, något som jag skrivit om tidigare 


Studentjobb ger kontakt med arbetsgivare inom studenternas utbildningsområde samtidigt som de får lön. Inspirationen är hämtad från Danmark där det funnits under lång tid i såväl privat som offentlig verksamhet, se reportage i Sydsvenskan 


Som initiativtagare till Region Skånes beslut att införa ett studentmedarbetare är jag glad att kunna konstatera att 40 studenter under året har fått möjligheten att vara studentmedarbetare. Enligt en enkätundersökning som presenterades på studentrådet anser 8 av 10 att de har haft relevanta arbetsuppgifter och kan tänka sig att rekommendera Region Skåne som arbetsgivare. Samtliga de avdelningen inom Region Skåne som har haft studentmedarbetare anger att de är nöjda och kan tänka sig att anställa en studentmedarbetare igen. 


När modellen blir en mer naturlig del av Region Skånes verksamhet kommer fler att kunna anställas. Ett problem har varit att sprida kunskapen om jobben så att det finns tillräckligt många sökande med rätt utbildning. Här behöver vi inkludera studentkårer och alla krafter som kan bidra med att sprida kunskapen om modellen. 

Att övergången mellan studier och arbete inte fungerar var något som diskuterades på Studentrådet. Visst skulle man vilja att fler utbildningar har praktik för att fler studenter ska känna att studierna är relevanta. När jag undervisade på universitetet var den vanligaste frågan från studenterna just vilka kunskaper som var viktiga för att kunna få ett jobb senare. Det är i ljuset av detta som systemet med studentmedarbetare ska ses, något som även Stockholms studentkår tar upp. 


Media
SR Sydsvenskan 

Ett Skåne-paket för infrastruktur är bra för Skåne och Sverige

Idag skickar Region Skåne tillsammans med kommunerna i Skåne en skrivelse till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om behovet av ett Skåne-paket för infrastruktur.

Trafikanalys uppskattar att kostnaden för trängsel i Skåne uppgår till över 1 miljard kronor (och den siffran baseras på uppgifter före de två senaste vintrarna). Av de största flaskhalsarna på järnvägen i Sverige finns närmare en tredjedel i Skåne. Det märker vi resenärer av i bristande punktlighet. 

För att skapa större pendlingsmöjligeter (som en del av jobb-politiken) och för att skapa klimatsmarta transporter krävs det stora kapacitetsåtgärder på järnvägen i Sverige och i Skåne. Men ett Skåne-paket behöver också omfatta morgondagens trafiksystem i form av spårbunden trafik (spårvagnar) i Malmö, Lund och Helsingborg och första stegen till superbuss i andra delar av landskapet.  

I Stockholmsområdet och i Västsverige genomförs nu kraftfulla paket med infrastrukturutbyggnader. Även Skåne borde omfattas av ett infrastrukturpaket. Det gynnar hela Sverige, på samma sätt som satsningarna i Stockholm och Göteborg är bra för Skåne. En del på nationell nivå motiverar satsningarna i Göteborg och Stockholm med att de har finansierat en del själva. Men det är inget argument. Skåne har en bred erfarenhet av att medfinansiera infrastruktur. En uppföljning av genomförda medfinansieringsprojekt 1993-2008 visar att Skåne är den region i landet som bidragit i särklass mest till statliga infrastrukturinvesteringar. 

I Malmö pågår diskussioner om att införa trängselavgifter och givetvis borde de vara en del av detta infrastrukturpaket där intäkterna från de miljöstyrande avgifterna används till kollektivtrafiken. Eller varför inte använda en del av intäkterna från broavgifterna från Öresundsbron?

Man kan tänka sig att nästa steg blir att utse en förhandlingsperson som diskuterar med regeringen. Ett annat alternativ är att Trafikverket och Regeringen avsätter särskilda resurser för att arbeta med detta Skånepaket. Vi i Skåne står redo, oavsett hur det går till, så länge resultatet blir mer infrastruktur till Skåne. 

Fyra spår hela vägen in i Lund är en nödvändighet

Den statliga myndigheten Trafikanalys uppskattar samhällskostnaderna för trängsel och förseningar i Skåne till mer än 1 mdkr årligen. Att öka kapaciteten och förbättra punktligheten är en nödvändighet. Men också att ta höjd för framtiden och det behov som framtidens resenärer har.

Region Skåne, Lunds kommun och Trafikverket kommer därför att genomföra en gemensam förstudie av fyra järnvägsspår hela vägen in till Lund (Flackarp-Högevall). Järnvägen i Skåne lider i nuläget av stora kapacitetsbrister och mellan Malmö och Lund finns en av Sveriges största flaskhalsar. Fyra spår mellan Flackarp och Lund skulle därför ha positiva effekter för järnvägssystemet i hela södra Sverige.

Det finns sedan tidigare ett beslut om att bygga fyrspår från Arlöv till Flackarp under 2014-2018). Genom att genomföra en förstudie ökar möjligheterna att investeringen av fyra spår även omfattar sista sträckan in i Lund (Flackarp-Högevall). 

Fyra spår mellan Malmö och Lund förbättrar kollektivtrafiken genom fler avgångar och bättre punktlighet. Det ger i sin tur fler klimatsmarta transporter. Rent konkret möjliggör fyrspår hela vägen in till Lund att vi i framtiden kan öppna en tågstation i Klostergården. 

Media

Skånskan