Personliga vallöften: Jobben, skolan och kollektivtrafiken

Imorgon öppnar vallokalerna. I Dagens Nyheter skriver Behrang Behdjou mycket träffande varför man ska rösta och varför man bör kryssa "sin politiker":

"Jag finner påminnelsen angelägen, så här dagarna före valet, även om det på sätt och vis känns som ett annat sekel att säga det: gå och rösta. Du är viktig. Dina åsikter, tankar och drömmar betyder något. Du är någon. Kryssa en kandidat. Mejla politikern och förklara varför. Skriv: ”Du fick min röst för att jag vill att du under denna mandatperiod ska lyfta frågor som…” 

Jag söker ditt förtroende för att representera dig i Riksdagen och i Region Skåne. Jag kommer att stå upp för ett tolerant Sverige där bildning och rättvisa är ledord. Men jag kommer också kämpa för att bryta ner jantelagen; att den som tar initiativ, utbildar sig, startar företag, tar ansvar på jobbet också har rätt att behålla frukten av sin insats. 

Jag vill se ett samhälle där det betyder mindre varifrån du kommer och mer vart du är på väg. Därför ser jag med oro på att vi idag ser ett samhälle där ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden. Jobben är basen för vår välfärd och vårt välstånd. Att inte ha ett arbete innebär därför inte enbart ofrihet för den enskilde, utan är också en utmaning för samhället.

Jag vill arbeta för:

  

Jobben. Alla kan inte leva på bidrag, men alla kan bidra med något. Människor ska mötas av höga förväntningar på egen försörjning. Lärlingsjobb ger fler vägar till arbetsmarknaden.

Skolan. Klassresan börjar i klassrummet. Sveriges framtid blir inte bättre än våra lärare. Därför behövs högre löner och fler karriärvägar för lärare.

Kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är viktig för jobben och miljön. Rusta upp järnvägen så att tågen går i tid. Under de senaste åren har jag arbetat med att förbättra kollektivtrafiken i Skåne. Men fortfarande fungerar inte järnvägen som den ska och det kräver krafttag på nationell nivå. 

Jag prioriterar jobben, skolan och att tågen ska gå i tid därför att det handlar om viktiga framtidsfrågor för Skåne och Sverige. Jag söker ditt förtroende. 

Fyra spår hela vägen in i Lund är en nödvändighet

Den statliga myndigheten Trafikanalys uppskattar samhällskostnaderna för trängsel och förseningar i Skåne till mer än 1 mdkr årligen. Att öka kapaciteten och förbättra punktligheten är en nödvändighet. Men också att ta höjd för framtiden och det behov som framtidens resenärer har.

Region Skåne, Lunds kommun och Trafikverket kommer därför att genomföra en gemensam förstudie av fyra järnvägsspår hela vägen in till Lund (Flackarp-Högevall). Järnvägen i Skåne lider i nuläget av stora kapacitetsbrister och mellan Malmö och Lund finns en av Sveriges största flaskhalsar. Fyra spår mellan Flackarp och Lund skulle därför ha positiva effekter för järnvägssystemet i hela södra Sverige.

Det finns sedan tidigare ett beslut om att bygga fyrspår från Arlöv till Flackarp under 2014-2018). Genom att genomföra en förstudie ökar möjligheterna att investeringen av fyra spår även omfattar sista sträckan in i Lund (Flackarp-Högevall). 

Fyra spår mellan Malmö och Lund förbättrar kollektivtrafiken genom fler avgångar och bättre punktlighet. Det ger i sin tur fler klimatsmarta transporter. Rent konkret möjliggör fyrspår hela vägen in till Lund att vi i framtiden kan öppna en tågstation i Klostergården. 

Media

Skånskan 

Kompetensförsörjning är en stor framtidsfråga

Idag medverkade jag på Svenskt Näringslivs konferens om kompetensförsörjning i Lund. Ordet "mismatch" förekom under hela dagen och utgör ett av Sveriges stora samhällsproblem. Företagen beskriver att de har svårt att få tillgång till kompetenta medarbetare och ungdomar beskriver hur de inte kommer in på arbetsmarknaden. "Aldrig mötas de två", som det formulerades. Det är ingen nytt fenomen, men ett problem som aktualiserats tydligare sedan 90-talet och som både skapar utanförskap för enskilda, men också gör att ekonomin fungerar sämre (inflationshöjande).

När jag lyssnar på företagare och ungdomar blir jag mer och mer övertygad om det riktiga med att göra om svensk utbildningspolitik. Alla kan inte bli akademiker och därför är lärlingsutbildningar som tydliggör kopplingen till det lokala/regionala näringslivet viktigt.

Flera föredragshållare lyfte fram de många möjligheter som finns i Skåne i allmänhet och Lund i synnerhet. Därför också glädjande att läsa att det rör på sig på Ideon Medicon Village, se Sydsvenskan

Gunnar Wetterberg på SACO framhöll pågatågens betydelse för Skånes utveckling. Jag håller såklart med eftersom bättre kommunikationer gör det enklare för företagare att hitta kompetenta medarbetare.

Bra med spårvagnar i centrala Lund

Alliansen i Lund föreslår att satsningen på spårvagn redan i första skedet ska omfatta centrum, se Sydsvenskan och Skånskan Jag tror att det är rätt tänkt. Troligen blir kostnaderna lägre om man bygger vid ett tillfälle. Dessutom blir attraktiviteten med spårvagn större.

Som jag har skrivit om tidigare under devisen satsa på spårvagnar

"När jag för en tid sedan skulle ta bussen vid Malmö central drabbades jag av det som många andra har varit med om. Jag ser min buss komma, den är 100 meter från hållplatsen men jag får vänta mer än fem minuter innan det är framme vid hållplatsen. Andra bussar står nämligen i vägen för "min" buss, som i sin tur står i vägen för en annan buss. Min erfarenhet illustrerar behovet av spårvagnstrafik (där bussar inte längre är i vägen för andra bussar) och där kollektivtrafiken därmed får en starkare position i stadsmiljön. Det finns också miljövänliga skäl för spårvagnstrafik. I Helsingborg, Lund och Malmö är luftkvaliteten i de centrala delarna inte tillräckligt bra."

Män är väl inga lealösa mähän; det har visst betydelse hur mycket pappa är hemma med barnen

Dagens Nyheter har senaste veckan kört en mycket intresant artikelserie om familjeliv, föräldrarförsäkring och jämställdhet. Jag har inte egna barn (men en underbar Gudson som heter William) och jag känner igen mig i reportaget om familjen Quist i Lund, se här och här

Familjen har löst sin situation så att de delar föräldrarledigheten lika. Reaktionerna har varit helt olika för far respektive mor i familjen:

"På de ställen där Anna, som är 33 år, arbetat har reaktionerna varit något mer kärva. En del äldre kvinnor menar att det inte är bra för barnen att en mamma börjar arbeta så tidigt. Och en del yngre kvinnor tycker att Anna borde ta chansen att vara hemma mer."

Visst är partner och arbetsgivare viktiga faktorer i sammanhanget. Men visst växer det fram en ny kultur och norm bland dagens generation familjer där det ses som en självklarhet att både mamma och pappa är hemma längre perioder med barnet. Min högst ovetenskapliga analys, baserad på vänner och bekanta i omgivningen som fått barn) är att det sällan är ett uttalat jämställdhetsideal som ligger i botten. Mannen stannar inte hemma för kvinnans skull, utan för att mannen själv vill vara hemma med barnet, för att mannen vill lära känna sitt barn och få en bra relation till barnet. Det är givetvis också präglat av en tro på jämställdhet, att jag som pappa också har rätt att vara hemma med mitt barn.

Den vetenskapliga analysen visar emellertid att ett delat uttag av föräldrarledigheten har en positiv inverkan på kvinnans inkomst och karriärutveckling. Nationalekonomen Elly-Ann Johansson studie visar att "När en pappa väljer att ta ut sextio i stället för trettio föräldradagar ökar mammans framtida inkomst med i genomsnitt sju procent". När det gäller pappor finns inte motsvarande samband, deras lön påverkas alltså inte av hur mycket mamman är hemma."

I tidigare inlägg på bloggen argumenterar jag för att föräldrarförsäkringen borde vara individualiserad:

"Precis som alla andra socialförsäkringar är individuella bör även föräldraförsäkringen vara kopplad till individ och inte familj. Det är inte möjligt att överföra sin sjukpenning på någon annan och på principiell grund bör samma sak gälla för föräldraförsäkringen. "

Media och bloggar

Mamma tjänar med om pappa är hemma

Män är väl inga lealösa mähän

Trängselavgifter är bra för miljön, men Maud Olofsson bör hålla tassarna borta från Skåne

Näringsminister Maud Olofsson uttalar sig i dagens Sydsvenskan med anledning av infrastruktursatsningar i Skåne. Ministern vill att det ska införas trängselavgifter för att finansiera mer infrastruktur i Skåne.

Jag är positiv till trängselavgifter. Men inte för att finansiera infrastruktur utan som ett sätt att minska trängsel. Jag tror helt enkelt att det blir mindre trängsel om vi sätter ett pris på trängsel. På samma sätt som att det blir mer arbete om vi har låg skatt på arbete och mindre bilkörande om vi har hög skatt på bensin. Trängselavgifter är en marknadslösning för att hantera problem med trängsel.

Erfarenheten från Stockholm är mycket positiv i detta avseende. Någonting måste göras, vi kan inte sitta med armarna i kors och titta på. En utredning från IBU Öresund pekar mot att trafiken i Öresundsregionen ökar med 50 procent och att godstrafiken dubbleras. Anders Rubin (S) uttalande att Malmö inte har problem med trängsel idag blir märkligt om man tänker hur det kommer att bli i framtiden. Politik handlar ju faktiskt om att ta ansvar för framtiden.

Ska man använda intäkterna till att finansiera infrastruktur måste de såklart användas lokalt, t.ex. till spårbunden trafik i Malmö, Lund och Helsingborg, se här. Intäkter från trängselavgifter i Malmö ska inte användas i hela Skåne.

Signaturen SH på Sydsvenskan uttrycker det väl:

"Att biltullar i Malmö skulle bekosta infrastruktursatsningar i hela Skåne är helt befängt. Kanske kan inte ens politikerna uppe i Stockholm skilja på "Malmö" och "Skåne"? Allting är samma sak här nere?"

Media och bloggar:

Sydsvenskan

HD

Skd