När jag för en tid sedan skulle ta bussen vid Malmö central drabbades jag av det som många andra har varit med om. Jag ser min buss komma, den är 100 meter från hållplatsen men jag får vänta mer än fem minuter innan det är framme vid hållplatsen. Andra bussar står nämligen i vägen för "min" buss, som i sin tur står i vägen för en annan buss. Min erfarenhet illustrerar behovet av spårvagnstrafik (där bussar inte längre är i vägen för andra bussar) och där kollektivtrafiken därmed får en starkare position i stadsmiljön. Det finns också miljövänliga skäl för spårvagnstrafik. I Helsingborg, Lund och Malmö är luftkvaliteten i de centrala delarna inte tillräckligt bra.
Som jag visade igår, se här, har kollektivtrafiken utvecklats på ett fantastiskt sätt i Skåne. Men om vi ska lyckas med målet om en fördubbling till 2020 krävs att vi lockar nya resenärer, de som idag tar bilen till och från jobbet. Spårvagnar är attraktiva eftersom komforten är bra och eftersom spårvagnarna får en "exklusivitet" i trafiken. Som signaturen Filip skriver på SkD.se "Det är bekvämt, miljövänligt och ett förbaskat trevligt inslag i trafikmiljön."
Ja, det kostar stora pengar, uppskattningsvis 3 miljarder i de tre skånska städerna. Men det ska ses som en långsiktig satsning som svarar på frågan hur vi vill bygga framtidens infrastruktur. i framtiden ser jag att kommuner kring Malmö och Lund "kopplar upp sig" på spårvagnsnätet.
Det är motiveringen till att Region Skåne och Malmö, Lund och Helsingborgs kommun går samman i ett samverkansorgan för spårvagnar, se SkD
