Om vikten att politiker är pålästa, exemplet FRA avskräcker.

Idag debatteras FRA-frågan i Sveriges riksdag. Svenska dagbladet gör en undersökning av kunskapsnivån hos beslutsfattarna i Försvarsutskottet, det utskott som ansvarar för frågan, se här

Jag testade själv Svd:s test och fick 3 av 4, trots att jag inte betecknar mig som särskilt insatt i frågan. Nu vet jag inte om det samma frågor, men så svåra är de inte. Jag tror att den låga kunskapsnivån är mycket olyckligt och problematiskt. Människor har nämligen större respekt och förståelse för tagna beslut om politiker är pålästa.

Om jag gör en jämförelse med när vi införde Hälsoval Skåne upplevde jag att en av våra uppgifter i mötet med kritiker var att visa på att politik ibland är komplext och inte svart eller vitt. Det var viktigt att visa att vi som beslutsfattare är medvetna om att ett nytt system kan få negativa konsekvenser, men att vi gör bedömningen att fördelarna ändå överväger.

I min roll som regionråd har jag lagt märke till att det är viktigt att visa att jag är insatt och kunnig, ty annars tas jag inte på allvar.

Min uppmaning till medborgarna är att ställa krav på sina valda politiker. Kryssa personer som man vet kommer att vara insatta i de frågor som de ansvarar för.

Kampen mot gränshinder fortsätter..

Sydsvenskan skriver idag att flera gränshinder håller på att försvinna för Öresundspendlare. Det handlar om att en svensk som arbetar i Danmark att vara kvar i svensk a-kassa.

"En arbetslös Malmöbo som blir timanställd i Danmark kan numera kombinera den inkomsten med utfyllnadsersättning från svensk a-kassa." Det är givetvis otroligt positivt att Öresund ses som en arbetsmarknad, att ersättningar inte är kopplade till vilken sida sundet man arbetar.

Jag upplever att socialförsäkringsminister och skåningen Christina Husmark Persson har ett mycket starkt engagemang för Öresundsintegrationen.

Även om dagens besked ger individen rätt till a-kassa även om man enbart är timanställd på danska sidan finns ett problem i att ersättningsnivåerna är olika. Det är alltså inte raka rör mellan inbetalningar och ersättningar, vilket skapar en osäkerhet för den enskilde. Jag ar tidigare bloggat om behovet att föra över frågorna på EU-nivå, se här

Här är min prioriteringslista på hinder som måste elimineras inom kort:

1. fungerande kollektivtrafik

2. Göra det möjligt att få betald praktik, även om den genomförs på andra sidan sundet.

Skickar brev till DSB First

Idag skickar jag ett brev till DSB First och den danska trafikmyndigheten med anledning av att man beslutat att hoppa över ett antal stationer, se sydsvenskan

Det ska bli intressant att se hur responsen blir. Rimligen bejakar dem min invit om ett möte och en lösning där resenären står i centrum. "Kunden har alltid rätt" som bekant.

Såhär inleder jag mitt brev:

"Jag skriver till Er med anledning av att försenade Öresundståg inte längre stannar vid Tårnby och Örestad i Köpenhamn. Den nya körplanen gör att pendlare måste byta tåg på Kastrup om det är förseningar. Denna förändring har inte fallit väl ut hos Öresundspendlare och som regionråd med ansvar för infrastrukturfrågor i Skåne är jag förvånad över att Ni har sökt en lösning som denna. Det är min förhoppning att vi omgående ska nå en lösning som är bättre ur pendlarnas perspektiv. "

Orimligt agerande av DSB och danska myndigheter!

Sydsvenskan rapporterar om att försenade Öresundståg inte längre stannar vid Tårnby och Örestad i Köpenhamn. DSB Firsts nya körplan gör att pendlare måste byta tåg på Kastrup om det är förseningar.

Vad håller danskarna på med? Det är visserligen kamp på "parken" på lördag, men måste kampen tillämpas i trafiken också? Öresundspendlare ska kunna lita på att tågen stannar på utsatta stationer. Ännu märkligare är att DSB First och den danska trafikstyrelsen genomför detta utan att samtala med Skånetrafiken, som är huvudmannen på den svenska sidan.

Agerandet är fullkomligt oacceptabelt. När man planerar trafik måste man ta hänsyn till resenärerna, oavsett om resan slutar på "fel" sida bron. Politiskt arbetar vi på olika sätt med att involvera danska och svenska kommuner i arbetet med att minska gränserna i Öresund. Vi arbetar också med att göra tekniken på respektive sida mer likvärdig, så att transportsystemen ska hålla ihop. Men vad hjälper det om vi inte samarbetar i praktiken? Vad hjälper det om pendlare inte kan lita på att tågen går i tid?

Jag kommer att skriva ett brev till DSB och den danska trafikstyrelsen och föreslå en träff där danska och svenska trafikhuvudmännen träffas. Det självklara målet är givetvis att hitta en lösning där resenären inte kommer i kläm.

Klarsynt av Jan Björklund: äntligen besked om HH-tunneln

Idag presentera ett mycket glädjande besked. Folkpartiets partistyrelse ställer sig bakom en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.

I sydsvenskan säger Jan Björklund:

" Öresundsregionen kan bli den mest dynamiska tillväxtregionen i Nordeuropa. Förutsättningarna finns. Men förbindelserna över Sundet är avgörande. Det är hög tid att planera för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör."

I Skåne upplever vi ofta att statens företrädare i Stockholm inte förstår Öresundsregionens storhet. 3,7 miljoner medborgare och 25 procent av Sverige och Danmarks BNP finns i regionen. Därför är det glädjande att Jan Björklund så tydligt visar medvetenhet om våra behov.

Jag delar uppfattningen att alternativet att tillåta (last)biltrafik måste utredas och tas i beaktande. En investering i en fast förbindelse kostar gissningsvis mellan 10-15 miljarder kronor och då är det viktigt att bygga långsiktigt där flera trafikslag får utrymme.

Det är en glädjens dag idag.

Media

Sydsvenskan

Strukturomvandling i praktiken, exemplet Sibbhult.

Idag besökte jag Färe Industricenter i Sibbhult. Exemplet representerar strukturomvandling i praktiken. Att fordonsbranschen hamnat i en avgrundsdjup kris har knappast undgått någon. 2006 drabbades den skånska orten Sibbhult. Då beslutade Scanias ledning att lägga ned verksamheten vid växellådsfabriken i Sibbhult. Orten, som var starkt identifierad med Scania-fabriken, upplevde samma undergångsscenarion som nu Trollhättan och delvis Olofström i Blekinge går igenom.

I Sibbhult kunde insatser från Region Skåne och andra offentliga aktörer tillsammans med ett exemplariskt uppträdande från Scanias ledning vända nederlaget till ett föredöme. I Färe Industricenter, lokaliserat på det gamla Scania- området, finns många företag etablerade med hundratals arbetstillfällen. Trots finanskris arbetar idag mer än 200 personer på området.

På mötet diskuterade vi hur gick denna omställningsprocessen till? Vilka verktyg användes? Vad kan vi lära från exemplet Sibbhult i dagens turbulenta kristid?

Jag fick veta mer om hur man vänt den negativa utvecklingen efter Scaniafabrikens nedläggning till en framgångssaga för innovation och miljöteknik. Miljöteknik är ett område där Sverige är en av de ledande och där det finns stora exportmöjligheter. Det var intressant att ta del av företagens tankar om framtiden och de nya verksamheter som etablerat sig.

Exemplet Sibbhult visar också den svenska modellen när den är som bäst. Fackförbunden bejakade behovet av förändring och Scania visade förståelse för behovet av att ge de anställda möjlighet att börja på något nytt.

Staten måste ta ansvar för att bygga ett gasnät

Idag fattar regeringen beslut om att satsa 150 miljoner kronor på biogas som fordonsbränsle. Det är naturligtvis ett välkommet besked. Skåne har förutsättningar att vara ledande inom biogasområdet. Utöver att Lunds universitet har en ledande position inom biogasutvecklingen så är finns det också en god tillgång på råvaror från lantbruket och livsmedelsindustrin.

Det är bra att staten stöttar forskningen och utvecklingen av biogas som fordonsbränsle. Det ligger ett stort allmänintresse i att vi så snart som möjligt kan ersätta oljan med mer miljövänliga alternativ.

De 150 miljoner kronorna är tänkta att sätta fart på industriell produktion av biogas vilket innebär att ett enskilt företag kan få ett bidrag på upp till 25 miljoner kronor. Det långsiktiga målet är att få i gång en storskalig biogasproduktion.

Jag hade dock gärna sett att resurserna hade gått till bygget av ett naturgasnät, snarare än till enskilda satsningar på privata företag. Det räcker inte att stötta teknikforskningen. Det krävs också en betydligt bättre infrastruktur så att det blir lättare för den vanlige medborgaren att använda sig av biogas.

Staten måste bygga ett hyfsat finmaskigt gasnät med god tillgänglighet på den avreglerade gasmarknaden. Genom att koppla systemet till det befintliga naturgasnätet är det möjligt att transportera gasen med minimal miljöpåverkan.

Media

SR SDS SvD