Kunderna i Södra Sverige får betala för stängningen av Barsebäck

Idag träder ordningen med en indelning i elprisområden i kraft. Det betyder att priset sätts efter tillgång och efterfrågan inom respektive område. Det betyder i klartext att elpriserna blir högre i södra Sverige.

Någon anför att det blir precis som med bostadsmarknaden - när utbudet sjunker ökar priserna. Men jämförelsen haltar. Staten bygger inga bostäder,  men har genom politisk beslut (stängningen av Barsebäck) minskat produktionen i södra Sverige och därmed påverkat hur priserna blir.

Dessutom har den statliga aktören, Svenska Kraftnät, som ska säkerställa att det går att flytta el till områden med liten egen produktion (överföringskapaciteten) inte fått tillräckliga muskler att genomföra detta.

Det blir uppenbart att priset för stängningen av Barsebäck börjar bli högt, både för Sverige i allmänhet och Södra Sverige i synnerhet.

SvD, Sydsvenskan, SkD

Lär av Danmarks arbetsmarknad

Allting tyder på att frågan om arbetsmarknaden (Flexicurity och LAS) blir en av de stora stridsfrågorna på Folkpartiet landsmöte nästa helg.  Folkpartiet i Skåne driver i en motion till landsmötet frågan längre än vad Partistyrelsen gör, se bif.fil. Vi har hämtat inspiration från andra sidan sundet där man just nu, med negativ tillväxt, har en arbetslöshet på omkring 4 procent. Det visar att Danmark har en väl fungerande arbetsmarknadsmodell. Sverige har högst tillväxt i Europa men en högre arbetslöshet och grupper som står utanför (ungdomar, invandrare och funktionshindrade).     Vi föreslår införande av "flexicurity". Partistyrelsen föreslår att man ska ställa sig bakom vårt förslag när det gäller "security", d.v.s. trygghetsdelen genom att de föreslår ett höjt tak i A-kassan de första 100 dagarna. Men när det gäller "flex-delen", d.v.s. LAS går man inte hela vägen, utan föreslår att turordningsreglerna ska vara kvar, men baseras på kompetens och inte anställningstid. Därmed bortser man helt från problemet med "utlasning". Trots att arbetsgivaren inte är missnöjd och att den anställde vill fortsätta arbeta hos arbetsgivaren som vikarie så får man inte nya vikariat när man arbetat så länge att man omfattas av LAS.  Det finns en stor kraft i att ge arbetsmarknadens parter större ansvar och befogenheter att hantera arbetsmarknadsfrågor. Före LAS införande på 1970-talet hanterade parterna detta på ett mycket förtjänstfullt sätt.   Media SvD DN

Skånes näringsliv behöver arbetskraftsinvandring

Idag skriver jag tillsammans med Eva Ohlstenius på Företagarna i Sydsvenskan om behovet av arbetskraftsinvandring. Öppna gränser för den som vill komma till Sverige för att arbeta är en riktig hjärtefråga för mig. 
Saxat från artikeln:

"Ny statistik från Migrationsverket visar att sedan den nya lagen kom till har närmare 2 500 personer från länder utanför EU kommit till Skåne för att arbeta. Det är jobb som annars inte hade blivit utförda. I skarp kontrast till myten om att det enbart handlar om utländska bärplockare på skånska fruktodlingar står det faktum att mer än en fjärdedel av dem som kommit hit för att arbeta är högutbildade. Det handlar om personer som arbetar som dataspecialister inom IT och telekom, eller som ingenjörer eller arkitekter på skånska företag."

"Erfarenheten från de friare reglerna om arbetskraftsinvandring visar att Sverige har tagit ett första steg för att ge fler möjlighet att invandra hit och bidra till svensk tillväxt och välfärd. Men vi behöver göra mer om Sverige och Skåne ska kunna locka till sig kompetent arbetskraft. En outnyttjad resurs är de utländska studenter som idag efter avslutade studier och examen från Lunds universitet eller Malmö högskola tvingas vända tillbaka till hemlandet, trots att de ser en framtid i Sverige. Det måste bli enklare för gäststudenter att stanna och arbeta i Sverige. Gäststudenter bör efter avslutade studier automatiskt beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd för att kunna stanna i Sverige och söka arbete under sex månader."

Sverige har mycket att lära av den danska arbetsmarknadsmodellen

Idag är det val i Danmark. Oavsett valutgång finns det ett antal intressanta saker att notera. Mycket tyder på att efterlönen i Danmark kommer att fösvinna, det är inte en dag för tidigt. Trots att Danskarna brottas med svag tillväxt är arbetslösheten låg, se DN och det är svårt att hitta europeiska länder med en lägre arbetslöshet. Trots bristande konkurrenskraft för danska företag, en bostadsmarknad präglad av prisfall har sysselsättningen inte påverkats på samma sätt som i andra europeiska länder. Det vittnar om att den danska modellen med "flexsecurity" i kombination med lärlingsutbildningar fungerar mycket bra. i Sverige har vi mycket att lära av Danmark när det gäller hur man bygger en bra arbetsmarknad.

Media
DN, Sydsvenskan

Det behövs nya sätt att finansiera infrastruktur

Att satsningar i infrastruktur är bra för tillväxten och konkurrenskraften på längre sikt är det få som ifrågasätter. Men frågan är hur staten ska hitta pengar för att kunna satsa mer. Assar Lindbeck föreslår på DN Debatt att "Ett sätt vore att rusta upp den eftersatta infrastrukturen med hjälp av intäkter från försäljning av statliga företag". 


Det är ingen dum tanke, som fler gillar, se Liberaldemokraterna  Idag tillåter inte reglerna att infrastruktur lånefinansieras. Det finns en del som menar att reglerna bör luckras upp, men då finns risken - precis som Lindbeck antyder - att förtroendet sjunker när en kraftig lånefinansiering ger budgetunderskott.  


Detsamma kan även gälla för kommuner. Om man är mån om en lokal infrastrukturinvestering som inte helt täcks av statliga medel bör man sälja egendom i form av kommunal bolag för att satsa i lokal infrastruktur. 

Kompetensförsörjning är en stor framtidsfråga

Idag medverkade jag på Svenskt Näringslivs konferens om kompetensförsörjning i Lund. Ordet "mismatch" förekom under hela dagen och utgör ett av Sveriges stora samhällsproblem. Företagen beskriver att de har svårt att få tillgång till kompetenta medarbetare och ungdomar beskriver hur de inte kommer in på arbetsmarknaden. "Aldrig mötas de två", som det formulerades. Det är ingen nytt fenomen, men ett problem som aktualiserats tydligare sedan 90-talet och som både skapar utanförskap för enskilda, men också gör att ekonomin fungerar sämre (inflationshöjande).

När jag lyssnar på företagare och ungdomar blir jag mer och mer övertygad om det riktiga med att göra om svensk utbildningspolitik. Alla kan inte bli akademiker och därför är lärlingsutbildningar som tydliggör kopplingen till det lokala/regionala näringslivet viktigt.

Flera föredragshållare lyfte fram de många möjligheter som finns i Skåne i allmänhet och Lund i synnerhet. Därför också glädjande att läsa att det rör på sig på Ideon Medicon Village, se Sydsvenskan

Gunnar Wetterberg på SACO framhöll pågatågens betydelse för Skånes utveckling. Jag håller såklart med eftersom bättre kommunikationer gör det enklare för företagare att hitta kompetenta medarbetare.

Gräddfil för kollektivtrafik är bra oavsett om det är spårvagn eller buss

Idag skriver Jonas Eliason mfl i DN på temat att bussar är bättre än spårvagnar i Stockholm. Vi känner igen debatten sedan i somras när Bussbranschen och Volvo presenterade en rapport med en liknande slutsats, se tidigare inlägg här

Eliason mfl:

"Ge stombussarna den prioritet på vägen de var tänkta att få, och sätt in fler turer under rusningstrafiken. Högre prioritering för busstrafiken kan ge mycket stora förbättringar i rusningstrafik till en bråkdel av investeringskostnaden för spårväg. Dessutom går det att genomföra omedelbart, och inte 2030."

Det är helt riktigt att kritisera Stockholms stad för att man inte prioriterar busstrafikens framkomlighet i stadsrummet. En liknande kritik bör riktas mot Malmö där hastigheten för stadsbussarna är alldeles för låg. Men är bristande framkomlighet för bussen ett skäl för att buss alltid är bättre än spårvagn? Nej, inte alls. Erfarenheten från Lundalänken i Lund är just att en gräddfil för bussen leder till en kraftig resandeutveckling. Men erfarenheten är också att man kan kommer till en punkt när bussarna är i vägen för varandra och behöver en kollektivtrafiklösning mer högre kapacitet, som i det fallet stavas spårvagn.

Media: SvD DN