Medborgardialog stärker demokratin

Igår medverkade jag på en demokratidag om medborgardialog. Region Skåne har sedan några år tillbaka särskilda beredningar som arbetar med att föra medborgardialog. Fördelen är att politiker kan samtala samtidigt som partisjalarna lämnas hemma. Jag tror att en sådan dialog blir mer konstruktiv och det är enklare att få till stånd samtal när medborgarna inte pratar med en "parti-politiker" utan mer allmänt.

Jag har tidigare skrivit om behovet av att utveckla demokratin på temat " Dialog stärker demokratin" och på bloggen från möte i Trelleborg

"Alltför ofta har medborgardialogen ägt rum utifrån att politiker har en samhällelig penningpåse som skall delas ut till olika intressenter. Det politiska samtalet reduceras till en dialog mellan givare och mottagare. Istället borde vi försöka skapa en förutsättningslös dialog där politiker och medborgare är jämbördiga. Det är en politikerroll som är anpassad till den medvetne medborgarens krav och nya generationers förväntningar."

Kritiker menar att detta arbetssätt riskerar att sudda bort de ideologiska skiljelinjerna och att ansvarsutkrävande kan försvåras.

Men intrycket är att uppsökande aktiviteter och en förutsättningslös dialog inte begränsar medborgarnas benägenhet att vilja rösta utifrån ideologiska utgångspunkter på valdagen. Det är min övertygelse att en ökad medborgardialog leder till ett ökat förtroende för demokratin som helhet, vilket i sin tur ökar viljan att använda sin rösträtt.

Aktiva politiker i Region Skåne

Kristianstadsbladet har gått igenom alla yrkanden och debatter från Regionfullmäktige de senaste fyra åren. Tydligen är undertecknad ganska aktiv. Jag blev lite överraskad, ty ofta hejdar jag mig från att gå upp i debatten när det mesta redan är sagt.

Granskningen visar att en väldigt hög andel har varit uppe i talarstolen någon gång. Det är positivt och det tycks skilja sig en del från hur det fungerar i kommunerna, se här. Jag kan tänka mig att en förklaring är att många av de som sitter i regionfullmäktige är vana talare från kommunfullmäktige i hemkommunen. En annan förklaring kan vara att det är en väldig bredd på frågorna så att man som ledamot känner sig manad någon gång under mandatperioden.

De tre viktigaste besluten under mandatperioden:

• Utbyggnaden av E22 till motorväg. Den gör att vi skapar goda kommunikationer för hela Skåne. Utbyggnaden stärker kollektivtrafiken eftersom framkomligheten även ökar för busstrafiken.
• Hälsoval Skåne. Det är en jättesatsning på sjukvården nära medborgaren, som dessutom ger den enskilde och de som arbetar i vården mer egenmakt.
• Alla beslut som rör etableringen av forskningsanläggningarna ESS och Max Lab IV. Det betyder massor för Skåne i allmänhet och för Lund i synnerhet. Vi har beslutat att Region Skåne ska stötta finansiellt på lite olika sätt. Någon gång genom att Region Skåne har köpt mark, en annan gång som direkt finansiering av Max Lab IV.

Det är positivt att media granskar vad vi som politiker gör i de politiska församlingarna. Granskningen är viktig för att medborgaren ska ha möjlighet att följa "sin ledamot". Man är inte en bättre ledamot bara för att man är uppe i talarstolen. Men det är viktigt att demokratin bärs upp av många ambassadörer och att ledamöter känner ett ansvar att stå upp för sina frågor. Även i talarstolen.

Grekland lär oss att politiker inte kan spela monopol med skattepengar

Grekland är på allas läppar idag. Såväl nationalekonomen Anders Åslund som Folkpartisterna Olle Schmidt/ Carl B Hamilton skriver på temat att Sverige och de nordiska länderna bör visa vägen och ta ett större ansvar, se DN och SvD

Det är inte Eurons fel att det brister i Grekland och andra länder, utan nationella politiker som inte följer de regler de själva varit med och beslutat om. Att strunta i reglerna när man spelar monopol vid köksbordet är en sak, en annan när det handlar om staters ekonomi. Förhoppningsvis är väljarnas dom hård över politikerna.

Jag välkomnar särskilt förslaget att lägga till nya regler om åtgärder mot finansiell instabilitet och förebyggande åtgärder mot gränsöverskridande bankkriser i stabilitetspakten. Ett av globaliseringens tydligaste kännetecken är att finansiella bubblor sprider sig och får effekter globalt. Det är en tydlig lärdom av kraschade amerikanska storbanker 2008. Det betyder att vi inte enbart bör fokusera på den "reala ekonomin", utan lägga lika mycket fokus på finansiella marknader. Det bör visa sig i reglerna för Euron.

Det är lätt att som svensk och nordbo slå sig för bröstet och säga "hurra vad bra vi är". Sanningen är den att Sverige och Danmark på 80 och 90-talet gick igenom ett liknande stålbad som flera europeiska länder gör idag (även om det handlade om strukturella förändringar snarare än fuskande). Vi har lärt oss av våra tidigare synder och det är rimligt att vi delar med oss av våra lärdomar. Men det kräver ett mer aktivt svenskt deltagande i det europeiska samarbetet. Och det kräver att EU går i en mer federal riktning, med större befogenheter för EU att straffa de som missköter sig och att ta ansvar för delar av den ekonomiska politiken. I gengäld leder det till en mer integrerad europeisk ekonomi, ökad handel och en starkare position för Sverige och Europa i världen.

Media och bloggar

Mats Engström

SvD

DN

Erixon

flutetankar

Tidigare inlägg på samma tema:

Euron handlar om hur vi ser på Europa

Euron ser till att länder tar itu med problemen