Euron ser till att länder tar itu med problemen

Stefan de Vylder skriver idag om euroområdets utmaningar i samband med krisen i Grekland. De Vylder är sedan länge skeptiker till euron. Tesen i artikeln är att Sverige inte behöver euoron, utan att euron behöver Sverige. Och problemet i det sammanhanget är att svensk ekonomi är för stark.

"Är det något som EMU:s problemländer bör betacka sig för är det att få en ny medlem i klubben som har en starkare ekonomi än de själva."

Utvecklingen i Grekland illustrerar onekligen att det på kort sikt är problematiskt att valutan inte kan nedvärderas. Men som Ekonomistas visar (se ovan) har den gemensamma valutan stabiliserat inflationen.

"Genom att grekerna nu har ett effektivt sätt att skydda sina tillgångar tvingas den grekiska staten — troligtvis för första gången — att hantera sina underskott på det självklara sättet; genom att sänka utgifterna och höja skatterna."

Som jag har skrivit om tidigare handlar det om euron om vilket europa vi vill ha. Ur ett politiskt perspektiv är det svårt att tro att Euron skulle minska Sveriges inflytande i EU. Ytterst handlar det om vi vill vara aktiva i samarbetet eller inte. Jag tror på ett starkt Europa där Sverige spelar en viktig roll och tar gemensamt ansvar för Europas utveckling.

För Greklands vidkommande är det rimliga att hantera sina ekonomiska problem och inte skjuta problemen på framtiden. På samma sätt som Danmark gjorde på 80-talet och Sverige på 90-talet.

Dags att ta ansvar för LAS

Säg LAS och alla ryggmärgsreflexer utlöses. På ena sidan de som ser borttagande av turordningsregler som första steget mot borttagande av alla fackliga rättigheter. På andra sidan de som skyller arbetslösheten på stela arbetsmarknadslagar, där turordningsregler står i centrum för attackerna.

Hur ligger det egentligen till? Och hur skulle ett alternativ till LAS kunna se ut?

Per T Ohlssons krönika i dagens sydsvenskan är insiktfull och ger flera svar på frågorna.

"Även om kritiken mot las inte sällan framstår som överdriven, är lagen ett bekymmer. Den har lett till att friktionen mellan parterna på arbetsmarknaden ökat. Samtidigt har ekonomin globaliserats och behovet av flexibilitet växt. Svensk arbetsmarknad behöver mer av rörlighet, mindre av instängnings- och utelåsningsmekanismer. Problemet med las är därför, kort sagt, att lagen finns."

Per T Ohlssons tes ligger i linje med det som arbetslivsforskare som t.ex. ekonomhistorikern Christer Lundh argumenterat för i olika sammanhang. Det är viktigt att hitta en arbetsmarknadsmodell som är anpassad till dagens globaliserade tjänsteekonomi. Det är naivt att tro att lagar utformade i Stockholm kan vara anpassade till alla segment på arbetsmarknaden, se tidigare inlägg här. Den rimliga slutsatsen vore att parterna själva tog ett större ansvar och att det därmed kan se olika ut i olika branscher och för olika grupper. Kanske ser vi äntligen sådana tendenser, se SvD

Från politiskt håll är den bästa strategin att stå fast vid budskapet "Kom överens om en ny arbetsrätt, annars lagstiftar vi", se här

LAS (turordningsreglerna) är inte problemfria. Nationalekonomen Per Skedinger visar i en sammanställning av det internationella forskningsläget att "ett starkt anställningsskydd inte tycks påverka den genomsnittliga nivån på sysselsättning eller arbetslöshet, men att marginalgrupper på arbetsmarknaden missgynnas i förhållande till kärngruppen av anställda."

Den centrala uppgiften för arbetsmarknadens parter är att öka möjligheterna för outsiders. Regeringen borde ta initiativ till en diskussion om hur utbildningssystem, arbetsrätt och näringspolitik kan anpassas för att ge fler ungdomar och invandrare chansen.

Sifferdribblande förvillar debatten!

En av de märkligaste debatterna den senaste veckan var den om statsministerns användande av statistik över sysselsättningen. Statsministern hade fått ett felaktigt underlag från departementet och medgav detta ganska omgående. Nu visar det sig att Reinfeldt inte var så fel ute.

Under 2009 var 40 000 fler i åldrarna 16-64 år sysselsatta jämfört med 2006, då regeringen tillträdde, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), se SvD och DN

Inför förra valet argumenterade alliansen för att Sverige borde använda samma grund för statistiken som EU använder. Det är nu gjort. Och den visar att sysselsättningen är konstant eller har ökat, beroende på vad vi mäter. Givetvis bidrar den kraftigt minskning av sjukskrivna till att "de som vill ha ett arbete, men saknar ett sådant" (utanförskapet) är färre.

Bergh pekar på att det är svårt att hitta det perfekta måttet, men förespråkar "antalet arbetade timmar satt i relation till befolkningen i arbetsför ålder." Tyvärr inte denna statistik tillgänglig på SCB:s hemsida.

Den intressanta frågan för väljaren är givetvis vem man tror är bäst på att hantera svallvågorna av den globala finanskrisen. Är högre skatter på arbete rätt väg att gå?

Seved Monke

Rasmus Jonlund

Per Altenberg

Leder handel till demokrati?

Jag fastnade igår kväll framför korrespondenterna på svt

Programmet visar hur svensk övervakningsutrustning säljs till diktaturen Libyen. Om man bortser från att det är svårt att verifiera hur "smutsigt" regeringen och företagen agerar i sin relation med diktaturer så aktualiserar programmet ett antal viktiga frågeställningar:

Leder handel till att stater går i demokratisk riktning? Vilket ansvar har demokratier att utöva påtryckning i demokratisk riktning? Jag har tidigare skrivit om Kina och Google, se här och här

Second Opinion intervjuar olika forskare och konkluderar att bojkott knappast är ett bra redskap.

Örjan Sjöberg, professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm:

"Det leder kanske inte direkt till demokrati, men det skapar i allmänhet ett mycket större utrymme för människor i sin egen vardag att ta egna beslut. Detta är ett viktigt första steg. "

Insikten att handel inte per automatik leder till demokrati (t.ex. Kina och Singapore) betyder inte att vi ska sluta handla. Men det ställer krav på att vi som konsumenter ställer krav på mänskliga rättigheter. Kapitalismen är inte värderingsfri.

För egen del handlar det också om känslor, om att det känns fel att köpa en skjorta "made in China" eftersom det för mig upplevs som en bekräftelse av ett ruttet politiskt system. Tyvärr ä rmarknaden för kläder som är fair trade producerade inte så välutvecklat, med något undandtag, se righteous fashion

Kaos i trafiken: Vems är felet?

Det har inte undgått någon att snökaoset ställer till det för trafiken i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet. Även andra nordiska länder är drabbade, se DN

Människor visar stor förståelse för att den extrema vädersituationen får effekter på framkomligheten för tåg och bussar, se sydsvenskan I Skåne försvåras situationen inte enbart av vädret, utan också av den lägre kapaciteten till följd av byggandet av citytunneln.

Alla gör sitt yttersta för att hantera situationen. Men i mediedramaturgins natur ligger att hitta syndabockar. Och tyvärr spär en del politiker på den bilden. Infrastrukturminister Åsa Torstensson skyller på den tidigare S-regeringen och Socialdemokraten Lena Hallengren på nuvarande regeringen, se här. Suck!

Jag ska ge ministern rätt på en punkt: medel till underhåll har varit otillräckliga. Spåren bör klara snö. Hur når vi dit?

Jag menar att vi bör höja banavgifterna så att Banverkets omfång kan öka. I ett internationellt perspektiv har Sverige mycket låga banavgifter, vilket givetvis påverkar banverkets möjlighet att hålla uppe kvaliteten på spåren. Höj avgifterna, under förutsättning att avgifterna inte behöver betalas om spåren är ur funktion. Idag betalas en avgift oavsett om spåren går att använda. Det ger märkliga incitament.

Men det är tyvärr en lång väg att vandra. I Skåne har vi under arbetsnamnet "kraftsamling Öresund" tillsammans med banverket arbetat med att förbättra punktligheten. Trots stora insatser har vi enbart rört på ytan kring problematiken med teknisk kapacitet.

Medborgaren ska kunna lita på att tågen avgår och kommer fram i tid. Ibland fokuserar vi på regional och lokal nivå väldigt mycket på kommande (nya) infrastrukturprojekt och klagar på att regeringen prioriterar drift och underhåll framför nya projekt. Men problemet är inte den stora fördelningen till underhåll, utan att den totala kakan till infrastruktur är för liten.

Infrastruktur är en av statens viktigaste uppgifter. Den här vintern visar med tydlighet att det behövs en kraftsamling för att förbättra underhåll, samtidigt som nya projekt kan förverkligas.

Media och bloggar

DN

DN2

Region Skåne visar positivt resultat för 2009

Idag presenteras det preliminära bokslutet för Region Skåneår 2009. För tredje året i rad uppnås ett överskott samtidigt som produktionen ökar. I korthet:

Resultat 2009: +295 mkr
Ackumulerat resultat 2007-2009: +1372 mkr
Vårdproduktion 2009: + 3,5%

Som framgår av bilden ovan är den mest anmärkningsvärda förändringen att kostnaderna är under kontroll. Trots att antalet resurser, d.v.s. arbetade timmar ökade med någon procent. Det har inte skett några varsel och uppsägningar, till trots.

Att skatteintäkterna sjunker så kraftigt är en effekt av finanskrisen. För skatteintäkternas vidkommande är löneutvecklingen särskilt viktig och den har fått sig en törn under krisen. Regeringens statsbidrag bidrar till att vi inte behöver skära i välfärdens kärna.

Media och bloggar

Sydsvenskan

HD

femklövern

Young urban movement project: Som draknästet, utan TV-kameror

I fredags beslutade Regionala Tillväxtnämnden att stötta projektet YUMP (Young urban movement project), se länken

Det här är ett jättentressant projekt. Som Draknästet, men utan TV-kameror.
Ett 20-tal ungdomar som bor i förortsområden väljs ut i projktet och varje blivande företag får stöd från näringslivet (marknadsundersökningar, kommunikationsbyråetc) som om de vore ett företag med sådana resurser. Deloitte, KPMG, Mannheimer & Swartling är med från näringslivet.

En liknande verksamhet finns redan i Botkyrka och kommer nu att startas i Malmö och Helsingborg. Erfarenheten från Botkyrka är väldigt positiv. Totalt satsas 4 Mkr med pengar från kommunerna i Helsingborg och Malmö utöver de pengar som kommer från Region Skåne. På sikt är tanken att verksamheten ska vara självfinansierad, genom att entreprenörerna betalar tillbaka när deras företag växer.

Jag tror mycket på detta. Det är inte arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa, utan riktar sig till unga människor med kreativa tankar och entreprenörskap. Problemet är ofta bristen på nätverk. YUMP försöker hantera dessa problem.

Alla är dock inte för projektet. Sverigedemokraterna, som är representerade i nämnden, röstade emot. Vi ska jaga utanförskapet, inte invandringen. Politiska initiativ som syftar till att lösa problemet med bristande integration motarbetas alltid av Sverigedemokraterna under parollen "det diskriminerar svenskar". Men den kritiken håller inte. YUMP riktar sig nämligen till alla i förortsområden och är inte baserat på om du eller dina föräldrar är födda i ett annat land. Och när blir man egentligen svensk enligt Sverigedemokraterna? Zlatan är ju inte riktigt svensk i SD:s tappning.