fredag 8 januari 2010

Jobbskatteavdraget och arbetsgivaravgifter på lönebeskedet



Tabellen är från Riksrevisionens rapport 2009:20 och saxad från Ekonomistas

Vid årsskiftet trädde det fjärde steget i jobbskatteavdraget i kraft. Tjänar man 23000 kronor i månaden och har en genomsnittlig kommunalskatt betalar man 24 procent mindre i inkomstskatt i år än vad man gjorde före jobbskatteavdragen. Sänkt skatt på arbete är ett viktigt recept för att öka drivkraften att arbeta och att stärka arbetslinjen, se tidigare inlägg här

Riksevisonens rapport uppmärksammar att kunskapen om jobbskatteavdraget bland allmänheten är lågt. Att kunskapen är låg bland ungdomar är kanske att vänta, men att mindre än hälften av de sysselsatta känner till reformen är anmärkningsvärt. Det är problematiskt eftersom kännedom om skattesänkningen är en förutsättning för att de som inte har arbete ska uppleva att det lönar sig mer att arbete.

Tyvärr känns detta igen sedan tidigare. Regeringen har varit dålig på att informera. När alliansregeringen beslutade om skattesänkningarna tog det en väldig tid innan de gjorde det möjligt för den enskilde att se hur sin egen inkomst påverkades. Det är t.ex. en privatperson som står bakom jobbskatteavdrag.se där jag som medborgare kan skriva in min inkomst och få fram min skattesänkning.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att starta informationskampanjer. Det är inte fel, men jag är inte säker på att det ger full effekt. För att förtydliga skattetrycket för medborgaren är nästa steg att informerna om arbetsgivaravgifter på lönespecifikationen. Det tillämpas redan i Region Skåne och borde så göras generellt på arbetsmarknaden.

I en kommentar på Ekonomistas bidrar "Micke" med följande fiktiva (men realistiska) exempel:

Arbetsgivarens kostnad: 40 000
Varav sociala avgifter: 10 000
Varav kommunal- och inkomstskatt: 9 000
Att utbetala: 21 000

Total skatteprocent: 47,5%

Marginalskatt: 63%



Media och bloggar