onsdag 6 januari 2010

Vårdnadsbidrag slår fel, exemplet Norge


Hur stärker vi arbetslinjen? Hur får vi fler människor i arbete? Det är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Flera steg har tagits i rätt riktning. Skatten på arbete har sänkts. I synnerhet för låg - och medelinkomsttagare är effekten mycket tydlig. Det lönar sig helt enkelt mer att arbeta än vad det gjorde tidigare. Ett annat recept för att stärka sysselsättningen är att få de som befinner sig på arbetsmarknaden att stanna kvar. Den enskilde har idag rätt att stanna kvar till 67 och den ekonomiska moroten för att göra så är mycket stor tack vare skatteavdrag.

Mitt i denna arsenal av åtgärder som ökar arbetsutbudet har regeringen beslutat om att inrätta ett kommunalt vårdnadsbidrag. Under rubriken "vårdnadsbidraget ökar i invandrartäta förorter" skriver Dagens Nyheter om hur vårdnadsbidragit minskar arbetsutbudet bland utrikes födda kvinnor. Från artikeln: "I Spånga-Tensta i Stockholm har antalet föräldrar som beviljats bidrag mer än fördubblats, från 61 stycken 2008 till 135 i fjol."

Det varnade de folkpartistiska riksdagsledamöterna Carl B Hamilton och Birgitta Ohlsson redan för redan 2006, se här
Saxat från deras artikel:
"Klyftan mellan svenskar och invandrare har fördjupats under de gångna tio åren. Invandrarkvinnor är överrepresenterade bland arbetslösa. Dessa kvinnor har ofta en svag ställning på arbetsmarknaden, är ofta lågutbildade och riskerar genom ett kommunalt vårdnadsbidrag att ytterligare stängas in i hemmet och i praktiken försvåra för studier, skapa en egen yrkesidentitet och lära sig svenska."

DN:s granskning och Hamilton/Ohlssons artikel ligger i linje med en norsk studie "Incentives to Work: How Sensitive is the Labour Supply of Non-Western Immigrant Mothers to Changes in Economic Incentives?" som presenterades på European Society for Population Economics 2009 av Schone/Hardoy, se här. Studien är en vetenskaplig utvärdering av Norges försök med vårdnadsbidrag och visar således på förödande effekter på arbetsutbudet, i synnerhet bland kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis utrikes födda kvinnor.

Jag är ingen förespråkare av att alla går i förskola från tidig ålder. Men jag menar att det är viktigt att våra skattesystem och välfärdssystem är utformade så att det lönar sig att arbeta och att människor står till arbetsmarknadens förfogande. Det finns givetvis en jämställdhetsaspekt när det gäller vårdnadsbidraget. Ekonomiskt är det den med lägst inkomst som "tjänar" på att vara hemma med bidraget, vilket i de flesta fall är en kvinna. Vi vet från forskningen att kvinnor förlorar i löneutveckling jämfört med män i samband med barnafödande.