Satsning på studenter i Skåne

Bilden är tagen Fredrik Grubb och hämtad från Femklöverns blogg

Idag presenterade Vi i femklövern fyra förslag för att stärka Skåne som en utbildningsregion genom satsningar på studenter. En högre utbildningsnivå är en av de stora utmaningarna i Skåne under de kommande åren. Förslagen:

1. Utökad studentrabatt från dagens 20 procent till 30 procent
2. Inrättandet av 100-150 Studentmedarbetare i Region Skåne.
3. Bildande av ett regionalt studentråd
4. Satsning på att motarbeta studenters ohälsa genom ökat samarbete med studenthälsan.

Jag har i ett tidigare inlägg Studentmedarbetare inrättas i Region Skåne beskrivit förslaget om studentmedarbetare, som undertecknad är arkitekten bakom. Jag har själv varit studentmedarbetare i ett svenskt-danskt forskningsprojekt.

"Studentmedarbetarsystemet kännetecknas av att det ger studenter kontakt med arbetsgivare inom studenternas utbildningsområde samtidigt som de får lön. Statsvetare kan t.ex. jobba inom politiska organisationer eller myndigheter medan en ingenjör t.ex. kan jobba för ett tekniskt konsultföretag. Den typiska arbetstiden är 10-15 timmar i veckan. Det är viktigt att framhålla att studentmedarbetare inte utför praktik som en del av sin utbildning utan att det är ett vanligt studentjobb med lön som även ger arbetsplatsen ett mervärde."

Studentmedarbetarsystemet i Region Skåne kommer att rikta sig till studenter som har läst minst 60 högskolepoäng. Lönen är avtalsmässig.

I Danmark finns systemet på hela arbetsmarknaden, såväl i privat som offentlig sektor. Glädjande nog har Folkpartiet i Skåne beslutat att vi ska arbeta för att detta inrättas i Skånska kommuner. Nu är det bara det privata näringslivet kvar.

Media

Sydsvenskan SR

Visst är Sverige fantastiskt, men mer finns att göra!

Under sommaren har jag tittat på reprisen av programmet Världens modernaste land med Fredrik Lindström i spetsen. Det är ett helt fantastiskt program. Det har också fått mig att inse att jag verkligen tycker om Sverige. Begrepp som öppenhet, jämställdhet, tillit och solidaritet träffar in på beskrivningen av det avlånga landet i norr.

Därför blir jag onekligen lite stolt när Newsweek rankar Sverige som ett av världens bästa länder att leva i. Det verkar även gälla pensionärer, se här . Rapporten i Newsweek visar att vi hamnar på prispallen när det gäller hälsa (bronsplats) och politisk miljö (guld). Den stora förbättringspotentialen handlar om utbildning där vi hamnar på en 19e plats. Dagens förslag om att inrätta spetsutbildningar i skolan känns därför som välkommet, se SvD och Sydsvenskan

Förslaget:

"En spetsutbildning innebär att eleverna får fördjupa sig inom ett ämne, och kan till exempel innebära att högstadieeleverna får läsa in gymnasiekurser. Förslaget innebär att eleverna på spetsutbildningarna "i princip" kan läsa in hur mycket som helst av gymnasieskolans kurser i förtid."

Jag förstår inte riktigt varför detta anses vara så kontroversiellt. Det är viktigt att skolan ser alla elever. Även de som är studiebegåvade.

Ett annat problem i Sverige är att utrikes födda inte kommer in på arbetsmarknaden. Nyamko Sabuni presenterar idag sin bok där hon argumenterar för lägre ingångslöner, se Sydsvenskan och SvD Förslaget ligger helt i linje med vad forskningen visar. Per Skedinger skriver på Newsmill:

"De svenska minimilönerna tillhör de högsta i världen och främjar därmed inte sysselsättningen. Dessutom försämras framför allt möjligheterna för ungdomar och invandrare av ett starkt anställningsskydd, medan personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden gynnas."

Tidigare inlägg på bloggen

Outsiders på arbetsmarknaden måste stärkas

Media

Sydsvenskan SvD DN

Subventionerad vård till papperslösa fungerar; se på Skåne

Frågan om subventionerad vård till papperslösa och gömda har efter ett inlägg i DN från Folkpartisterna Birgitta Rydberg och Christoffer Fagerberg. Liberala ungdomsförbundet i Stockholm har haft en kampanj där man samlat namnunderskrifter.

I Region Skåne beslutade vi 2008 att ge subventionerad vård till papperslösa och gömda

Jag skrev tillsammans med Gilbert Tribo om saken i aftonbladet:

Beslutet ger en tydlighet kring vad som gäller för vårdpersonal i dessa frågor.

"Ska en sjuksyster – som är utbildad för att ge bästa möjliga vård – behöva ta på sig rollen som kreditbedömare och avgöra om en person har tillräckligt med pengar för att få hjälp?"

Sverigedemokraterna gormade om en kommande invasion av ”vårdturister” som skulle sänka Region Skånes budget. Nu blev det inte så. Vården för de gömda flyktingarna blev mycket billigare än beräknat. Den största vinsten ligger dock på det mänskliga planet och handlar om att fler gömda flyktingar vågar besöka sjukvården och få hjälp.

Tidigare inlägg här på bloggen:

Vård till gömda flyktingar; Sverige i botten, Regeringen sviker

Media och andra bloggar

Per Pettersson fagerberg

Låt Öresundspendlare skatta var de vill!

Idag presenterar Folkpartiet i Skåne sitt jobbpolitiska program. I fokus står bland annat att förenkla för Öresundspendlare. Min utgångspunkt är att alla typer av gränshinder är hämmande för ekonomisk utveckling. I Öresundsregionen minskar byråkratiska gränshinder både människors rörlighet och ekonomisk tillväxt. Företag och enskilda vittnar om den tid och energi som går åt för att navigera rätt i brytningen mellan de svenska och danska regelverken.

Ett aktuellt och stort gränshinderproblem är det så kallade "extrajobbsförbudet", det vill säga möjligheten att arbeta i både Sverige och Danmark. En person med inkomster från både Sverige och Danmark riskerar att få betala både svenska och danska arbetsgivaravgifter på den danska lönen. Därför kräver de flesta danska arbetsgivare att svenska anställda skriver på ett avtal där de förbinder sigatt inte ta bisyssla i Sverige. Det drabbar såväl den internationellt eftertraktade forskaren som ett 19-årigt kassabiträde som extraknäcker i Köpenhamn. Jag har skrivit om problemet tidigare, se här

Som ett led i att minska gränshinder borde pendlarna själva ska få bestämma var de skall betala skatt. Genom att låta pendlarna själva få bestämma var de betalar skatt kommer många av de gränsproblem som finns idag försvinna, exempelvis problemet med "extrajobbförbudet". Inte minst skulle det bli tydligt att det är där man
betalar skatt som man också använder sina välfärdsjänster som t.ex. sjukförsäkring och a-kassa.

Även om flera gränshinder har hanterats och eliminerats av den svenska och danska regeringen under de senaste åren återstår fortfarande flera gränshinder som hämmar utvecklingen. Det är uppenbart att den nationella nivån inte inser dynamiken i Öresundsregionen. Förslaget att göra det möjligt att välja var man betalar skatt löser flera av de problem som svenska och danska regeringar inte klarat av att hantera.

Media
Skånskan, HD Sydsvenskan

Klart som korvspad att politiker ska bli blodgivare

Idag lämnade jag blod på Blodcentralen i Lund. Bandaget på armen är bildbevis. Det känns angeläget med tanke på att blodcentralerna i Skåne larmar om blodbrist, se här och här

I samband med detta utmanade jag andra förtroendevalda att bli blodgivare. Det är viktigt att vi som förtroendevalda föregår med gott exempel.Att lämna blod handlar om att ta sitt ansvar som medmänniska. Vården klarar sig inte utan att människor ställer upp som blodgivare,

Jag startar facebook-gruppen "Vi som är politiker och blodgivare”. Varför riktar sig gruppen enbart till politiker undrar kanske någon. Jo därför att det redan finns en facebookgrupp som uppmanar folk i allmänhet att bli blodgivare, se här

Satsa på kollektivtrafik och nya bilar för att minska klimatpåverkan

Idag skriver jag tillsammans med min partikollega Marie Wahlgren i Kvällsposten på temat "Klimatfrågan kallnar i värmen". Frågan är alltför viktig för att glömmas bort bara för att Köpenhamnsmötet ligger bakom oss.

Från artikeln:

Aldrig förr har så höga temperaturer uppmätts på jorden som under det senaste halvåret. Men klimatfrågan tycks vara iskall sedan misslyckandet på toppmötet i Köpenhamn. Det råder ingen motsättning mellan ekonomisk utveckling och att reducera klimatpåverkan i ett land. Det är Sverige ett bra exempel på. Men det finns stora utmaningar, inte minst i Skåne. Trafiken i Öresundsregionen förväntas öka med 50 procent de närmaste tio åren och godstrafiken antas fördubblas under samma period.

Det kräver stora satsningar för att fortsätta arbetet med att minska vår klimatpåverkan. Vår utgångspunkt är tydlig; Det är inte bilen som är problemet, utan bensinen. För många människor är bilen en frihetssymbol och en nödvändighet för att kunna ta sig till och från arbetet. Men vi kan skapa en mer klimatsmart transportsektor. Idag är varannan resa med bil kortare än 5 km. Satsningar på en utbyggd kollektivtrafik handlar om att underlätta för människor att välja andra alternativ än bilen när det är möjligt.

Givetvis nämner vi behovet av satsningar på biogas. Men vi lyfter även fram elbilen.

"Nästa steg är elbilen. Tekniken finns här. Elbilen är särskilt attraktiv i städer där den bidrar till att minska användningen av fossila bränslen, får ner bullernivåer och minskar utsläpp av partiklar. En enkel åtgärd kan vara att i allt större omfattning erbjuda sk laddningsstolpar vid offentliga anläggningar som våra sjukhus, men även vid stora kommunala och regionala arbetsplatser."

Bygg ut sprututbytesprogram i hela Skåne

Idag föreslår Folkpartiet i Region Skåne att sprutbytesprogrammet ska byggas ut så att det omfattar hela Skåne. Det skånska sprutbytesprogrammet startade 1987 och är sanktionerat av Socialstyrelsen. Programmet har utvecklats från att vara ett rent hiv-förebyggande initiativ, till att bli ett brett forum för medicinska och psykosociala insatser.

Deltagarna testas för hiv och hepatit, samt erbjuds vaccination mot hepatit A och B. Många medicinska problem åtgärdas i öppenvård. Ett övergripande mål är att etablera kontakt mellan missbrukarna och socialtjänst/beroendeklinik.

I september invigs sprututbytesverksamhet i Helsingborg. Nästa steg är givetvis att bygga ut liknande verksamhet i nordöstra och sydöstra Skåne.

Frågan är som bekant inte okontroversiell. Det finns kritiker till sprutbytesprogrammet, inte minst inom de politiska partierna. Ofta bottnar kritiken i en stigmatiserad syn på injektionsmissbrukare som tar sig uttryck i att man hellre straffar än stöttar missbrukare. Tankegången är enkel och inte särskilt problematiserande; ”knark är kriminellt och alla åtgärder som underlättar missbruk är fel” tycks belackarna resonera. Erfarenheten från Skåne visar att kritikerna har fel. Programmet har varit lyckosamt. Nu är det dags att sprida det i hela Skåne.

Media

HD, Norra Skåne Skånska Dagbladet