Integritet och Fp, omtag i inställningen?

Integritetsfrågan kom glädjande upp på dagordningen under gårdagen här i Almedalen. För Folkpartiets del, med sin historia om värnande av dessa värden, är givetvis det senaste valresultatet bland unga människor en allvarlig knäpp på näsan. Fp fick betydligt lägre stöd i gruppen 18-30 än vad som är brukligt, så sent som 2002 var det den starkaste åldersgruppen för partiet. Björklund öppnar upp för att partiet kan komma att ta omtag i frågorna, något som förhoppningsvis får effekt på ställningstagandet i kommande frågor, som t.ex. datalagringsdirektivet och telekompaketet.

Politiken måste moderniseras. Det gäller inte minst hur politiken kommuniceras. Exemplet TV: "Bland de hundra mest sedda programmen för gruppen 15 till 24-åringar fanns varken Aktuellt eller Rapport med. I gruppen 15 till 39 år fanns fyra Rapport- eller Aktuellt-sändningar. Den som sågs av flest nådde 3,9 procent av målgruppen. " se länk ADL


Media och bloggar
Svd Newsmill

Bäckström lanserar intressant förslag

Dagens DN-debatt innehåller en artikel av Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv och Jörgen Appelgren, Nordea. De föreslår ett förändrat mål för penningpolitiken. Istället för att enbart ta hänsyn till inflationstakten bör riksbanken även titta på tillgångspriser (fastigheter, aktier, etc).

"Centralbankernas inflationsmål alltför endimensionellt. Även kreditexpansion och huspriser måste beaktas."

Jag har tidigare skrivit om behovet av nytänk på området, se tidigare inlägg "är ingen rädd för inflationen längre", se här

Jag skrev då:
Det är riktigt att vi just nu inte ser en effekt av de existerande satsningarna på inflationen (mätt som Konsumentprisindex), men i längden kommer givetvis den expansiva penningpolitiken ha effekt på inflationen (pengarna som pumpas ut försvinner ju inte i det blå). Resan dit går troligen via högre priser på fastigheter och aktier.

Bäckström/Appelgrens förslag för att hantera detta dilemma är mycket intressant.
Respons från finansministern?

Media
DN

Almedalen på allas läppar....

Jag är på väg till Almedalen. Just nu diskuteras om det är ett jippo och lobbyisternas julafton eller partiernas evenemang. Föga konstruktiv diskussion. Hur kan det vara ett problem att det pratas politik under en hel vecka? För inte är väl det politiska samtalet enbart ett previlegium för de politiska partierna. När jag var i Almedalen för några år sedan lyckades föreningen Rättvisemärkt kampanj "mina skattepengar" göra stora avtryck, trots att de förfogade över små resurser. Lyssande exempel på en annan form av lobbyism.

Såhär ser mina planer ut för de kommande dagarna, visst utrymme för spontana infall dessutom.

Måndag

• Region Skånes seminarium om regional tillväxt , se här
• Framtidsdialog med Öhrlings

Tisdag

• Biogas och regional tillväxt, se här

Onsdag

• Svensk kollektivtrafik bjuder in till en dag om kollektivtrafiken och planerna på en avreglering a v densamma, se här

I Region Skåne är vi mycket kritiska till planerna på att tillåta fri konkurrens i kollektivtrafiken, vi tror att det sätter en kil i vårt mycket framgångsrika arbete i Skåne kring att skapa en fungerande kollektivtrafik. Mer om detta i ett separat inlägg senare under dagen.

Torsdag

• Främlingsfientligheten i Sverige

Fredag
Hemfärd

Media och bloggar
Bergh, Sydsvenskan

Individuell lönesättning är bra för jämställdheten

SACO presenterar idag en undersökning om löneskillnader mellan män och kvinnor. Som väntat visar de att det finns skillnader i lön som inte kan förklaras av utbildning, bransch och ålder. Med andra ord, även om en kvinna utför samma arbete och har samma egenskaper, så tjänar en kvinna mindre än en man.

Det finns en rad studier (forskningsartiklar) som visar på denna "oförklarade skillnad" och som tolkas i termer av diskriminering och/eller normer. Den oförklarade delen för Sverige hamnar omkring 2-8 procent i studierna. Det som är intressant med denna studie från SACO är att de visar att löneskillnaderna mellan könen minskar, mycket beroende på att kvinnornas utbildningsnivå ökar, se svd här.

Att löneskillnaderna minskar över tid hittar även Stanley/Jarrel i en metastudie över forskningen, publicerad i ansedda Journal of Human Resources, se abstract på jstor här
Den intressanta frågan är givetvis om den "oförklarade" delen minskar. Det är givetvis förhoppningen och det finns flera tecken på att det går i rätt riktning. Ekot rapporterar att SACO pekar på att individuell lönesättning höjer kvinnors löner i akademikeryrken.Att i högre utsträckning se den enskilde medarbetaren och ha lönesamtal minskar troligen risken för diskriminering.

Länk
SACO

Regionpolitiker som föredöme?

Sydsvenskan granskar om vi regionpolitiker lever som vi lär, d.v.s. om vi lever upp till våra ambitioner om minskad klimatpåverkan genom att t.ex. åka kollektivt. Det gör majoriteten av politikerna inte.

För egen del har jag åkt kollektivt under många år, även om jag sedan en kort tid tillbaka (slutet av maj) har tjänstebil. Som Regionråd gick det helt enkelt inte att åka kollektivt när jag ska flänga mellan tre olika orter på en dag. Men jag ska villigt erkänna att jag egentligen föredrar att åka kollektivt. Dels kan jag arbeta samtidigt som jag reser och dels kommer jag fram utvilad, eftersom jag inte behöver koncentrera mig på trafik. Nu spenderar jag tiden i bilen tillsammans med radion, men när jag har hört ekonomiekot för andra gången upplever jag inte längre tiden i bilen som meningsfull.

Jag menar att kollektivtrafiken är underskattad när man ser till vad som är rationellt (det är alltså inte enbart av miljöskäl som det är att föredra). Ty den tiden på tåget/bussen som människor kan använda till att arbeta måste bilföraren ta igen på en annan tid. Det är dessutom bekvämt, då jag som resenär inte behöver fundera på trafiken, utan kan vara djupt försjunken i en tidning eller plita på datorn.
Mer om detta i tidigare inlägg, se här

Ta tillfället och chatta med undertecknad om miljö, kollektivtrafik och annat på sydsvenskan. Imorgon, onsdag, kl.14, det finns möjlighet att ställa frågor i förväg.

Media
Sydsvenskan
Sds

Byggnads granskningsavgifter är INTE en del av den svenska modellen.

Idag skriver Gunnar Strömmer och Clarence Craaford om Byggnadsarbetareförbundets s.k. granskningsavgifter. Det är avgifter (1,5 procent av de anställdas löner) som arbetsgivaren betalar för fackförbundet ska kontrollera löner, oavsett om de anställda är medlemmar i facket eller inte.

"Det fanns inga garantier för att granskningsavgifterna inte gick till politisk verksamhet. Dessutom medgav Byggnads att man inte ens utförde den lönegranskning som pengarna sades gå till."

Tyvärr är det här inget nytt eller enskilt fenomen. Jag har själv tagit upp det orimliga i detta i skriften Vägval Invandring, där jag behandlar frågan om vissa fackförbunds syn på arbetskraftsinvandring, se här

Som vanligt är Centrum för rättvisa på helt rätt spår. De har tidigare drivit frågan om det olagliga med positiv särbehandling vid intagning till högre utbildning. Det är mycket positivt med en aktör som värnar grundläggande fri- och rättigheter.

Nu kommer en hel del antagonister att säga att Centrum för Rättvisas agerande strider mot den svenska modellen. Det är precis tvärtom.

Media
Brännpunkt

Föräldraförsäkringen upp till debatt.

Jag fick ingen pappersversion av Svd i morse, men läser i "nymedie"-versionen på nätet om ett förslag från Liberala Kvinnor om en tredelad föräldraförsäkring. Det kommer att bli en väldig debatt på Folkpartiets kommande landsmöte i november. Jag skulle anmäla ordet redan nu, om det vore möjligt. Egentligen är jag för en helt individualiserad föräldraförsäkring, men ser det här förslaget som ett första steg i rätt riktning. 

Förslaget: föräldraförsäkringen ska delas i tre delar: en del till mamman, en del till pappan och en del som föräldrarna själva får bestämma över. Det är den modell som vårt nordiska grannland Island har infört, så det är ju inte tagit i luften. 

Min utgångspunkt är att föräldraförsäkringen, precis som namnet antyder, är en socialförsäkring som riktar sig till föräldrarna för att de ska kunna vara hemma med sina barn. Därav att ersättningen i föräldraförsäkringen är kopplad till respektive förälders inkomst (80 procent upp till taket). Precis som alla andra socialförsäkringar är individuella bör även föräldraförsäkringen vara kopplad till individ och inte familj. Det är  inte möjligt att överföra sin sjukpenning på någon annan och på principiell grund bör samma sak gälla för föräldraförsäkringen. 

En del menar att denna hållning betyder att staten styr våra liv in i minsta detalj. Det är felaktigt. Det här handlar om vad staten ska finansiera, den sätter inga förbud kring hur familjer vill planera sina liv.   

 

Jag vill poängtera att min syn på föräldraförsäkringen vilar på principiell grund och inte hänger samman på eventuella effekter på jämställdheten. Men det finns givetvis en koppling mellan föräldraförsäkringen och jämställdheten. Studier visar att kvinnor tappar i inkomst/karriär-utveckling och aldrig kommer i kapp sina kollegor, allt annat lika.  

Fp (och Regeringen) har försökt lösa det med en jämställdhetsbonus. Det bygger på utgångspunkten att det är är inkomstojämlikheten mellan män och kvinnor som är grunden till det ojämlika uttaget i försäkringen (beroende på att taket inte täcker den med högre inkomst). Det är nog en riktig analys, men hanterar inte det faktum att även normer, och inte enbart ekonomi, spelar roll för fördelningen av uttag i föräldraförsäkringen. För tillfället ser vi tydligt att det är i familjer med högre utbildning (oavsett inkomstskillnad mellan man/kvinna) som uttaget delas mer lika, vilket kan tolkas i termer av att dessa par har andra attityder till jämställdhet. Förhoppningsvis kan en individualiserad föräldraförsäkring bidra till att stärka normen att jämställdhet är viktigt.

      

Media och bloggar

Daniel Rohdin, SvD

 

Tobias Krantz blir ny högskoleminister, Grattis!!

Tobias Krantz blir ny högskoleminister efter Lars Leijonborg, se svd och sds

Behöver man vara akademiker (forskare) för att vara högskole- och forskningsminister? Givetvis inte (politik handlar inte om cv), men det är en fördel. Krantz bakgrund som Fil dr i Statsvetenskap är en tillgång.

Uppmaningar till den nya ministern:

• Säkerställ att de universitet/forskningsmiljöer som håller hög internationell klass får en tyngdpunkt av resurserna även i framtiden.
• Lyft fram unga forskare och inför fler karriärvägar, så att fler nydisputerade kan vara kvar i akademin.
• Ge Universiteten större möjligheter att utarbeta egna antagningsregler, ty betyg/högskoleprov säger inte allt om studentens möjlighet att ta del av utbildningen.
• Bli bättre på att ta tillvara på de innovationer som skapas, d.v.s. kommersialiseringen av innovationer måste bli bättre.

Läkare sjukskriver för länge, finns det en lösning?

Idag presenteras en studie av forskare på Karolinska Institutet. Den omnämns här
Den visar att läkare sjukskriver den enskilde längre än nödvändigt.

"Orsaken är långa väntetider på utredningar och behandling inom vården. Nästan hälften av läkarna använder sig dessutom inte av Socialstyrelsens nya riktlinjer om hur länge en person ska sjukskrivas för sina åkommor. "

Det här är naturligtvis ett problem. Men samtidigt konstaterar jag att sjukskrivningarna nu sjunker med en väldig fart. Inte sedan 1982 har så få varit sjukskrivna. Färre beviljas också förtidspension, se här
Den positiva utvecklingen har troligen sin grund i ändrade attityder (sociala normer), men även att läkare har bättre stöd än tidigare. Dagens studie visar dock att det finns mycket kvar att göra. I Region Skåne har vi bedrivit ett mycket lyckat arbete med sjukskrivningar, med förstärkt beslutsstöd för läkare och med tidiga insatser för människor som annars riskerar att bli långtidssjukskrivna, se Dagens Samhälle.

Intressant rapport från psykologförbundet manar till eftertanke.

Hur står det egentligen till med insatserna mot psykisk ohälsa. Psykologförbunden presenterar idag en undersökning som manar till eftertanke. Den presenterars på brännpunkt
Hela undersökningen här

Upprepade studier visar att en tredjedel av patienterna som söker hjälp på vårdcentralen har problem relaterade till psykisk ohälsa som exempelvis depression. Detta är vårt lands största folkhälsoproblem. Det är oacceptabelt att 70 procent av Sveriges vårdcentraler, som ska vara första linjens sjukvård, varken har psykolog anställd eller vårdavtal med privatpraktiserande psykolog.

Utredningen visar att privata vårdgivare har bättre tillgång till psykologer. Det har troligen att göra med att vårdavtalen med privata aktörer ställer helt andra krav än vad som kan ställas på landstingens/regionernas egen verksamhet. Den privata aktören har helt enkelt en annan skyldighet gentemot regionen (på grund av avtalet) än vad offentligt drivna vårdcentraler har.

Skåne ligger bra till i mätningen. 9 av 10 vårdenheter har tillgång till psykologer, vilket gör att Skåne ligger i topp av listan. Och med tanke på att tillgång till psykolog-komptens är ett krav i det nya Hälsoval Skåne är placeringen enligt förväntan. (de som inte har är troligen de enheter som inte ingår i Hälsoval Skåne).

Utredningen manar till eftertanke. Ska människor bli nöjda med vården och få ett gott bemötande och omhändertagande måste fokus öka för att stärka psykolog-insatserna.

Ny skollag; Björklund vill så väl, men...

Imorgon presenteras en ny skollag, som enligt Rapport betyder att det inte längre är möjligt att läsa upp betygen på komvux för dem som redan är godkända. Se Expressen, sydsvenskan, Svd

Jan Björklund:

"Jag tycker att det är slöseri med samhällets resurser att den som redan har en komplett godkänd gymnasieutbildning ska kunna kräva att få läsa exakt samma utbildning en gång till," 

Jag förstår utbildningsministerns utgångspunkt. Det är orimligt att de som har läst på komvux konkurrerar med de som kommer direkt från Gymnasiet (vilket man fram till idag har löst med att ha en särskild urvalsgrupp till universitetet). Det övergripande problemet är att arbetsmarknadsinträdet skjuts upp, svenskar börjar arbeta allt senare. För individen är det givetvis inte problematiskt på kort sikt, men för samhället blir det problem (produktionsbortfall, mindre skatteunderlag, risk för lägre pensioner, etc). Tyvärr går det inte utläsa av nyheten om det är totalförbud eller om det handlar om att staten inte ska subventionera komvux-undervisningen. Ett totalförbud att läsa upp betygen ställer jag mig mycket tveksam till. Ska den 30-årige sjuksköterskan inte kunna läsa till läkare? Nej, devisen om livslångt lärande är viktig att hålla fast vid. Det ska bli mycket intressant att se vad skollagen innehåller när den presenteras imorgon. 

Kan vi mäta lycka?

Jag befinner mig på European Society for Population Economics (ESPE) årliga konferens, denna gång i ett varmt Sevilla. Igår presenterade jag uppsatsen  Disability retirement as a substitute for unemployment? The case of immigrants in Sweden, 1982-2003. på en lyckad session med bland annat en OECD-ekonom, som skrev om liknande ämne. 

Kändis-ekonomen Bruno Frey presenterade utdrag ur den s.k lyckoforskningen under rubriken "Happiness- The View of Economics". Vad gör oss människor lyckliga? Människor i rika länder är lyckligare än människor i mindre rika länder. Men för oss som lever i rika länder är pengar bara delvis kopplade till lycka - ju rikare vi blir så är det föga förvånande andra saker som gör oss lyckliga, exempelvis socialt umgänge med vänner, sex och att arbeta. Enligt Bruno Frey handlar det dessutom om hur vi organiserar våra samhällen och han slår ett slag för direktdemokrati, d.v.s. lokala folkomröstningar. Forskning gällande Schweiz visar att känslan av delaktighet är viktig för upplevelsen av lycka och att denna stärks av mer federala inslag. Bruno Frey driver tesen att vi kan mäta lycka, att metoderna för att vara säker på att vi får "riktiga" svar blir allt mer sofistikerade.   

Bör Regeringar ha som övergripande mål att maximera nationens lycka? 

Abslout inte, säger Bruno Frey. Dels därför att regeringar saknar en sådan kompetens och dels därför att "samhällsnytta" är ett problematiskt begrepp, ty den kan ställas mot individens rättigheter och få märkliga konsekvenser. 

Vad bör Regeringar göra enligt Frey? 

- främja full sysselsättning

- stödja och stärka utbildning

- främja uppåtgående social rörlighet (för att inte skapa för stora klyftor)

Några reflektioner över valresultatet..

Socialdemokraterna oroade sig över risk för mer av "negative campaining" när några allisanspartier provade på TV-reklam. Tv-reklamen saknade helt negativa påståenden om motståndaren. Det kan man ju inte säga om S annons i metro

Mp gick knappast framåt därför att de blivit mer EU-positiva (även om jag såklart i sak välkomnar att Mp är mer EU-vänliga). Förstanamnet Carl Schlyter har spytt galla över Bryssel i de flesta inlägg. Känslan är snarare att de har lockat EU-kritiska väljare.

Högerpopulistiska partier går framåt i många europeiska länder och kommer in i parlamentet, dock inte i Sverige. Frågan som borde ställas; hur kommer det sig att Sverigedemokraterna inte kommer in i Europaparlamentet?

Starkt stöd för Folkpartiet, i synnerhet i Skåne

Det är ett glädjande valresultat för Folkpartiet (13,6 procent). I många skånska kommuner gör Folkpartiet ett strålande valresultat. Särskilt glädjande är resultatet i Lomma (21 procent) och Höganäs (19 procent). I Lund och Landskrona är Folkpartiet nästan lika stora som Moderaterna och gör anspråk på att vara största alliansparti.

Jag är övertygad om att kombinationen ett starkt Europa-engagemang och Marit Paulsen är förklaringen till framgången. Glädjande att valdeltagandet steg över 40 procent strecket.

EU-kritiska partier som V, Junilistan går bakåt och Sverigedemokraterna kommer inte in. Gissar att Mp trots allt har fångat upp många EU-kritiska röster, trots att de gärna vill intala oss någonting annat såhär efter valet.

Pinsamt agerande av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna har använt Region Skånes kuvert i valkampanjen rapporterar flera tidningar idag, se sydsvenskan och skd

Det här är pinsamt för Sverigedemokraterna. Det är en självklarhet att man inte har rätt att använda Region Skånes kuvert för valutskick. En stilla undran är om även portot har bekostats av skattebetalarna. Sverigedemokraterna bör givetvis betala tillbaka pengarna. Det är dags att sätta Sverigedemokraterna i skolbänken, se här

Tillhandahållande av information och tillv'äxt..

Idag kom ytterliggare ett positivt besked angående ESS-anläggningen i Lund. Spanien drar sig ur, en tydlig rekapitulation då de t.om. åtar sig att finansiera den svenska anläggningen. Se Sydsvenskan här

Det är viktigt att kommuner och Region Skåne tar sitt ansvar för att skapa forskningsinfrastruktur. Infrastruktur har genom historien varit ett viktigt medel för staten att skapa välstånd.

Johan Bergelin mfl skriver talande om behovet av att den offentliga sektorn skapar nya förutsättningar genom att tillhandahålla information öppet, se här

"Vilka tjänster skulle kunna skapas om till exempel trafikinformation, byggplaner, lokalhistoria och sjukvårdsstatistik fanns tillgängliga? Bara fantasin och drivna människors förmåga sätter gränserna. Precis på samma sätt som Gripenstedt inte visste vilka företag som skulle utnyttja järnvägen, vet vi inte idag vilka värdeskapande aktiviteter som kan baseras på offentlig digital data."

Intressant att de också ställer sig problematiserande till offentlighetsprincipen.

"Det går att tänka sig obehagliga exempel där information om individuella medborgare kan användas på sätt som de inte själva önskar: kartor över ekonomiska förhållanden, smittskyddstatistik på hushållsnivå, eller information om grannars mellanhavanden med ordningsmakten. Det finns uppenbarligen möjligheter att förbättra livet för medborgarna genom en helt ny typ av samproducerade offentliga tjänster, men också hot mot deras upplevelse av egenmakt och självständighet gentemot samhället."

Inlägget lyfter intressanta frågeställningar för mig som förtroendevald på regional nivå. Utöver satsningar på fysisk infrastruktur bör vi i Region Skåne göra det möjligt att tillhandahålla information så att den får en kommersiell användning. Delvis sker detta redan, exempelvis genom det forskningssamarbetet som har initierats tillsammans med Astra Zeneca där sambandet mellan KOL, lungcancer och hjärt- kärlsjukdomar studeras, se här

Förtidsröstning och kandidater -det blev ett kryss för Olle Schmidt

Jag borde egentligen ligga nerbäddad på grund av en enveten förkylning, men det finns det inte tid till i dessa valtider. Igår tog jag med familjen och förtidsröstade. Mitt kryss hamnade på Olle Schmidt (Fp). 

Jag har tre skäl till mitt röstande: 

1. Olle har under de senaste åren arbetat med finansmarknadsfrågor. Mot bakgrund av finanskrisen känns det viktigt att rösta på någon som arbetar för gemensamma och tydliga regelverk på detta område. 
2. Olle har erfarenheten och kunskapen att få mycket uträttat. Europaparlamentet ställer höga krav på att politikern kan kompromissa och få ansvar för att rapportera i olika frågor. Då är erfarenhet viktigt. 
3. Olle är skåning. Det känns viktigt att rösta på en person som har förståelse för de speciella omständigheter och problem som finns med att bo i en gränsregion som Öresundsregionen. 
   

Värna frikopplingen mellan staten och religiösa samfund: inga imamutbildningar i statlig regi

Regeringen tillsatte för något år sedan en statlig utredning om att inrätta en statlig imamutbildning. Utredaren Erik Amnå presenterade sitt förslag idag. Han vill inte att det tillskapas en statlig imamutbildning. Om detta skriver Svd
Utredaren hittar inga tecken på att radikalisering inom Islam drivs på av imamer.

"Däremot är det uppenbart att det finns också i islams namn, vi vore naiva om vi inte såg det, många som torgför sig som imamer med väldigt militanta medel och anspråk. Precis som det gör i flera fundamentalistiska varianter av världsreligionerna. Men jag bedömer inte att man via en utbildning skulle nå de mest behövande imamerna." (Erik Amnå)

Väl talat. Det finns fundamentalister inom samtliga religioner. Dessa ska motverkas, men varför Islam ska särskiljas är svårt att förstå. Leijonborg vill inte avfärda att det ändå införs en statlig utbildning, ty först ska remissinstanserna komma med sina synpunkter, se svd här

Jag hoppas att ministern lyssnar på utredaren. Staten och religiösa samfund ska vara åtskilda från varandra. Om man inte håller på detta finns det alltid en risk att staten börjar styra det religiösa innehållet.

Samtidigt efterfrågar imamerna större möjligheter att lära sig svenska och få kunskap om svensk lagstiftning. Det är glädjande. Låt oss rikta våra samhällsresurser till detta, framför att styra innehållet i kursplaner för imamutbildning.