Danmarks förslag om gränskontroller är helt fel

Den danska regeringens förslag om skärpta gränskontroller är ett steg i helt fel riktning. Öppna gränser är en viktig del i det europeiska samarbetet. Det får dessutom orimliga och oacceptabla för många av de som pendlar mellan Sverige och Danmark för att ta sig till och från jobbet och som inte ser den gräns som danska politiker vill bevaka. Jag förstår inte hur de tänker. Det politiska priset för samarbetet med Dansk Folkeparti är högt.

Om det dessutom försenar tågen som Sydsvenskan skriver (vilket inte kan uteslutas om folk ska viseras) är det oacceptabelt. Jag välkomnar EU:s granskning av det danska förslaget.

Visst har Danmark rätt att ingripa mot internationell brottslighet, men är det verkligen någon som tror att detta är rätt metod?

Media

Dansk gränskontroll följer inskränkthetens trend

SvD

Hyrcyklar utvecklar kollektivtrafiken

Idag medverkar jag på en konferens om cykelparkeringar som anordnas av genom interregprojektet Öresund som Cykelregion. På konferensen medverkar personer från Berlin och Groningen, två städer som har lyft fram betydelsen av cykeln för städernas attraktivitet genom medvetna satsningar på moderna parkeringslösningar.

I Sydsvenskan skriver jag om hur satsning på cykeltrafik kan göra kollektivtrafiken mer attraktiv. På samma sätt som vi har pendlarparkeringar för bilar borde det finnas tillgång till moderna pendlarparkeringar för cyklar där det är smidigt att parkera och där betallösningarna är moderna. Jag har inget emot att satsa på "cykelmotorväg mellan Lund och Malmö, men de flesta är inte beredda att cykla fyra mil om dagen till jobbet.

Från artikeln:

"Ibland framställs det som att satsningar på cykeltrafik sker på kollektivtrafikens bekostnad och vice versa. Men det finns ingen motsättning mellan att satsa på utbyggda cykelstråk å ena sidan och attraktiv kollektivtrafik å andra sidan. Många skåningar alternerar mellan olika trafikslag i sin vardag genom att cykla till stationen för att sedan åka tåg en längre sträcka för att slutligen ta stadsbuss den sista sträckan till arbetet.

Det är därför en angelägen politisk uppgift att göra det enklare att kombinera resan i kollektivtrafiken med cykeln. Sedan länge är det möjligt att som resenär ha med sig sin cykel på tåget. Men det är inte realistiskt att tro att det finns plats för väsentligt fler cyklar ombord samtidigt som resandet ökar kraftigt. Redan nu kan vi se en ”Citytunnel-effekt” som visar att 14 procent fler resenärer åker med tåg än 2010.

I framtiden tänker jag mig ett system med ”hyrcyklar” (Rent n bike) där den som pendlar mellan exempelvis Kävlinge och Malmö tecknar ett tillval på sitt jojokort som berättigar till en hyrcykel som tar pendlaren från stationen till arbetsplatsen. Det är en effektivare lösning än att ta med den egna cykeln ombord. Dessutom skapar det kortare pendlingstider för den som idag inte bor eller arbetar nära en station eller en hållplats."

Teknisk utveckling är inte ett argument mot spårvagnar

Kritiken mot spårvagnen fortsätter. Lunds Universitets rektor Per Eriksson skriver idag på Sydsvenskans debattsida, något som även nätsidan refererar till med budskapet att det finns alternativ till spårvagnar i form av eldrivna bussar. Argumentationen är att "vi är mitt uppe i ett teknikskifte" och att spårvagnen kan vara föråldrad.

Jag tror att Per Eriksson har rätt i att det finns risk att den idag planerade kollektivtrafiken blir tekniskt sett föråldrad och att vi som beslutsfattare ligger steget efter. Men det är inte unikt för satsningar på spårvagn, utan gäller på många områden inom politiken och kan även vara fallet för de elbussar som rektorn föreslår som lösning på kollektivtrafikutmaningen i Lund.

Som beslutsfattare har man utmaningen att försöka se vad som är en hållbar (tekniskt, ekonomiskt, etc) framtida lösning med dagens glasögon samtidigt som du ska föreslå en lösning på dagens problem där åtgärderna måste vara realistiska (du kan inte helt kan förlita dig till vad som kan vara en framtida möjlig lösning).

Rektorns förefaller i artikeln dessutom anta att ett av huvudargumenten till spårvagnsetableringen är att den är bra för miljön. Det är den visserligen, men det är inte miljöhänsyn som är huvudargumentet för spårvagn. I Skåne är inom fem år all bussar som rullar i stadstrafiken drivna på biogas, redan idag gör de flesta redan det. Det är framförallt kapacitet och attraktivitet (både för resenären och som ett sätt att utveckla staden) som är skälen bakom tankarna på spårvagn, se tidigare inlägg Satsa på Spårvagnar

Mitt politiska engagemang handlar inte om att vara för spårvagn eller emot bussen (jag gillar båda), utan om att jag vill lösa ett antal samhällsproblem. Jag är övertygad om att spårvagnen är svaret på ett antal frågor kring hur vi skapar högre kapacitet i kollektivtrafiken i städerna, hur vi lockar över fler resenärer och skapar klimatsmarta transporter samt som en del i utvecklingen av den attraktiva staden.

Kostnaderna för investeringen i infrastruktur är en utmaning som bär respekt med sig. Erfarenheten från den senaste etableringen i Stockholm avskräcker, medan kostnadsbilden i Norrköping är mer tilltalande. Det är för att hålla ner kostnaderna som vi samarbetar i ett gemensamt arbete i Skåne inom organisationen SPIS (Spårvagnar i Skåne) och där även EIB bidrar med medel i ett första skede.

Tidigare inlägg

Spårvagnar och bussar behövs för att fördubbla kollektivtrafiken

Spårvagnar och bussar behövs för att fördubbla kollektivtrafiken

Spårvagn eller buss? Det är frågan som har aktualiserats med anledning av en rapport från Bussbranschen, Bil Sweden, Volvo och andra aktörer inom fordonsbranschen. Läs mer om rapporten här

Den som läser bloggen vet att jag tidigare pratat mig varm om spårbunden trafik och fördelar med light rail/spårvagn. Men det betyder inte att jag är emot superbussar eller s k BRT-system. Erfarenheterna från dessa är mycket goda, på samma sätt som de städer som har valt spårbunden trafik är nöjda med det. Jag välkomnar initiativ som utgår från att man vill prioritera kollektivtrafiken i trafiksystemet (särskilda gräddfiler) och lösningar för snabbare av/påstigning samt effektivare betalsystem.

Betyder det att det inte har betydelse om man väljer att satsa på bussar eller spårvagn? Nej, enligt min mening måste man utgå från vilka behov man har (t.ex. resandeunderlag) och vad man vill uppnå med kollektivtrafiken. Bussar och spårvagnar fyller olika funktioner i kollektivtrafiken.

I Malmö, Lund och Helsingborg ser vi att vi snart når kapacitetstaket för de starkaste stråken i stadstrafiken. Vi behöver skapa en trafiklösning som är hållbar även på lång sikt och som tar höjd för inflyttningar, förtätning och en tendens att människor pendlar längre sträckor för att ta sig till/från jobbet. Ta exemplet Lundalänken där det planeras spårvagn. Det tillgodoser både behovet hos såväl Lundabor såsom de studenter, vårdpersonal, universitetslärare och Ideonverksamma som bor i andra kommuner, men som behöver ta sig till arbetsplatserna längs Lundalänken. Eftersom spårvagnar har hög kapacitet talar det för att det är att föredra på lång sikt. Dessutom är erfarenheten den att spårbunden trafik lockar över fler resenärer till kollektivtrafiken, vilket ligger i linje med vår vision om att kollektivtrafiken ska fördubbla sin marknadsandel till 2020.

Media och andra bloggar

Sydnytt

Christer Ljungberg

Spårvagnar utvecklar kollektivtrafiken

Öresundstågen är jobbpolitik

Debatten om Öresundstågen rullar vidare. I Sydsvenskan skriver miljöpartisten Karin Svensson Smith att den danska staten inte har ansvar för trafiken i Öresund.

I min replik "Öresundstågen är jobbpolitik" tar jag upp den kritik som riktats under den senaste tiden kring hanteringen av frågan.

"Politiker i Sverige och Danmark har ett gemensamt ansvar för ett fungerande trafiksy stem i Öresundsregionen. Jag vill behålla och utveckla det unika kollektivtrafiksystem där man i Kävlinge kan köpa en biljett som är giltig inte bara till Köpenhamn utan även i Köpenhamns stadstrafik. Med Citytunneln möjliggörs fler avgångar och kortare restider för den Lundabo som arbetar på Kastrup. På så sätt skapas en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen.

Svensson Smith menar att Region Skåne borde ha insett att DSB First anbud var för lågt. Jag konstaterar att en svensk förvaltningsdomstol, när upphandlingen överklagades, gjorde bedömningen att det inte förelåg skäl att ifrågasätta valet. Jag tror att många skåningar hade ställt sig frågande till om vi som huvudman hade överprövat en svensk domstol.

Jag är lika bekymrad över bristande punktlighet som danska politiker. Grundproblemet är att järnvägsunderhållet i Sverige har försummats under lång tid. Först 2008 var statens me del till investeringar och underhåll i infrastrukturen för järnväg på samma nivå som 1995, justerat för inflation. För detta har även Karin Svensson Smith ett ansvar, då hon som riksdagsledamot under perioden 1998–2006 stödde nio statsbudgetar signerade Göran Persson."

Resenären med Öresundstågen ska inte behöva byta tåg på väg till Danmark

Idag träffar undertecknad den danske trafikministern Hans Christian Schmidt (V) med anledning av hans förslag att kapa Öresundstågstrafiken så att resenären till Danmark behöver byta i Lund eller Malmö. Se tidigare inlägg här

Givetvis kommer även frågan om situationen för DSB First att diskuteras.

Hur är det egentligen med punktligheten?

• Under perioden 2009 – 2011 har punktligheten (definierat som rätt tid + 3.59 minuter) varit ganska likartad i båda riktningarna. Mot Danmark är punktligheten i genomsnitt 73,4 % och mot Sverige är punktligheten 74,2 % under perioden.
• Punktligheten har periodvis varit sämre från Damark (2009) och tidvis sämre från Sverige (2010). Men under de perioder då punktligheten från Danmark varit sämre har vi inte skickat arga brev till våra politiska kollegor i Danmark.

Hur har det sett ut under mars månad?

• Summeras alla förseningsminuter på alla tåg när de passerar mitt på Bron var tågen i snitt under mars månad från Sverige 3 minuter försenade och från Danmark 2,4 minuter försenade. Det är alltså små skillnader när vi nu lämnar vintern bakom oss.
• Det går åt rätt håll. Punktligheten mot Danmark har ökat från 69 % till 75 % under perioden januari – mars. Hittills i april är utfallet ca 80 %. Punktligheten mot Sverige har ökat från 72 % till 88 % under perioden januari – mars. Hittills i april är utfallet ca 88 %.
• Det går att klara det uppsatta målet. Såväl den 29 mars och 5 april var över 90 procent i rätt tid mot Danmark.

Vilka åtgärder har vidtagits?

Det är framförallt två åtgärder som är viktiga:

1) Det finns sedan februari ett bemannat reservtåg (2 tågsätt) i Malmö som sätts i trafik vid försening som är större än 6 minuter när tåget anländer Lund. På så sätt undviker vi att Malmöpendlaren drabbas av förseningar från Blekinge och Halland.

2) Det andra är att de snabbare Öresundstågen prioriteras före pågatåg, så att de inte ska behöva bli ännu mer försenade av de långsammare pågatågen.

Ministern skriver i sitt brev att tågtrafiken borde brytas i Malmö eller Lund så att resenärer från norr får byta för att ta sig till Danmark. Men det är just mellan Malmö och Lund som tågen ofta förlorar tid. Det är här problemen är som störst, på grund av bristande kapacitet och att Citytunneln ännu inte är kopplad till Ystadbanan. Det sker flera åtgärder för att förbättra kapaciteten mellan Malmö och Lund, t.ex. 4 spår mellan Malmö och Arlöv. Ministerns förslag löser därmed inte grundproblemet. Dessutom bryter det mot tanken om ett enhetligt och sammanhållet system.

De åtgärder som genomförts och återstår att genomföra bedöms räcka för att nå målet om 90% punktlighet till 1 juni. Vi kommer på mötet presentera att det går bättre och utförda och planerade åtgärder för att nå bättre punktlighet. Resenären från Helsingborg, Älmhult eller Kristianstad ska inte behöva byta i Sverige för att ta sig till Kastrup eller Köpenhamn.

Media

Sydsvenskan

Helt rätt med arbetskraftsinvandring och att gömda får rätt till skola och sjukvård

Regeringen och Miljöpartiet är överens om migrationspolitiken. Moderaterna har fått ge sig i flera viktiga frågor. Det betyder bland annat att barn till gömda får rätt att gå i skolan. Barnen kan inte hjälpa att familjen befinner sig i Sverige utan tillstånd. En annan viktig del är att gömda får rätt till sjukvård. I Skåne finns redan denna rätt eftersom vi har gått före lagen, se tidigare inlägg

Visst är det ett "politiskt bakslag för Sverigedemokraterna" Det blir inte minst tydligt med tanke på att regeringen tydliggör att friare regler för arbetskraftsinvandring står fast och förhoppningsvis också kommer att omfatta företagare.

Media

DN SvD

Tidigare inlägg

Arbetskraftsinvandring stärker arbetsmarknaden