Idag presenterade Socialdemokraterna ett antal förslag för en ny integrationspolitik. Det är glädjande att Socialdemokraterna andas självkritik över den förda politiken under tre tidigare mandatperioder. Exempelvis används begreppet "stärka arbetslinjen", ett begrepp som inte kan sägas ha omfattat den tidigare förda politiken. Förhoppningsvis kan arbetslinjen också komma att omfatta Socialdemokraternas skattepolitik, men det kräver att de gör halt med sina skattehöjningar för låg-och medelinkomsttagare.
Jag har läst DN-debatt artikeln flera gånger och förstår inte riktigt vad som avses men jag tolkar det som att möjligheten att väja boende själv (Ebo) ska tas bort.
"I anslutning till ankomstboende ska alla asylsökande också få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi. Dessa ska utgöras av vanliga lägenheter och målsättningen vara bostäder som är jämnt spridda över landet, med hänsyn tagen till arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter och invånarantal."
Ambitionen att sprida invandringen i hela Sveriges avlånga land har prövats tidigare inom ramen för "Hela-Sverige Strategin". Utvärderingar av denna strategi, se Rooth/Åslund visar på negativa effekter av denna strategi. Flyktingar under ”Hela Sverige-strategin” placerades i ogynnsamma lokala arbetsmarknader hade lägre chanser på arbetsmarknaden i åtminstone ett tioårsperspektiv. Men det är möjligt att Socialdemokraterna tänker sig att man ska kunna styra till kommuner med stark arbetsmarknad. Problemet är bara att det inte är så enkelt i verkligheten. Moderaterna har för övrigt också haft ett liknande förslag där flyktingar som väljer "fel" kommun ska få lägre ersättning än de som väljer "rätt" kommun.
Socialdemokraternas variant på detta tema är att kommunerna ska betala till de kommuner som tar emot fler.
Socialdemokraterna:
"Vi vill pröva möjligheterna till ett kommunalekonomiskt utjämningssystem där kommuner med osedvanligt låg andel asylsökande respektive nyanlända flyktingar som del av sin befolkning får ekonomiska drivkrafter att ta emot fler."
Det är nog rätt tänkt. Kompensationen från staten (inom ramen för det kommunala utjämningssystemet) har varit otillräckligt, något som jag visar i en studie publicerad i Ekonomisk Debatt
Men den grundläggande frågeställningen är givetvis om asylsökande ska begränsas i val av boendekommun. Det är något ganska naturligt att vilja bo tillsammans med människor från samma land som jag själv. När svenskar flyttade till USA i mitten av 1800-talet "segregerades" dem i nordöstra USA. 1920 var exempelvis Chicago Sveriges andra största stad, större än Göteborg.
Ge nya svenskar kunskap om att det finns möjligheter till ett drägligt liv även utanför de tre storstäderna. Men tvinga dem inte. Friheten att välja var jag ska bo måste även gälla nyanlända invandrare.
Media
