Grekland lär oss att politiker inte kan spela monopol med skattepengar

Grekland är på allas läppar idag. Såväl nationalekonomen Anders Åslund som Folkpartisterna Olle Schmidt/ Carl B Hamilton skriver på temat att Sverige och de nordiska länderna bör visa vägen och ta ett större ansvar, se DN och SvD

Det är inte Eurons fel att det brister i Grekland och andra länder, utan nationella politiker som inte följer de regler de själva varit med och beslutat om. Att strunta i reglerna när man spelar monopol vid köksbordet är en sak, en annan när det handlar om staters ekonomi. Förhoppningsvis är väljarnas dom hård över politikerna.

Jag välkomnar särskilt förslaget att lägga till nya regler om åtgärder mot finansiell instabilitet och förebyggande åtgärder mot gränsöverskridande bankkriser i stabilitetspakten. Ett av globaliseringens tydligaste kännetecken är att finansiella bubblor sprider sig och får effekter globalt. Det är en tydlig lärdom av kraschade amerikanska storbanker 2008. Det betyder att vi inte enbart bör fokusera på den "reala ekonomin", utan lägga lika mycket fokus på finansiella marknader. Det bör visa sig i reglerna för Euron.

Det är lätt att som svensk och nordbo slå sig för bröstet och säga "hurra vad bra vi är". Sanningen är den att Sverige och Danmark på 80 och 90-talet gick igenom ett liknande stålbad som flera europeiska länder gör idag (även om det handlade om strukturella förändringar snarare än fuskande). Vi har lärt oss av våra tidigare synder och det är rimligt att vi delar med oss av våra lärdomar. Men det kräver ett mer aktivt svenskt deltagande i det europeiska samarbetet. Och det kräver att EU går i en mer federal riktning, med större befogenheter för EU att straffa de som missköter sig och att ta ansvar för delar av den ekonomiska politiken. I gengäld leder det till en mer integrerad europeisk ekonomi, ökad handel och en starkare position för Sverige och Europa i världen.

Media och bloggar

Mats Engström

SvD

DN

Erixon

flutetankar

Tidigare inlägg på samma tema:

Euron handlar om hur vi ser på Europa

Euron ser till att länder tar itu med problemen

Män är väl inga lealösa mähän; det har visst betydelse hur mycket pappa är hemma med barnen

Dagens Nyheter har senaste veckan kört en mycket intresant artikelserie om familjeliv, föräldrarförsäkring och jämställdhet. Jag har inte egna barn (men en underbar Gudson som heter William) och jag känner igen mig i reportaget om familjen Quist i Lund, se här och här

Familjen har löst sin situation så att de delar föräldrarledigheten lika. Reaktionerna har varit helt olika för far respektive mor i familjen:

"På de ställen där Anna, som är 33 år, arbetat har reaktionerna varit något mer kärva. En del äldre kvinnor menar att det inte är bra för barnen att en mamma börjar arbeta så tidigt. Och en del yngre kvinnor tycker att Anna borde ta chansen att vara hemma mer."

Visst är partner och arbetsgivare viktiga faktorer i sammanhanget. Men visst växer det fram en ny kultur och norm bland dagens generation familjer där det ses som en självklarhet att både mamma och pappa är hemma längre perioder med barnet. Min högst ovetenskapliga analys, baserad på vänner och bekanta i omgivningen som fått barn) är att det sällan är ett uttalat jämställdhetsideal som ligger i botten. Mannen stannar inte hemma för kvinnans skull, utan för att mannen själv vill vara hemma med barnet, för att mannen vill lära känna sitt barn och få en bra relation till barnet. Det är givetvis också präglat av en tro på jämställdhet, att jag som pappa också har rätt att vara hemma med mitt barn.

Den vetenskapliga analysen visar emellertid att ett delat uttag av föräldrarledigheten har en positiv inverkan på kvinnans inkomst och karriärutveckling. Nationalekonomen Elly-Ann Johansson studie visar att "När en pappa väljer att ta ut sextio i stället för trettio föräldradagar ökar mammans framtida inkomst med i genomsnitt sju procent". När det gäller pappor finns inte motsvarande samband, deras lön påverkas alltså inte av hur mycket mamman är hemma."

I tidigare inlägg på bloggen argumenterar jag för att föräldrarförsäkringen borde vara individualiserad:

"Precis som alla andra socialförsäkringar är individuella bör även föräldraförsäkringen vara kopplad till individ och inte familj. Det är inte möjligt att överföra sin sjukpenning på någon annan och på principiell grund bör samma sak gälla för föräldraförsäkringen. "

Media och bloggar

Mamma tjänar med om pappa är hemma

Män är väl inga lealösa mähän

"Jobben, jobben, jobben"; LO är förutsägbara och Borg måste tänka om

På DN debatt skriver Lo-ekonomen Lena Westerlund:

"Företagen minskade inte alls antalet arbetade timmar i samma grad som produktionen gick ned 2009. De tycks ha valt att behålla personal i betydligt större omfattning än i tidigare nedgångar. "

Även om jag inte är helt övertygad om att det är så det ligger till, se t.ex. Bergh är slutsatsen att det behövs starkare insatser för att ha en jobbtillväxt helt riktig. Som väntat kritiserar LO regeringen (något annat hade väl varit tjänstefel):

"Regeringen har förvisso stimulerat ekonomin genom krisen, men huvuddelen av stimulanserna 2009–2010 består av ineffektiva permanenta skattesänkningar och inte av tillfälliga åtgärder som upprätthåller jobb i en efterfrågekris, till exempel statsbidrag till kommunerna. Skattesänkningarna görs av ideologiska skäl, inte för krisbekämpning."

Som ett brev på posten meddelar de rödgröna att de vill öka stadsbidragen till kommuner och landsting.

Men är verkligen jobbskatteavdraget ineffektivt? Inte direkt. Det handlar om att öka drivkraften för egenförsörjning och öka arbetsutbudet. Det har långsiktiga effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. IFAU:

"Det är bra att marginalskatteförändringarna är störst för dem med lägst inkomst, då tidigare forskning visat att de förväntade effekterna på arbetsutbudet är störst för dessa grupper."

Sedan finns det relevanta invändningar mot jobbskatteavdraget som att medborgarnas kännedom om skattesänkningen är för låg. Frågan som LO och de rödgröna bör besvara är givetvis "Hur högre skatter leder till fler jobb?"

Samtidigt är det uppenbart att Anders Borg måste börja lyssna på kritiken att det måste komma åtgärder för att stimulera efterfrågan av arbetskraft. Riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften för småföretagare som anställer sin första anställd är ett spännande förslag.

Media

SvD

Presstödet bör avskaffas

Media spelar en avgörande roll i demokratin. Ansvaret att granska makthavare och att utgöra ett forum för debatt är tidningar och etermedias viktigaste uppgift.

Med anledning av att Nationaldemokraterna erhåller statligt stöd (presstöd) till sin tidning aktualiseras glädjande nog frågan om presstödets vara eller icke vara. Är det rimligt att staten stöttar vissa tidningar framför andra? Ur ett principiellt perspektiv är svaret givetvis Nej. Per Svensson skriver träffande på Sydsvenskans kultursida:

"Yttrandefrihet är rätten att säga också korkade saker utan att riskera att bli straffad av staten. Yttrandefrihet betyder inte att man har rätt att få betalt av staten för att säga korkade saker."

Ett argument som ofta framförs av förespråkarna för presstöd är att samhället måste stötta "andratidningen" på orten så att den dominerande aktören inte får monopolställning. Men är det argumentet verkligen hållbart när även mindre tidningar ingår i stora koncerner.

Martin Ahlquist på tidningen Fokus meddelar att han avgår, se Sydsvenskan, SvD och DN

Fler borde följa hans exempel.

Media och Bloggar

Sydsvenskan

DN

SvD

Akademin övertygar i frågan om förbifart Stockholm

Idag lyfter jag på hatten för professor Jonas Eliasson vid KTH. Hans artikel på DN debatt om förbifart Stockholm och spelreglerna för infrastruktur är träffsäker, klarsynt och övertygande.

"Att ställa Förbifarten mot kollektivtrafikinvesteringar är som att avkrävas att välja mellan en hammare och en skiftnyckel."

"Oavsett vad man tycker om paketinnehållet var det väsentligt att regionens egna folkvalda var de som bestämde vad regionens egna pengar skulle användas till."

Det vill tyvärr Sahlin, Wetterstrand och Ohly skjuta i sank.

Jag drar tre slutsatser av artikeln:

1. Trängselavgifter är ett bra sätt att hantera problem med trängsel. Och intäkterna bör hanteras lokalt/regionalt, utan att staten kör över regioner och kommuner.

2. Även investeringar på vägar gynnar kollektivtrafiken (bussar)

3. Folkomröstningar är inte bra när det inte finns tydliga alternativ.

Bloggar

Lundbäck

Fredrik Malm

Anobodys place

Sverigedemokraterna är pinsamma, men har rätt till en åsikt

- Det är helt absurt. Hur kan SD komma till en mångkulturell skola som Katte. Jag är iranier och född här men ser mig som svensk. Ingen ska ta det ifrån mig, sade Aidin Shoaibi, i klass SP3C.

Jag förstår att eleverna på Katedralskolan reagerar över att det kommer Sverigedemokrater till skolan. Inte minst för de med rötter i andra länder borde visa sin avsky mot ett parti som vill stänga gränserna och tar alla chanser att hacka på muslimer och invandringen.

Men vi lever i en demokrati där inga åsikter är felaktiga på förhand, där vi ska tillåta debatt och där de bästa åsikterna ska vinna medborgarnas förtroende. Precis som jag skrev om igår, se här har vi en tendens att bunta ihop människor och reducera människor till invandrare. Sverigedemokraterna är värst på det. Nu talar de om att det är invandrarnas fel och "att det ligger i deras natur" att vara odemokratiska. Fruktansvärt att de försöker göra sig till martyrer.

Jag har en dröm om ett Sverige som är öppet och där människor behandlas utifrån den individ man är.

Media

Sydsvenskan

SvD

När en människa reduceras till att vara invandrare

Vad har en invandrad läkare från Iran gemensamt med en invandrad bonde från Guatemala? Förutom att de båda har invandrat till Sverige är det ganska lite som förenar dem.

Sydsvenskan belyser träffande hur utseendet och namnet bestämmer vem du är. Hur vi buntar ihop människor. Hur vi reducerar människor till att vara invandrare eller inte. Som om en människa inte har andra identiteter eller i första hand är "svensk" eller inte. Tyvärr finns det dem som buntar ihop, förenklar och medvetet pratar om "vi och dom", se tidigare inlägg här och här

En undersökning visar att "Mer än var fjärde elev som är född eller uppväxt i Sverige bemöts inte som svensk. Det visar en undersökning som Sydsvenskan gjort bland treorna vid några av Malmös gymnasieskolor." Diskussionen har likheter med den diskussion som fördes om president Obama, på temat "är han tillräckligt mycket amerikan"? Jag har en vision om ett Sverige som är öppet och där människor behandlas utifrån den individ man är och inte utifrån härkomst. Vi har en lång väg kvar att vandra.

Media och bloggar

Sydsvenskan

Vi i Sverige