Spårvagnar och bussar behövs för att fördubbla kollektivtrafiken

Spårvagn eller buss? Det är frågan som har aktualiserats med anledning av en rapport från Bussbranschen, Bil Sweden, Volvo och andra aktörer inom fordonsbranschen. Läs mer om rapporten här

Den som läser bloggen vet att jag tidigare pratat mig varm om spårbunden trafik och fördelar med light rail/spårvagn. Men det betyder inte att jag är emot superbussar eller s k BRT-system. Erfarenheterna från dessa är mycket goda, på samma sätt som de städer som har valt spårbunden trafik är nöjda med det. Jag välkomnar initiativ som utgår från att man vill prioritera kollektivtrafiken i trafiksystemet (särskilda gräddfiler) och lösningar för snabbare av/påstigning samt effektivare betalsystem.

Betyder det att det inte har betydelse om man väljer att satsa på bussar eller spårvagn? Nej, enligt min mening måste man utgå från vilka behov man har (t.ex. resandeunderlag) och vad man vill uppnå med kollektivtrafiken. Bussar och spårvagnar fyller olika funktioner i kollektivtrafiken.

I Malmö, Lund och Helsingborg ser vi att vi snart når kapacitetstaket för de starkaste stråken i stadstrafiken. Vi behöver skapa en trafiklösning som är hållbar även på lång sikt och som tar höjd för inflyttningar, förtätning och en tendens att människor pendlar längre sträckor för att ta sig till/från jobbet. Ta exemplet Lundalänken där det planeras spårvagn. Det tillgodoser både behovet hos såväl Lundabor såsom de studenter, vårdpersonal, universitetslärare och Ideonverksamma som bor i andra kommuner, men som behöver ta sig till arbetsplatserna längs Lundalänken. Eftersom spårvagnar har hög kapacitet talar det för att det är att föredra på lång sikt. Dessutom är erfarenheten den att spårbunden trafik lockar över fler resenärer till kollektivtrafiken, vilket ligger i linje med vår vision om att kollektivtrafiken ska fördubbla sin marknadsandel till 2020.

Media och andra bloggar

Sydnytt

Christer Ljungberg

Spårvagnar utvecklar kollektivtrafiken

Öresundstågen är jobbpolitik

Debatten om Öresundstågen rullar vidare. I Sydsvenskan skriver miljöpartisten Karin Svensson Smith att den danska staten inte har ansvar för trafiken i Öresund.

I min replik "Öresundstågen är jobbpolitik" tar jag upp den kritik som riktats under den senaste tiden kring hanteringen av frågan.

"Politiker i Sverige och Danmark har ett gemensamt ansvar för ett fungerande trafiksy stem i Öresundsregionen. Jag vill behålla och utveckla det unika kollektivtrafiksystem där man i Kävlinge kan köpa en biljett som är giltig inte bara till Köpenhamn utan även i Köpenhamns stadstrafik. Med Citytunneln möjliggörs fler avgångar och kortare restider för den Lundabo som arbetar på Kastrup. På så sätt skapas en gemensam arbetsmarknad i Öresundsregionen.

Svensson Smith menar att Region Skåne borde ha insett att DSB First anbud var för lågt. Jag konstaterar att en svensk förvaltningsdomstol, när upphandlingen överklagades, gjorde bedömningen att det inte förelåg skäl att ifrågasätta valet. Jag tror att många skåningar hade ställt sig frågande till om vi som huvudman hade överprövat en svensk domstol.

Jag är lika bekymrad över bristande punktlighet som danska politiker. Grundproblemet är att järnvägsunderhållet i Sverige har försummats under lång tid. Först 2008 var statens me del till investeringar och underhåll i infrastrukturen för järnväg på samma nivå som 1995, justerat för inflation. För detta har även Karin Svensson Smith ett ansvar, då hon som riksdagsledamot under perioden 1998–2006 stödde nio statsbudgetar signerade Göran Persson."

Resenären med Öresundstågen ska inte behöva byta tåg på väg till Danmark

Idag träffar undertecknad den danske trafikministern Hans Christian Schmidt (V) med anledning av hans förslag att kapa Öresundstågstrafiken så att resenären till Danmark behöver byta i Lund eller Malmö. Se tidigare inlägg här

Givetvis kommer även frågan om situationen för DSB First att diskuteras.

Hur är det egentligen med punktligheten?

• Under perioden 2009 – 2011 har punktligheten (definierat som rätt tid + 3.59 minuter) varit ganska likartad i båda riktningarna. Mot Danmark är punktligheten i genomsnitt 73,4 % och mot Sverige är punktligheten 74,2 % under perioden.
• Punktligheten har periodvis varit sämre från Damark (2009) och tidvis sämre från Sverige (2010). Men under de perioder då punktligheten från Danmark varit sämre har vi inte skickat arga brev till våra politiska kollegor i Danmark.

Hur har det sett ut under mars månad?

• Summeras alla förseningsminuter på alla tåg när de passerar mitt på Bron var tågen i snitt under mars månad från Sverige 3 minuter försenade och från Danmark 2,4 minuter försenade. Det är alltså små skillnader när vi nu lämnar vintern bakom oss.
• Det går åt rätt håll. Punktligheten mot Danmark har ökat från 69 % till 75 % under perioden januari – mars. Hittills i april är utfallet ca 80 %. Punktligheten mot Sverige har ökat från 72 % till 88 % under perioden januari – mars. Hittills i april är utfallet ca 88 %.
• Det går att klara det uppsatta målet. Såväl den 29 mars och 5 april var över 90 procent i rätt tid mot Danmark.

Vilka åtgärder har vidtagits?

Det är framförallt två åtgärder som är viktiga:

1) Det finns sedan februari ett bemannat reservtåg (2 tågsätt) i Malmö som sätts i trafik vid försening som är större än 6 minuter när tåget anländer Lund. På så sätt undviker vi att Malmöpendlaren drabbas av förseningar från Blekinge och Halland.

2) Det andra är att de snabbare Öresundstågen prioriteras före pågatåg, så att de inte ska behöva bli ännu mer försenade av de långsammare pågatågen.

Ministern skriver i sitt brev att tågtrafiken borde brytas i Malmö eller Lund så att resenärer från norr får byta för att ta sig till Danmark. Men det är just mellan Malmö och Lund som tågen ofta förlorar tid. Det är här problemen är som störst, på grund av bristande kapacitet och att Citytunneln ännu inte är kopplad till Ystadbanan. Det sker flera åtgärder för att förbättra kapaciteten mellan Malmö och Lund, t.ex. 4 spår mellan Malmö och Arlöv. Ministerns förslag löser därmed inte grundproblemet. Dessutom bryter det mot tanken om ett enhetligt och sammanhållet system.

De åtgärder som genomförts och återstår att genomföra bedöms räcka för att nå målet om 90% punktlighet till 1 juni. Vi kommer på mötet presentera att det går bättre och utförda och planerade åtgärder för att nå bättre punktlighet. Resenären från Helsingborg, Älmhult eller Kristianstad ska inte behöva byta i Sverige för att ta sig till Kastrup eller Köpenhamn.

Media

Sydsvenskan

Helt rätt med arbetskraftsinvandring och att gömda får rätt till skola och sjukvård

Regeringen och Miljöpartiet är överens om migrationspolitiken. Moderaterna har fått ge sig i flera viktiga frågor. Det betyder bland annat att barn till gömda får rätt att gå i skolan. Barnen kan inte hjälpa att familjen befinner sig i Sverige utan tillstånd. En annan viktig del är att gömda får rätt till sjukvård. I Skåne finns redan denna rätt eftersom vi har gått före lagen, se tidigare inlägg

Visst är det ett "politiskt bakslag för Sverigedemokraterna" Det blir inte minst tydligt med tanke på att regeringen tydliggör att friare regler för arbetskraftsinvandring står fast och förhoppningsvis också kommer att omfatta företagare.

Media

DN SvD

Tidigare inlägg

Arbetskraftsinvandring stärker arbetsmarknaden

Visst kan Folkpartiet bli Sveriges nya företagarparti

Jag har blivit invald i en arbetsgrupp som ska utarbeta Folkpartiet Liberalernas politik när det gäller skatter och företagarfrågor. Goda villkor för företagande är viktigt därför att det ger jobb, men handlar för den enskilde företagaren om en frihetsfråga.

Jag hoppas kunna få gehör för några frågor:

1. Sänkta arbetsgivaravgifter. Regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen fokuserar på att öka arbetsutbudet (att folk ska söka jobb) men inte tillräckligt på efterfrågan av arbetskraft (att det ska finnas några jobb att söka). Som jag har skrivit om tidigare är sänkta arbetsgivaravgifter inte den skatt som har störst effekt på jobben på kort sikt, men underlättar för företagare och ökar drivkraften att starta företag.

2. Förändring av turordningsreglerna i LAS

Som jag har skrivit tidigare behöver turordningsreglerna (sist in- först ut) reformeras. Forskningen är ganska entydig kring att turordningsregler har liten inverkan på arbetslöshetsnivån, men däremot påverkar sammansättningen av arbetslösa (jfr den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige med den låga dito i Danmark). Det är med andra ord "Bra för outsiders" på arbetsmarknaden.

Media och andra bloggar

Skånskan Soldatmammans värld

Danske trafikministern tänker fel

Danmarks transportminister Hans Chr. Schmidt har i ett brev till flera sydsvenska företrädare tydliggjort sitt missnöje med det sätt den svenska tågtrafiken över sundet fungerar idag och hotar med att stoppa den integrerade tågtrafiken i Öresundsområdet, se Sydsvenskan

Jag tror att en uppdelning av trafiken i en svensk och en dansk del är helt fel väg att gå. Öresundsbron och Citytunneln skapar fantastiska möjligheter för större pendlingsmöjligheter. De försvinner om man ska byta tåg i Malmö och signalerar till medborgarna att vi inte längre tror på en integrerad Öresundstågstrafik.

Det är inte särskilt konstruktivt att skylla på den ena eller andra sidan. Att det är ett komplext system råder ingen tvekan och problem finns på båda sidor, till exempel var förseningarna under delar av 2010 större från Danmark än från Sverige och tvärtom i slutet av året.

Redan idag sker dagliga avstämningar mellan den svenska och danska sidan för att öka punktligheten inom ramen för den handlingsplan som tagits fram gemensamt från svensk och dansk sida. Som resenär är jag inte särskilt bekänt av att veta var problemen kommer ifrån, utan vill att vi på svensk och dansk sida gör vårt bästa för att få till en bättre trafik.

Avgiftsfri kollektivtrafik lockar inte över bilisterna

Idag presenterar Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly ett förslag om gratis kollektivtrafik i Skåne. Förslaget missar målet.

Forskningen visar att gratis kollektivtrafik inte lyckas locka nya resenärer, utan får bara de som redan åker kollektivt att åka mer. Exemplet Danmark här Slutsatsen i studien är att resandet i städer eller stadsområden ökar kraftigt men endast en liten del kommer från tidigare bilister (20-30 %). Resten är nya resor av dem som redan tidigare åker kollektivt samt tidigare gående och cyklister. Man konstaterar att eftersom enbart 2 av 10 bilar försvinner är åtgärden inte samhällsekonomisk lönsam.

För att locka fler bilresenärer måste kollektivtrafiken bli mer attraktiv genom bättre och tillförliga tåg, fler avgångar och kortare restider men också genom förbättrad realtidsinformation vid perronger och hållplatser. Genom att göra kollektivtrafiken attraktiv får vi fler att välja bort bilen och får en positiv miljöeffekt.

Den som läser bloggen vet att jag arbetar för att fördubbla antalet resenärer i kollektivtrafiken till år 2020. Det kräver fortsatt stora satsningar, i Skåne i miljardklassen. Till skillnad från Lars Ohly har jag ingen egen sedelpress.