Den medialiserade politiken, är politiken eller media boven?

Flera personer har frågat mig om det inte är dags att börja twittra. Varför hålla på med "gammalmedia" när det finns nya sociala medier?

Att blogga fyller en viktig funktion, eftersom det ger mig möjlighet att argumentera för mina ståndpunkter, men också tillfälle för reflektion och att ställa öppna frågor som dyker upp i mitt huvud efter de intryck jag samlar på mig. Politik och samhällsfrågor är ju inte alltid en rak linje med ytterlighetsståndpunkter, ty sanningen (verkligheten) är ofta komplex och politiska förslag har flera dimensioner.

Och frågan är då vad twitter bidrar till? Inte särskilt mycket enligt min mening. läs Statsvetaren Henrik Oscarsson i expressen

Frågan om twittring är inte en isolerad företeelse, utan hänger intimt samman med den medialiserade politiken där politiken anpassas till att positionera sig enligt tankegångar om triangulering eller politiska strategier. Jag har ytterst svårt för denna utveckling. Möjligen har det att göra med min "akademiska sida" eller bakgrund i idrottsrörelsen. Därmed inte sagt att jag tycker att media har för mycket makt eller att politiker och journalister inte har ett behov av varandra. Tvärtom! En journalistik som granskar makthavare är en grundsten i demokratin. Och politiker som använder sig av journalistiken för att måla upp kontrasterande bilder är såklart nödvändigt. Problemet blir att det alltför sällan blir tillfälle för nyanser, beskrivningar av svåra politiska dilemman eller de avvägningar som måste göras.

I stället skapar media självutnämnda poltiska analytiker som analyserar spelet, men inte det faktiska innehållet i politiken eller dess konsekvenser. Politiska partier som skapar opinion för en fråga genom att hänvisa till att opinionen gillar "min åsikt" (ej sällan med egenfinansierade opinionsundersökningar) istället för att argumentera för varför åsikten är bäst. Media jagar konflikter, på ett sätt som ibland får håresande vinklingar, se exemplet björnar. (Notera att chefen för djurparken försöker hålla isär frågan om finansieringen och antalet björnar, men ingen verkar lyssna :-))

Vem är då boven bakom denna utveckling? Det är naturligtvis omöjligt att svara på med säkerhet. Och frågan om skuldbeläggande är särskilt intressant? Finns det utrymme för politiker/partier som inte anpassar sig till den medialiserade politiken?

Jag hoppas det. Det gäller att skapa arenor för direkt möte med medborgare, så att inte all kommunikation sker genom "bruset". Bloggen är ett verktyg, tack till er som skickar synpunkter. I tisdags träffade jag studentrådet i Lund, en mycket konstruktiv diskussion. I går kväll HSO i Lund, mycket givande att höra deras synpunkter på Hälsoval Skåne. Om några timmar träffar jag idrottsledare (Skåneidrotten) och är säker på att de har tankar som berikar samhället.