Läste för en tid sedan Tove Lifvendahls bok "Vem kastar första stenen". Den är några år gammal men beskrivning liknar dagens situation. I boken uttrycker människor i statsdelen frustation över ungdomsgängens framfart.
Hur lösa problemet? Förslagen går i alla riktningar. Fp har föreslagit att man ska bygga om miljonprogrammen (intressant tanke) och S att man ska renovera fastigheterna i områdena (inte helt fel). Reepalu vill ha kommunarrest, d.v.s. borttagande av Ebo (populistiskt) och Moderaterna att flyktingar ska få lägre ersättning om de inte flyttar till kommuner med god arbetsmarknad (omöjligt att genomföra i verkligheten, ty hur definieras en sådan kommun?) Sverigedemokraterna har föreslagit att man ska tillkalla nationella insatsstyrkan (Det löser knappast orsakerna (utanförskap, trångbodhet) till det vi nu bevittnar.
