Satsa på spårvagnar

När jag för en tid sedan skulle ta bussen vid Malmö central drabbades jag av det som många andra har varit med om. Jag ser min buss komma, den är 100 meter från hållplatsen men jag får vänta mer än fem minuter innan det är framme vid hållplatsen. Andra bussar står nämligen i vägen för "min" buss, som i sin tur står i vägen för en annan buss. Min erfarenhet illustrerar behovet av spårvagnstrafik (där bussar inte längre är i vägen för andra bussar) och där kollektivtrafiken därmed får en starkare position i stadsmiljön. Det finns också miljövänliga skäl för spårvagnstrafik. I Helsingborg, Lund och Malmö är luftkvaliteten i de centrala delarna inte tillräckligt bra.

Som jag visade igår, se här, har kollektivtrafiken utvecklats på ett fantastiskt sätt i Skåne. Men om vi ska lyckas med målet om en fördubbling till 2020 krävs att vi lockar nya resenärer, de som idag tar bilen till och från jobbet. Spårvagnar är attraktiva eftersom komforten är bra och eftersom spårvagnarna får en "exklusivitet" i trafiken. Som signaturen Filip skriver på SkD.se "Det är bekvämt, miljövänligt och ett förbaskat trevligt inslag i trafikmiljön."

Ja, det kostar stora pengar, uppskattningsvis 3 miljarder i de tre skånska städerna. Men det ska ses som en långsiktig satsning som svarar på frågan hur vi vill bygga framtidens infrastruktur. i framtiden ser jag att kommuner kring Malmö och Lund "kopplar upp sig" på spårvagnsnätet.

Det är motiveringen till att Region Skåne och Malmö, Lund och Helsingborgs kommun går samman i ett samverkansorgan för spårvagnar, se SkD

Möte med friksdagens finansutskottet

Idag besökte riksdagens finansutskott Skåne. Det var ett viktigt möte. Vi pekade på den fantastiska resandeutvecklingen i kollektivtrafiken, figuren ovan är ljuv musik, och kopplade det till behov av kommande investeringar i infrastruktur.

En god tillväxt kräver mod att fortsätta regionaliseringen och ge ett mandat att möte de utmaningar och möjligheter som finns i en gränsregion. Tydlighet i finansieringsfrågor, i gränshinderfrågor och forskning och utveckling kan inte underskattas.

Fehmarn Belt-förbindelsen innebär fantastiska möjligheter för Skåne och Själland. Höghastighetsjärnväg och HH-förbindelse är viktiga komponenter i en infrastruktur som knyter samman Sverige och Danmark.
En annan fråga som lyftes var frågan om dubbelbeskattning (arbetsgivaravgifter) för den som har arbete i både Sverige och Danmark,. även benämnt "extrajobbförbudet". Det blev en aha-upplevelse för utskottet.

Lars Ohlys attack hjälper knappast resenärerna

Sedan kylan kom i december har tågbolagen haft problem, somliga mer än andra. I julmånaden vart fler än var femte X2000-tåg försenat mer än en kvart, värst var det på sträckan Stockholm – Malmö. Av samtliga fjärrtåg var vart fjärde försenat. Men SJ:s pendeltåg gick bättre, 96 procent i tid, enligt DN

I SR lyssnade jag i morse på vänsterledaren och tidigare tågmästaren Lars Ohly. Hans analys av läget sammanfattas ungefär såhär: "Det är avregleringens fel och det blir ännu värre när ännu fler aktörer får tillträde att köra tåg".

Sedan några år tillbaka är det möjligt för andra aktörer än SJ att köra på helger (snart även vid andra tidpunkter). Nya aktörer kan pressa priser och erbjuda andra attraktiva förmåner. Ett bra exempel på detta är att Veolia kör sträckan Malmö-Stockholm till ett fast pris till skillnad från SJ:s rörliga priser. Många resenärer tycker detta är positivt, inte minst att man kan köpa en Veolia-biljett på SJ:s hemsida och vice versa. Jag har själv åkt Veolia och blev positivt överraskad, i synnerhet av deras snygga restaurangvagn.

Den friare konkurrensen har ingen koppling till tågkaoset. Det som Lars Ohly känner till (men medvetet?) inte berättar är att Banverket har monopol på och ansvar för spåren och att staten delar ut tillträde till att köra på spåren till olika aktörer. En sak var positiv med Lars Ohlys framträdande i radion. Han var tydlig med att Veolia och andra aktörer kommer att försvinna vid en rödgrön valseger. Då försvinner valfriheten för oss resenärer.

Media

DN Svd Expressen Dick Erixon

Alla ropar på att tågen ska gå i tid

Mera trafikkaos. SvD beskriver flera alarmerande situationer.

Nu talar även infrastrukturminister Åsa Torstensson med tydlig röst:

"Banverket har fått 33 procent högre budget på tre år. Banverket efterlyser en långsiktighet i planen så att man kan ha en strategi och det är det vi tänker ge dem".

Äntligen! Nästa steg är förhoppningsvis att ändra regelverket så att a) banavgifterna kan höjas, under förutsättning b) att de enbart betalas när spåren går att använda, se tidigare inlägg här och här

Och det är svårt att inte hålla med ministern om att "människor som står på stationer och väntar ska få relevant information."

Informationen gäller även hemsidor, som vi som konsumenter når via mobilen eller anhöriga. Den bristande kapaciteten har beröringspunkter med stormen Gudrun och hur den tog eloperatörerna på sängen.

Media

Expressen SvD Sydsvenskan DN

Även flyktingar måste få bestämma bostadsort

Idag presenterade Socialdemokraterna ett antal förslag för en ny integrationspolitik. Det är glädjande att Socialdemokraterna andas självkritik över den förda politiken under tre tidigare mandatperioder. Exempelvis används begreppet "stärka arbetslinjen", ett begrepp som inte kan sägas ha omfattat den tidigare förda politiken. Förhoppningsvis kan arbetslinjen också komma att omfatta Socialdemokraternas skattepolitik, men det kräver att de gör halt med sina skattehöjningar för låg-och medelinkomsttagare.

Jag har läst DN-debatt artikeln flera gånger och förstår inte riktigt vad som avses men jag tolkar det som att möjligheten att väja boende själv (Ebo) ska tas bort.

"I anslutning till ankomstboende ska alla asylsökande också få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi. Dessa ska utgöras av vanliga lägenheter och målsättningen vara bostäder som är jämnt spridda över landet, med hänsyn tagen till arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter och invånarantal."

Ambitionen att sprida invandringen i hela Sveriges avlånga land har prövats tidigare inom ramen för "Hela-Sverige Strategin". Utvärderingar av denna strategi, se Rooth/Åslund visar på negativa effekter av denna strategi. Flyktingar under ”Hela Sverige-strategin” placerades i ogynnsamma lokala arbetsmarknader hade lägre chanser på arbetsmarknaden i åtminstone ett tioårsperspektiv. Men det är möjligt att Socialdemokraterna tänker sig att man ska kunna styra till kommuner med stark arbetsmarknad. Problemet är bara att det inte är så enkelt i verkligheten. Moderaterna har för övrigt också haft ett liknande förslag där flyktingar som väljer "fel" kommun ska få lägre ersättning än de som väljer "rätt" kommun.

Socialdemokraternas variant på detta tema är att kommunerna ska betala till de kommuner som tar emot fler.

Socialdemokraterna:

"Vi vill pröva möjligheterna till ett kommunalekonomiskt utjämningssystem där kommuner med osedvanligt låg andel asylsökande respektive nyanlända flyktingar som del av sin befolkning får ekonomiska drivkrafter att ta emot fler."

Det är nog rätt tänkt. Kompensationen från staten (inom ramen för det kommunala utjämningssystemet) har varit otillräckligt, något som jag visar i en studie publicerad i Ekonomisk Debatt

Men den grundläggande frågeställningen är givetvis om asylsökande ska begränsas i val av boendekommun. Det är något ganska naturligt att vilja bo tillsammans med människor från samma land som jag själv. När svenskar flyttade till USA i mitten av 1800-talet "segregerades" dem i nordöstra USA. 1920 var exempelvis Chicago Sveriges andra största stad, större än Göteborg.

Ge nya svenskar kunskap om att det finns möjligheter till ett drägligt liv även utanför de tre storstäderna. Men tvinga dem inte. Friheten att välja var jag ska bo måste även gälla nyanlända invandrare.

Media

DN , AB

Mats Engström

Vi i Sverige

Utfrågning om trafiken i riksdagen

Idag anordnar Riksdagen en utfrågning av Banverket och SJ med anledning av förseningarna i tågtrafiken. Glädjande nog yttrar Banverket en viss självkritik enligt Dagens Nyheter

Banverkets Minoo Akhtarzand:

"Banverket själva bör bland annat satsa mer på reinvesteringar samt använda befintliga medel på ett optimalt sätt. Därtill bör man förbättra planering och beredskap. Vi måste vara beredda att prova ny teknik. Det finns mycket som vi behöver göra"

Jag har tidigare skrivit om kaoset i trafiken, se här och här

Problemet är inte primärt att tågen inte klarar kyla, utan att spåranläggningen har omfattande brister. Exempelvis är de inte utbyggda och underhållna i den utsträckning som skulle krävas. Sverige är i dag näst sämst i Europa på att satsa resurser på löpande drift och underhåll av spåren. Det är ett av motiven till att staten kommer att satsa omkring 50 procent av pengarna i infrastrukturpropositionen (totalt ca 400 Miljarder kronor) på drift och underhåll. Då muttrar lokala politiker såklart över att det blir för lite pengar över till nya infrastrukturprojekt. Men resenärerna vill nog i första hand att befintliga spår ska fungera innan de börjar kräva nya linjer.

Media

SvD

På besök på Consensums vårdgymnasium i Lund

Idag besökte jag Consensums vårdgymnasium i Lund där jag diskuterade politik med eleverna. I vanliga fall när jag

är ute på skolor pratar jag om Region Skåne och Skånes utmaningar, men idag handlade det om allmän politik.

Det var en mycket bra diskussion, eleverna var pålästa och verkligen på hugget.

Som väntat handlade de flesta frågorna om hur vi skapar jobb och hur utbildningen ska bli bättre.

Jag framhöll behovet av lärlingsutbildning, att det ska vara billigare och enklare att starta företag

och att det är viktigt att skolan inte blir en utslagningsskola.

Sedan i måndags kväll har jag en ond axel och jag går runt med en konstant smärta, något som jag

hoppas att eleverna inte märkte, men jag hade bitvis svårt att hantera smärtan och hålla koncentrationen uppe.

Nu hoppas jag att värktabletterna (Ipren) gör nytta.

Illavarslande att unga lämnar politiken!

Svenska Dagbladet rapporterar om stora avhopp bland unga som är förtroendevalda. Av alla unga kommunfullmäktigeledamöter, 18-25 år, har 37,8 procent avgått från valet 2006 till och med 26 januari i år. I faktiska tal rör det sig om 192 ledamöter, se här och här

Den höga andelen avhoppare bland unga ska ställas i relation till att det i genomsnitt är ca 15 procent som har hoppat av. Andelen avhoppare är något lägre i landstingen. Av utredningen går det tyvärr inte att utläsa orsaker till avhoppen. Några allmänna reflektioner:

Ett problem som har aktualiserats tidigare är att unga människor som väljer att studera på annan ort inte längre kan sitta kvar i kommunfullmäktige av formella skäl (de är skrivna på studieorten). Det finns möjlighet att använda en undantagsparagraf i kommunallagen, något som jag vet att Frida Johansson Metso (FP) har gjort, men många känner gissningsvis inte till detta. En översyn av lagen är välkommen.

Men framförallt tror jag att arbetsformerna måste ändras. Politik ska ta tid, men ibland upplever jag att processen är väl lång och att det bokas in en rad onödiga möten. En äldre politiker sa en gång "störst sittfläsk vinner". Ibland känns det onekligen som att syftet med ett möte är att boka in nästa möte. Denna möteskultur, som präglar både offentlig förvaltning och politiken är knappast hälsosam för att få människor att känna engagemang .
för sitt uppdrag.

Personvalet behöver få större tyngd

I helgen fastställde Folkpartiet i Skåne sina listor till regionvalet. Nomineringsmötet följde utfallet från provvalet och utsåg undertecknad till förstanamn på listan. Jag vill rikta ett stort tack för stödet!

Det är dock nomineringsprocessen i Moderaterna i Stockholm som just nu röner störst intresse, se här och här.

Statsvetaren Tommy Möller skriver följande på Newsmill:

"Beroendet av medlemsstöd är litet i förhållande till det beroende som finns gentemot väljarna. Det är lättare att göra utspel utan att först förankra. Problemet handlar om att vårt politiska system fortfarande är particentrerat trots att partierna i dag inte längre förmår att fullgöra flera av de demokratiska funktioner som förväntas av dem."

Jag håller delvis med Tommy Möller. Visst spelar medlemsomrösningar mindre roll när politiken är medialiserad (se tidigare inlägg här) och visst har partierna färre medlemmar än tidigare. Men att de politiska partierna abdikerat från sin roll som forum för samhällsdebatt och folkbildning håller jag inte helt med om. Ett exempel: en måndag kväll för någon vecka sedan var 25-30 personer och lyssnade när onkologen Carsten Rose pratade om framtidens cancervård på ett möte som anordnades av Folkpartiet i Lund.

Men på följande punkt är Tommy Möller helt rätt ute. Vi behöver ett mer renodlat personvallsystem.

"I ett renodlat personvalsystem kommer sannolikt en ny typ av politiker att se dagens ljus. En mer kampanjinriktad sådan, som i betydligt högre grad än i dagens system står i nära förbindelse med sina väljare. Utvecklingen vore logisk: kampanjpartier ska väl ha kampanjpolitiker på barrikaderna, inte interna ränksmidare?"

Tåg på lagning; resenärerna ska värnas!

Tågen går inte i tid. Att den här vintern tagit alla på sängen är ingen överdrift. Sydsvenskan skriver idag om att ett av fyra tåg står på verkstaden. Problemet är inte att det finns för få tåg, utan att de som finns går sönder. De nyinköpta 49 pågatågen hjälper givetvis till i sammanhanget. Jag tycker att Skånetrafiken hanterar situationen proffsigt, exempelvis genom att inte ha "korta tåg" på samma sträcka varje dag, så att inte alltid samma resenärer drabbas. Men situationen har aktualiserat frågan om att kompensera resenärerna. I jämförelse med andra delar i Sverige har Skåne en generös resandegaranti och nu är det aktuellt att diskutera om den behöver tillämpas i rådande läge.

Jag har tidigare skrivit om kaoset i trafiken
"Höj banavgifterna så att Banverkets omfång (underhållet) kan öka. I ett internationellt perspektiv har Sverige mycket låga banavgifter, vilket givetvis påverkar banverkets möjlighet att hålla uppe kvaliteten på spåren. Höj avgifterna, under förutsättning att avgifterna inte behöver betalas om spåren är ur funktion. Idag betalas en avgift oavsett om spåren går att använda. Det ger märkliga incitament."

Euron ser till att länder tar itu med problemen

Stefan de Vylder skriver idag om euroområdets utmaningar i samband med krisen i Grekland. De Vylder är sedan länge skeptiker till euron. Tesen i artikeln är att Sverige inte behöver euoron, utan att euron behöver Sverige. Och problemet i det sammanhanget är att svensk ekonomi är för stark.

"Är det något som EMU:s problemländer bör betacka sig för är det att få en ny medlem i klubben som har en starkare ekonomi än de själva."

Utvecklingen i Grekland illustrerar onekligen att det på kort sikt är problematiskt att valutan inte kan nedvärderas. Men som Ekonomistas visar (se ovan) har den gemensamma valutan stabiliserat inflationen.

"Genom att grekerna nu har ett effektivt sätt att skydda sina tillgångar tvingas den grekiska staten — troligtvis för första gången — att hantera sina underskott på det självklara sättet; genom att sänka utgifterna och höja skatterna."

Som jag har skrivit om tidigare handlar det om euron om vilket europa vi vill ha. Ur ett politiskt perspektiv är det svårt att tro att Euron skulle minska Sveriges inflytande i EU. Ytterst handlar det om vi vill vara aktiva i samarbetet eller inte. Jag tror på ett starkt Europa där Sverige spelar en viktig roll och tar gemensamt ansvar för Europas utveckling.

För Greklands vidkommande är det rimliga att hantera sina ekonomiska problem och inte skjuta problemen på framtiden. På samma sätt som Danmark gjorde på 80-talet och Sverige på 90-talet.

Dags att ta ansvar för LAS

Säg LAS och alla ryggmärgsreflexer utlöses. På ena sidan de som ser borttagande av turordningsregler som första steget mot borttagande av alla fackliga rättigheter. På andra sidan de som skyller arbetslösheten på stela arbetsmarknadslagar, där turordningsregler står i centrum för attackerna.

Hur ligger det egentligen till? Och hur skulle ett alternativ till LAS kunna se ut?

Per T Ohlssons krönika i dagens sydsvenskan är insiktfull och ger flera svar på frågorna.

"Även om kritiken mot las inte sällan framstår som överdriven, är lagen ett bekymmer. Den har lett till att friktionen mellan parterna på arbetsmarknaden ökat. Samtidigt har ekonomin globaliserats och behovet av flexibilitet växt. Svensk arbetsmarknad behöver mer av rörlighet, mindre av instängnings- och utelåsningsmekanismer. Problemet med las är därför, kort sagt, att lagen finns."

Per T Ohlssons tes ligger i linje med det som arbetslivsforskare som t.ex. ekonomhistorikern Christer Lundh argumenterat för i olika sammanhang. Det är viktigt att hitta en arbetsmarknadsmodell som är anpassad till dagens globaliserade tjänsteekonomi. Det är naivt att tro att lagar utformade i Stockholm kan vara anpassade till alla segment på arbetsmarknaden, se tidigare inlägg här. Den rimliga slutsatsen vore att parterna själva tog ett större ansvar och att det därmed kan se olika ut i olika branscher och för olika grupper. Kanske ser vi äntligen sådana tendenser, se SvD

Från politiskt håll är den bästa strategin att stå fast vid budskapet "Kom överens om en ny arbetsrätt, annars lagstiftar vi", se här

LAS (turordningsreglerna) är inte problemfria. Nationalekonomen Per Skedinger visar i en sammanställning av det internationella forskningsläget att "ett starkt anställningsskydd inte tycks påverka den genomsnittliga nivån på sysselsättning eller arbetslöshet, men att marginalgrupper på arbetsmarknaden missgynnas i förhållande till kärngruppen av anställda."

Den centrala uppgiften för arbetsmarknadens parter är att öka möjligheterna för outsiders. Regeringen borde ta initiativ till en diskussion om hur utbildningssystem, arbetsrätt och näringspolitik kan anpassas för att ge fler ungdomar och invandrare chansen.

Sifferdribblande förvillar debatten!

En av de märkligaste debatterna den senaste veckan var den om statsministerns användande av statistik över sysselsättningen. Statsministern hade fått ett felaktigt underlag från departementet och medgav detta ganska omgående. Nu visar det sig att Reinfeldt inte var så fel ute.

Under 2009 var 40 000 fler i åldrarna 16-64 år sysselsatta jämfört med 2006, då regeringen tillträdde, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), se SvD och DN

Inför förra valet argumenterade alliansen för att Sverige borde använda samma grund för statistiken som EU använder. Det är nu gjort. Och den visar att sysselsättningen är konstant eller har ökat, beroende på vad vi mäter. Givetvis bidrar den kraftigt minskning av sjukskrivna till att "de som vill ha ett arbete, men saknar ett sådant" (utanförskapet) är färre.

Bergh pekar på att det är svårt att hitta det perfekta måttet, men förespråkar "antalet arbetade timmar satt i relation till befolkningen i arbetsför ålder." Tyvärr inte denna statistik tillgänglig på SCB:s hemsida.

Den intressanta frågan för väljaren är givetvis vem man tror är bäst på att hantera svallvågorna av den globala finanskrisen. Är högre skatter på arbete rätt väg att gå?

Seved Monke

Rasmus Jonlund

Per Altenberg

Leder handel till demokrati?

Jag fastnade igår kväll framför korrespondenterna på svt

Programmet visar hur svensk övervakningsutrustning säljs till diktaturen Libyen. Om man bortser från att det är svårt att verifiera hur "smutsigt" regeringen och företagen agerar i sin relation med diktaturer så aktualiserar programmet ett antal viktiga frågeställningar:

Leder handel till att stater går i demokratisk riktning? Vilket ansvar har demokratier att utöva påtryckning i demokratisk riktning? Jag har tidigare skrivit om Kina och Google, se här och här

Second Opinion intervjuar olika forskare och konkluderar att bojkott knappast är ett bra redskap.

Örjan Sjöberg, professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm:

"Det leder kanske inte direkt till demokrati, men det skapar i allmänhet ett mycket större utrymme för människor i sin egen vardag att ta egna beslut. Detta är ett viktigt första steg. "

Insikten att handel inte per automatik leder till demokrati (t.ex. Kina och Singapore) betyder inte att vi ska sluta handla. Men det ställer krav på att vi som konsumenter ställer krav på mänskliga rättigheter. Kapitalismen är inte värderingsfri.

För egen del handlar det också om känslor, om att det känns fel att köpa en skjorta "made in China" eftersom det för mig upplevs som en bekräftelse av ett ruttet politiskt system. Tyvärr ä rmarknaden för kläder som är fair trade producerade inte så välutvecklat, med något undandtag, se righteous fashion

Kaos i trafiken: Vems är felet?

Det har inte undgått någon att snökaoset ställer till det för trafiken i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet. Även andra nordiska länder är drabbade, se DN

Människor visar stor förståelse för att den extrema vädersituationen får effekter på framkomligheten för tåg och bussar, se sydsvenskan I Skåne försvåras situationen inte enbart av vädret, utan också av den lägre kapaciteten till följd av byggandet av citytunneln.

Alla gör sitt yttersta för att hantera situationen. Men i mediedramaturgins natur ligger att hitta syndabockar. Och tyvärr spär en del politiker på den bilden. Infrastrukturminister Åsa Torstensson skyller på den tidigare S-regeringen och Socialdemokraten Lena Hallengren på nuvarande regeringen, se här. Suck!

Jag ska ge ministern rätt på en punkt: medel till underhåll har varit otillräckliga. Spåren bör klara snö. Hur når vi dit?

Jag menar att vi bör höja banavgifterna så att Banverkets omfång kan öka. I ett internationellt perspektiv har Sverige mycket låga banavgifter, vilket givetvis påverkar banverkets möjlighet att hålla uppe kvaliteten på spåren. Höj avgifterna, under förutsättning att avgifterna inte behöver betalas om spåren är ur funktion. Idag betalas en avgift oavsett om spåren går att använda. Det ger märkliga incitament.

Men det är tyvärr en lång väg att vandra. I Skåne har vi under arbetsnamnet "kraftsamling Öresund" tillsammans med banverket arbetat med att förbättra punktligheten. Trots stora insatser har vi enbart rört på ytan kring problematiken med teknisk kapacitet.

Medborgaren ska kunna lita på att tågen avgår och kommer fram i tid. Ibland fokuserar vi på regional och lokal nivå väldigt mycket på kommande (nya) infrastrukturprojekt och klagar på att regeringen prioriterar drift och underhåll framför nya projekt. Men problemet är inte den stora fördelningen till underhåll, utan att den totala kakan till infrastruktur är för liten.

Infrastruktur är en av statens viktigaste uppgifter. Den här vintern visar med tydlighet att det behövs en kraftsamling för att förbättra underhåll, samtidigt som nya projekt kan förverkligas.

Media och bloggar

DN

DN2

Region Skåne visar positivt resultat för 2009

Idag presenteras det preliminära bokslutet för Region Skåneår 2009. För tredje året i rad uppnås ett överskott samtidigt som produktionen ökar. I korthet:

Resultat 2009: +295 mkr
Ackumulerat resultat 2007-2009: +1372 mkr
Vårdproduktion 2009: + 3,5%

Som framgår av bilden ovan är den mest anmärkningsvärda förändringen att kostnaderna är under kontroll. Trots att antalet resurser, d.v.s. arbetade timmar ökade med någon procent. Det har inte skett några varsel och uppsägningar, till trots.

Att skatteintäkterna sjunker så kraftigt är en effekt av finanskrisen. För skatteintäkternas vidkommande är löneutvecklingen särskilt viktig och den har fått sig en törn under krisen. Regeringens statsbidrag bidrar till att vi inte behöver skära i välfärdens kärna.

Media och bloggar

Sydsvenskan

HD

femklövern

Young urban movement project: Som draknästet, utan TV-kameror

I fredags beslutade Regionala Tillväxtnämnden att stötta projektet YUMP (Young urban movement project), se länken

Det här är ett jättentressant projekt. Som Draknästet, men utan TV-kameror.
Ett 20-tal ungdomar som bor i förortsområden väljs ut i projktet och varje blivande företag får stöd från näringslivet (marknadsundersökningar, kommunikationsbyråetc) som om de vore ett företag med sådana resurser. Deloitte, KPMG, Mannheimer & Swartling är med från näringslivet.

En liknande verksamhet finns redan i Botkyrka och kommer nu att startas i Malmö och Helsingborg. Erfarenheten från Botkyrka är väldigt positiv. Totalt satsas 4 Mkr med pengar från kommunerna i Helsingborg och Malmö utöver de pengar som kommer från Region Skåne. På sikt är tanken att verksamheten ska vara självfinansierad, genom att entreprenörerna betalar tillbaka när deras företag växer.

Jag tror mycket på detta. Det är inte arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa, utan riktar sig till unga människor med kreativa tankar och entreprenörskap. Problemet är ofta bristen på nätverk. YUMP försöker hantera dessa problem.

Alla är dock inte för projektet. Sverigedemokraterna, som är representerade i nämnden, röstade emot. Vi ska jaga utanförskapet, inte invandringen. Politiska initiativ som syftar till att lösa problemet med bristande integration motarbetas alltid av Sverigedemokraterna under parollen "det diskriminerar svenskar". Men den kritiken håller inte. YUMP riktar sig nämligen till alla i förortsområden och är inte baserat på om du eller dina föräldrar är födda i ett annat land. Och när blir man egentligen svensk enligt Sverigedemokraterna? Zlatan är ju inte riktigt svensk i SD:s tappning.